Bookerpriset

Bookerpriset
BeskrivningPris till bästa engelskspråkiga roman som getts ut i Storbritannien och/eller Irland under året.
UtdelareBooker, McConnell Ltd (1969–2001)
Man Group (2002–2019)
Crankstart (2020–2024)
Pris£ 50 000 till vinnaren
£ 2 500 till var och en av finalisterna (shortlist)
LandStorbritannien Storbritannien
Första utdelning1969
ÅterkommandeÅrligen
WebbplatsOfficiell webbplats

Bookerpriset (engelska: Booker Prize), tidigare kallat Booker–McConnell Prize (1996–2001) och Man Booker Prize (2002–2019), är ett brittiskt litterärt pris instiftat 1969, som årligen tilldelas den författare som givit ut den enligt juryn bästa romanen på engelska som originalspråk under året. Fram till 2014 kunde endast författare från Samväldet eller Irland tilldelas priset, då det ändrades till att alla engelskspråkiga författare kan vinna, oavsett nationalitet.[1]

Bakgrund

Ursprunget är Booker-McConnell Prize efter företaget som instiftade priset om £21 000. Priset administreras sedan 2002 av den oberoende stiftelsen the Booker Prize Foundation (BPF). Under en period sponsrades priset av Man Group, som valde att behålla begreppet "Booker" efter den tidigare sponsorn men att lägga till sitt eget företagsnamn, det vill säga Man Booker Prize. Huvudsponsorn är sedan 2020 stiftelsen Crankstart.[2] Prissumman höjdes 2002 till £ 50 000.

Nominering och jury

Varje år utses en panel, fortfarande verksamma i litteraturen bestående av en skribent, två förläggare, en litteraturagent, en bokhandlare, en bibliotekarie samt en ordförande tillsatt av stiftelsen. Denna väljer sedan årets jury, som i allmänhet består av framstående litteraturkritiker, akademiker, skribenter och i övrigt framstående offentliga personer. Prisjuryn sammanställer sedan listan av förlagens begränsade antal nomineringar till en kandidatlista, som sedan gallras. Först presenteras en "lång lista", sedan krymper den ytterligare till en "kort lista" som är de verkliga finalisterna varifrån vinnaren slutligen utses.[3]

Betydelse av priset

Vinnaren av priset kan i allmänhet förvänta sig internationell framgång med sin bok, och bara att finnas på listan till förslag brukar inverka positivt på efterfrågan. 1993 fick Salman Rushdie "prisernas pris", kvartsseklets bok, för Midnight's Children som han vunnit priset med 1981.

Sedan 2005 finns det ett parallellt pris som delas ut vartannat år, Internationella Bookerpriset (Booker International Prize), som kan tilldelas författare av vilken nationalitet som helst vars verk finns publicerat på engelska. Bland Bookervinnarna finns också flera vinnare av Nobelpriset i litteratur, nämligen Nadine Gordimer (Bookerpriset 1974, Nobelpriset 1991), J. M. Coetzee (Bookerpriset 1983 och 1999, Nobelpriset 2003), William Golding (1980 respektive 1983), Kazuo Ishiguro (1989 respektive 2017) och V.S. Naipaul (1971 respektive 2001).

