Borås kommun
| Borås kommun Borås stad Kommun | |
 | |
| Slogan | Borås – of course |
|---|---|
 Borås kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län (–) Älvsborgs län (–) |
| Centralort | Borås |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Utbrutet | Bollebygds kommun (1995) (Bollebygds församling) |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 114 566 ()[1] |
| Areal | 967,53 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 909,88 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 57,65 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 125,91 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 57°43′00″N 12°56′00″Ö / 57.716666666667°N 12.933333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Borås domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-1561[3] |
| Anställda | 11 725 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1490 (–) 1583 (–) |
| Postnummer | 50110–50899[5] |
| Riktnummer | 033 |
| GeoNames | 2720496 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Borås kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Borås.
Borås kommun är belägen den nederbördsrika västsidan av Sydsvenska höglandet. Terrängen utgörs av kuperade sprickdalar. En stor del är klädd med barrskog men området är också rikt på sjöar och myrmarker. Tillsammans med övriga Sjuhäradsbygden bildar Borås kommun en av Sveriges mest särpräglade industriregioner som tidigare hade en betydande textilindustri.
Sedan kommunen fick sin nuvarande gränsdragning 1995 har befolkningstrenden varit positiv. Mandatperioden 2022–2024 styrs kommunen av en mittenkoalition bestående av Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Borgstena, Bredared, Brämhult, Dannike, Fristad, Gingri, Kinnarumma, Ljushult, Rångedala, Sandhult, Seglora, Toarp, Torpa, Tämta, Tärby, Vänga och Äspered. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1621 Borås stad som 1863 bildade en stadskommun. 1920 inkorporerades Torpa landskommun i Borås stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fristad (av de tidigare kommunerna Borgstena, Fristad, Gingri, Tämta, Tärby och Vänga), Lysjö (av Hillared, Ljushult, Roasjö och Sexdrega), Länghem (av Dannike, Länghem och Månstad), Sandhult (av Bredared och Sandhult) och Toarp (av Rångedala, Toarp och Äspered). Landskommunerna Brämhult, Kinnarumma och Seglora samt Borås stad förblev oförändrade.
1961 bildades Viskafors landskommun av Kinnarumma och Seglora landskommuner och 1967 bildades Dalsjöfors landskommun av Toarps landskommun samt Dannike församling ur den då upplösta Länghems landskommun. Borås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borås stad och Brämhults landskommun. Samtidigt upplöstes och delades Lysjö landskommun. Huvuddelen fördes då till Svenljunga kommun medan Ljushults församling fördes till Dalsjöfors kommun. 1974 införlivades kommunerna Bollebygd, Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors i Borås kommun.
1995 återbildades Bollebygds kommun genom en utbrytning ur Borås kommun.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet i Borås domkrets.[7]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [8]
Kommun eller stad
Borås är en av de 14 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003, med motiveringen att namnet är en fördel i marknadsföring för kommunen. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.[9] Även kommunfullmäktige och kommunstyrelsen heter så, dock har de tio tidigare kommundelsnämnderna ändrats till tre stadsdelsnämnder år 2011.
Geografi
Borås kommun är belägen i Sjuhäradsbygden, som traditionellt dominerades av textilindustri och gårdfarihandlare. Kommunen gränsar till kommunerna (räknat medurs) Vårgårda, Herrljunga, Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga, Mark och Bollebygd, samtliga belägna i landskapet Västergötland och i Västra Götalands län.
I riktning från nordöst till sydväst rinner ån Viskan.
Topografi och hydrografi
Borås kommun är belägen den nederbördsrika västsidan av Sydsvenska höglandets. Terrängen utgörs av kuperade sprickdalar. En stor del är klädd med barrskog men området är också rikt på sjöar och myrmarker. På östra och västra sidan om Öresjö finns höjdområden som når mer än 300 meter över havet. De är barrskogsklädda har en karaktär av norrlandsterräng. I dalgångarna och uppe på stora moränryggar finns inslag av jordbruksmark. I östra delarna av kommunen finns partier av småskaligt odlingslandskap med inslag av ädellövskog.
Viskan är Borås viktigaste vattendrag och dess dalgång har en mycket omväxlande karaktär, växlande mellan ett öppet kulturlandskap och forsar och vattenfall.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
| Borås kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2023 fanns 13 naturreservat i Borås kommun.[12] Bland dessa kan nämnas Kröklings hage, bildat 1962. I reservatet, som är 14 hektar, samsas ädellövskog, blandskog och löväng med raviner, ängsmark och en ekhage. Reservatet är även skyddat som Natura 2000-område.[13] Ett annat exempel är Tranhult vid Viskans strand. Reservatet är artrikt med en flora som bland annat inkluderar örter som vippärt, skogsbingel och underviol samt arter som trollsmultron, rödkörvel och rosenglim.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tio församlingar – Borås Caroli, Borås Gustav Adolf, Bredared, Brämhult, Fristad, Kinnarumma, Sandhult, Seglora, Sexdrega (ligger även i Svenljunga kommun) samt Toarp.
År 2016 ersattes församlingarna med 17 distrikt:[15]
De 17 distrikten i Borås kommun
Tätorter
År 2020 bodde 91,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 19 tätorter i Borås kommun:[17]
| Tätort | Befolkning |
|---|---|
| Borås | 74 042 |
| Fristad | 5 834 |
| Dalsjöfors | 3 892 |
| Sjömarken och Viared | 3 830 |
| Viskafors | 3 684 |
| Sandared | 3 398 |
| Gånghester och Målsryd | 2 511 |
| Frufällan | 1 305 |
| Rydboholm | 985 |
| Sandhult | 586 |
| Bosnäs | 468 |
| Dannike | 444 |
| Aplared | 432 |
| Borgstena | 423 |
| Rångedala | 421 |
| Kinnarumma | 381 |
| Bredared | 379 |
| Hedared | 349 |
| Sandsjön och Sågbacken * | 4 |
* Del av tätorten ligger inom kommunens gränser. Folkmängden avser den del som ligger inom kommunen.
Styre och politik
Styre
Åren 1998–2010 styrdes kommunen av en sexpartikoalition bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vägvalet och Miljöpartiet.
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna i koalition med det lokala partiet Vägvalet. Koalitionen samlade 35 av 73 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 fick ingen av de traditionella blocken egen majoritet. De rödgröna styrde i minoritet med Sverigedemokraterna som vågmästare.[18]
Efter valet 2018 styrdes kommunen av en Mitt-S-samverkan bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Detta då ingen av de traditionella blocken hade egen majoritet.[19] Med stöd av Vänsterpartiet kunde samma koalition fortsätta styra även efter valet 2022.[20]
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994-1998 | S | |||||
| 1998-2002 | M | C | FP | KD | MP | VÄG |
| 2002-2006 | M | C | FP | KD | MP | VÄG |
| 2006-2010 | M | C | FP | KD | MP | VÄG |
| 2010-2014 | S | V | MP | VÄG | ||
| 2014-2018 | S | V | MP | |||
| 2018-2022 | S | C | L | MP | ||
| 2022-[21] | S | C | L | MP | ||
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[22] | |||
|---|---|---|---|
| Ordförande | S | Per-Olof Höög | |
| Förste vice ordförande | C | Mattias Danielsson | |
| Andre vice ordförande | KD | Hans Gustafsson | |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | VÄG | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 27 | 8 | 10 | 9 |
| 54 | 89,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 36 | 20 | 7 | 14 |
| 79 | 92,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 35 | 17 | 8 | 16 |
| 79 | 90,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 35 | 15 | 8 | 17 |
| 79 | 89,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 38 | 11 | 5 | 1 | 20 |
| 79 | 90,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 34 | 7 | 12 | 5 | 17 |
| 79 | 88,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 36 | 4 | 6 | 9 | 5 | 15 |
| 79 | 85,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 33 | 2 | 6 | 8 | 9 | 17 |
| 79 | 85,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 37 | 3 | 4 | 5 | 6 | 15 |
| 73 | 84,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 10 | 25 | 3 | 6 | 3 | 3 | 7 | 16 |
| 73 | 79,00 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 6 | 29 | 2 | 6 | 4 | 6 | 6 | 14 |
| 73 | 78,38 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 6 | 26 | 3 | 3 | 1 | 4 | 6 | 5 | 19 |
| 73 | 79,13 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 5 | 24 | 5 | 1 | 6 | 4 | 6 | 3 | 19 |
| 73 | 81,72 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 6 | 24 | 5 | 9 | 4 | 5 | 3 | 17 |
| 73 | 82,07 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 6 | 23 | 3 | 11 | 5 | 5 | 5 | 15 |
| 73 | 83,39 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 6 | 22 | 2 | 14 | 4 | 4 | 7 | 14 |
| 73 | 78,45 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2022–2026[22] | |||
|---|---|---|---|
| Ordförande | S | Ulf Olsson | |
| Förste vice ordförande | C | Kerstin Hermansson | |
| Andre vice ordförande | M | Annette Carlson | |
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arbetslivsnämnden | S | Lars-Åke Johansson | M | Birgitta Bergman | C | Mattias Danielsson |
| Fritids- och folkhälsonämnden | C | Håkan Eriksson | KD | Magnus Sjödahl | S | Christer Lundahl |
| Förskolenämnden | S | Andreas Ekström | M | Marie Fridén | MP | Erik Johnson |
| Grundskolenämnden | S | Per Carlsson | M | Ulf Sjösten | L | Susanne Karlander |
| Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden | L | Andreas Cerny | M | Oliver Öberg | S | Leila Pekkala |
| Individ- och familjeomsorgsnämnden | S | Mats Tolfsson | M | Hasse Ikävalko | MP | Kristina Ramsälv Waldenström |
| Krisledningsnämnden | S | Ulf Olsson | M | Annette Carlson | C | Kerstin Hermansson |
| Kulturnämnden | S | Sara Andersson | KD | Falco Güldenpfennig | L | Lars Gustaf Andersson |
| Lokalförsörjningsnämnden | S | Helene Sandberg | M | Nils-Åke Björklund | MP | Kjell Hjalmarsson |
| Miljö- och konsumentnämnden | C | Karl-Eric Nilsson | M | Per Månsson | S | Sofia Bohlin |
| Samhällsbyggnadsnämnden | L | Morgan Hjalmarsson | M | Lars-Gunnar Comén | S | Bengt-Arne Bohlin |
| Servicenämnden | S | Micael Svensson | M | Ulf Sjösten | S | Ulla-Britt Nordqvist |
| Sociala omsorgsnämnden | S | Yvonne Persson | M | Mattias Karlsson | L | Britt-Marie Halldén |
| Tekniska nämnden | C | Jan Idehed | M | Paul-Andre Safko | S | Sead Omerovic |
| Valnämnden | S | Ulla Krok | M | Björn-Ola Kronander | ||
| Vård- och äldrenämnden | L | Johan Wikander | KD | Hans Gustavsson | S | Rose-Marie Liljenby Andersson |
| Överförmyndarnämnden | S | Christina Frisk | M | Anna Christensen | ||
Valresultat 2018
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Hässleholmen Östra | 75,09 % | 30,86 % |
| M | Centrum Östra | 35,46 % | 20,67 % |
| SD | Fristad Sydöstra | 27,94 % | 15,45 % |
| V | Kristineberg | 13,70 % | 7,90 % |
| L | Bergdalen Södra | 13,70 % | 7,44 % |
| C | Tämta-Vänga | 33,62 % | 6,70 % |
| KD | Brämhult Östra | 13,30 % | 6,62 % |
| MP | Knalleland-Lundby | 6,31 % | 3,62 % |
| FI | Knalleland-Lundby | 1,58 % | 0,29 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Internationella relationer
År 1940, när "Finlands sak var vår", inleddes ett vänortssamarbete med den finska staden Mikkeli, men under krigstiden inleddes även ett vänortssamarbete med den norska kommunen Molde och år 1947 ingicks ytterligare ett vänortssamarbete, denna gång med den danska staden Vejle. Samarbetet med vänorterna inkluderar regelbundet återkommande träffar.[23]
Man har också ett samarbete med
Alanya, Turkiet
Modena i Italien
Gongqing i Kina.
Espelkamp, Tyskland
Bila Tserkva, Ukraina - sedan 28 september 2023[24]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Tillsammans med övriga Sjuhäradsbygden bildar Borås kommun en av Sveriges mest särpräglade industriregioner som tidigare hade en betydande textilindustri. Under de 15 år som följde efter den stora textilkrisen i slutet på 1960-talet försvann 13 000 arbeten inom branschen. Ett flertal företag lades ned, exempelvis storföretagen Algots och Eiser. Detta ledde till att ett mer mångsidigt näringsliv byggdes upp efter 1970. Statliga institutioner så som Högskolan i Borås lokaliserades till kommunen och nya företag, främst verkstads- och plastindustri etablerades i Borås. Därutöver skedde en kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn i övrigt.
I början av 2020-talet var inslaget av textil och konfektion fortfarande stor påverkan på det lokala näringslivet med företag som F O V Fabrics AB, Fristad Kansas AB, AB Svenskt Konstsilke och väveriet Almedahls AB.
De största företagen inom verkstadsindustrin var Ericsson AB, Parker Hannifin AB och Volvo Bussar AB. Plastindustrin representeras av bland annat Uponor AB. Ett stort antal postorderfirmor finns i centralorten så som Ellos AB, H & M Hennes & Mauritz AB, Haléns AB samt huvudkontoren för Gina Tricot, Svea Brudar och Hemtex. I början av 2020-talet var inpendlingen till kommunen större än utpendlingen.[10]
Infrastruktur
Transporter
Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar Borås. Riksväg 27 mellan Göteborg och Karlskrona passerar genom kommunen. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och riksväg 42 går mot Vårgårda och Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo. Från Borås utgår länsväg 180 åt nordväst.
I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av Kust till kust-banan. I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Älvsborgsbanan som vid Borås centralstation övergår i Viskadalsbanan. Kust till kust-banan trafikeras av SJ:s fjärrtåg mellan Göteborg och Kalmar samt på linjen Göteborg–Borås av Västtågen som också gör uppehåll i Sandared. Västtågen trafikerar även Älvsborgs-/Viskadalsbanan som förutom i centrala Borås stannar vid Borgstena, Fristad, Knalleland och Viskafors.
I Viared finns även Borås flygplats, invigd 1997.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 114 566 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 13:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Borås kommun 1970–2020[25] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 107 562 | |||
| 1975 | 105 177 | |||
| 1980 | 102 129 | |||
| 1985 | 99 963 | |||
| 1990 | 101 766 | |||
| 1995 | 96 139 | |||
| 2000 | 96 883 | |||
| 2005 | 99 325 | |||
| 2010 | 103 294 | |||
| 2015 | 108 488 | |||
| 2020 | 113 714 | |||
| Anm: Observera att kommunens gränser ändrades 1974 och 1995, därav de stora svängningarna. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 28 891, eller 27,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 107 022 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 19 909, eller 20,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 98 150 den 31 december 2002).[26]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borås kommun 107 022 personer. Av dessa var 21 106 personer (19,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]
| Födelseland[27] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 85 916 |
| 2 |  Finland | 3 479 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 2 269 |
| 4 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 2 061 |
| 5 |  Somalia | 1 425 |
| 6 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 1 388 |
| 7 |  Bosnien och Hercegovina | 1 237 |
| 8 |  Irak | 1 230 |
| 9 |  Iran | 1 211 |
| 10 | Europa utom EU: Övriga länder | 1 071 |
| 11 | Afrika: Övriga länder | 767 |
| 12 |  Polen | 757 |
| 13 |  Afghanistan | 719 |
| 14 |  Syrien | 510 |
| 15 | Sydamerika | 498 |
| 16 |  Tyskland | 458 |
| 17 |  Thailand | 385 |
| 18 |  Norge | 379 |
| 19 |  Turkiet | 291 |
| 20 |  Danmark | 265 |
| 21 | Nordamerika | 246 |
| 22 |  Kina | 217 |
| 23 |  Sovjetunionen | 151 |
| 24 |  Island | 58 |
| 25 | Oceanien | 28 |
| 26 | Okänt födelseland | 6 |
Språk
Borås är en finsk förvaltningskommun sedan 2010. 2012 utsågs Borås av Sverigefinländarnas delegation till Sveriges bästa finska förvaltningskommun. 2018 hade kommunen över 13 500 finsktalande i sin befolkning och även en finsk förskoleavdelning samt finska platser i äldreomsorgen.[28]
Kultur
Kulturarv
Vid Tämta ödekyrkogård finns en kyrkogård med gravvårdar från 1600-talet och fram till 1800-talet då kyrkan revs. I området finns även ruinen efter den lilla stenkyrkan. En del av stenarna från kyrkan har använts till att bygga en mur kring den kyrkan som kom att ersätta den rivna kyrkan, Tämta kyrka. Även andra inventarier flyttades dit.[29] Andra kyrkor i kommunen som kan nämnas är Brämhults kyrka och Hedareds stavkyrka.
Ett annat exempel på kulturarv i kommunen är Bosgården i Gingri. Där finns gravfält från järnåldern i närheten av en gammal kyrkogård. I närheten finns också stenrösen. I området har det hittats en rad fornlämningar.[30]
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.
Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i Borås stads privilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t 1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.
Se även
- Personer med anknytning till Borås kommun
- Borås Stadshus Aktiebolag
Referenser
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ GeoPostcodes, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
PDF - ^ ”SFS 2010:196 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. 18 mars 2010. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/100-199/d_619300-sfs-2010_196-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ SFS 2007:229
- ^ [a b] ”Borås - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bor%C3%A5s. Läst 20 april 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 23 april 2023.
- ^ ”Kröklings hage”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/kroklings-hage.html. Läst 23 april 2023.
- ^ ”Tranhult”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/tranhult.html. Läst 23 april 2023.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1490&id2=null. Läst 29 maj 2024.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 29 maj 2024.
- ^ ”"Risk att det blir en kraftig vänstervridning av Borås politik"”. web.archive.org. 26 december 2014. Arkiverad från originalet den 26 december 2014. https://web.archive.org/web/20141226085800/http://www.bt.se/nyheter/boras/(4498340).gm. Läst 20 april 2023.
- ^ Nilsson, Maja (9 oktober 2018). ”Vänsterpartiet avbryter rödgrönt samarbete i Borås”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/vansterpartiet-avbryter-rodgront-samarbete-i-boras. Läst 20 april 2023.
- ^ Gustafsson, Cecilia; Odengård, Niclas (13 oktober 2022). ”Nya styret i Borås klart – Liberalerna: "Vi har fått igenom nästan all vår politik"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/klart-de-fortsatter-styra-boras. Läst 20 april 2023.
- ^ ”Klart: De fortsätter styra Borås”. https://sverigesradio.se/artikel/klart-de-fortsatter-styra-boras. Läst 13 oktober 2022.
- ^ [a b] Rosendahl, Anna. ”Borås Stads webbplats”. www.boras.se. https://www.boras.se/nyheter/nyheter/attanyakommunalradvalda.5.4dad62a2183cb1320f3b00a4.html. Läst 22 oktober 2022.
- ^ Fallbäck, Maria. ”Borås Stads webbplats”. www.boras.se. https://www.boras.se/kommunochpolitik/samarbetenochnatverk/vanochpartnerskapsorter.4.6a80e56d15869d0d313f1459.html. Läst 11 maj 2022.
- ^ ”Borås Stad inleder samarbete med Bila Tserkva i Ukraina”. Mynewsdesk. 6 september 2023. https://www.mynewsdesk.com/se/boras-stad/pressreleases/boraas-stad-inleder-samarbete-med-bila-tserkva-i-ukraina-3271237. Läst 28 september 2023.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ Evelina Westergren. ”Borås tar höjd för de finska frågorna”. noll27 (Kultur i Väst) Nr 2, 2018: sid. 28-30. ISSN 2002-4649.
- ^ ”Tämta ödekyrkogård”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/tamta-odekyrkogard.html. Läst 23 april 2023.
- ^ ”Bosgården i Gingri”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/bosgarden-i-gingri.html. Läst 23 april 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Borås kommun.- Borås kommun
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
%2c_Flag_of_Syria_(1980%e2%80%932024).svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman:
- Original by: Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige
- Vektorisering: Xauxa
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Borås Municipality in Västra Götaland County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