Pristagare

ÅrPristagareSvensk titelOriginaltitelLand
1969Percy Howard NewbySomething to Answer ForStorbritannien Storbritannien
1970Bernice RubensThe Elected MemberStorbritannien Storbritannien
Irland Irland
1971V.S. NaipaulVisa mig min fiendeIn a Free StateStorbritannien Storbritannien
Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago
1972John BergerGG.Storbritannien Storbritannien
1973James Gordon FarrellThe Siege of KrishnapurStorbritannien Storbritannien
Irland Irland
1974Nadine GordimerBevararenThe ConservationistSydafrikanska unionen Sydafrika
Stanley MiddletonHolidayStorbritannien Storbritannien
1975Ruth Prawer JhabvalaHettaHeat and DustStorbritannien Storbritannien
Västtyskland Västtyskland
1976David StoreySavilleStorbritannien Storbritannien
1977Paul ScottKvar i IndienStaying OnStorbritannien Storbritannien
1978Iris MurdochHavet, havetThe Sea, the SeaStorbritannien Storbritannien
Irland Irland
1979Penelope FitzgeraldOffshoreStorbritannien Storbritannien
1980William GoldingSjöfarares riterRites of PassageStorbritannien Storbritannien
1981Salman RushdieMidnattsbarnenMidnight's ChildrenStorbritannien Storbritannien
Indien Indien
1982Thomas KeneallySchindlers arkSchindler's ArkAustralien Australien
1983J. M. CoetzeeHistorien om Michael K.The Life and Times of Michael KSydafrikanska unionen Sydafrika
1984Anita Brookner
Hotel du Lac
Storbritannien Storbritannien
1985Keri HulmeBenfolketThe Bone PeopleNya Zeeland Nya Zeeland
1986Kingsley AmisDe gamla stötarnaThe Old DevilsStorbritannien Storbritannien
1987Penelope LivelyMåntigerMoon TigerStorbritannien Storbritannien
1988Peter CareyOscar & LucindaOscar and LucindaAustralien Australien
1989Kazuo IshiguroÅterstoden av dagenThe Remains of the DayStorbritannien Storbritannien
Japan Japan
1990A.S. ByattDe besattaPossession: A RomanceStorbritannien Storbritannien
1991Ben OkriDen omättliga vägenThe Famished RoadNigeria Nigeria
1992Michael OndaatjeDen engelske patientenThe English PatientKanada Kanada
Sri Lanka Sri Lanka
Barry UnsworthSacred HungerStorbritannien Storbritannien
1993Roddy Doyle
Paddy Clarke Ha Ha Ha
Irland Irland
1994James KelmanHow Late It Was, How LateStorbritannien Storbritannien
1995Pat BarkerThe Ghost RoadStorbritannien Storbritannien
1996Graham SwiftSista beställningenLast OrdersStorbritannien Storbritannien
1997Arundhati RoyDe små tingens gudThe God of Small ThingsIndien Indien
1998Ian McEwan
Amsterdam
Storbritannien Storbritannien
1999J. M. CoetzeeOnådDisgraceSydafrika Sydafrika
2000Margaret AtwoodDen blinde mördarenThe Blind AssassinKanada Kanada
2001Peter CareyTrue History of the Kelly GangAustralien Australien
2002Yann MartelBerättelsen om PiLife of PiKanada Kanada
2003DBC Pierre
Vernon God Little
Australien Australien
2004Alan HollinghurstSkönhetens linjeThe Line of BeautyStorbritannien Storbritannien
2005John BanvilleHavetThe SeaIrland Irland
2006Kiran DesaiBittert arvThe Inheritance of LossIndien Indien
2007Anne EnrightSammankomstenThe GatheringIrland Irland
2008Aravind AdigaDen vita tigernThe White TigerIndien Indien
2009Hilary Mantel
Wolf Hall
Storbritannien Storbritannien
2010Howard JacobsonThe Finkler QuestionStorbritannien Storbritannien
2011Julian BarnesKänslan av ett slutThe Sense of an EndingStorbritannien Storbritannien
2012Hilary MantelFör in de dödaBring up the BodiesStorbritannien Storbritannien
2013Eleanor CattonHimlakropparThe LuminariesNya Zeeland Nya Zeeland
2014Richard FlanaganDen smala vägen mot norrThe Narrow Road to the Deep NorthAustralien Australien
2015Marlon JamesEn kort krönika om sju mordA Brief History of Seven KillingsJamaica Jamaica
2016Paul BeattySvikarenThe SelloutUSA USA
2017George SaundersLincoln i bardoLincoln in the BardoUSA USA
2018Anna BurnsMjölkbudetMilkmanStorbritannien Storbritannien
2019Margaret AtwoodGileads döttrarThe TestamentsKanada Kanada
Bernardine EvaristoFlicka, kvinna, annanGirl, Woman, OtherStorbritannien Storbritannien
2020Douglas Stuart
Shuggie Bain
Storbritannien Storbritannien
2021Damon Galgut[4]LöftetThe PromiseSydafrika Sydafrika
2022Shehan Karunatilaka[5]Maali Almeidas sju månarThe Seven Moons of Maali AlmeidaSri Lanka Sri Lanka
2023Paul Lynch[6]Prophet SongIrland Irland

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Trinidad and Tobago.svg
Trinidad och Tobagos flagga
Flag of South Africa.svg

Sydafrikas flagga

Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker

     grön rendered as RGB 000 119 073Pantone 3415 C
     gul rendered as RGB 255 184 028Pantone 1235 C
     röd rendered as RGB 224 060 049Pantone 179 C
     blå rendered as RGB 000 020 137Pantone Reflex Blue C
     vit rendered as RGB 255 255 255
     svart rendered as RGB 000 000 000
Flag of Jamaica.svg
Flag of Jamaica. “The sunshine, the land is green, and the people are strong and bold” is the symbolism of the colours of the flag. GOLD represents the natural wealth and beauty of sunlight; GREEN represents hope and agricultural resources; BLACK represents the strength and creativity of the people. The original symbolism, however, was "Hardships there are, but the land is green, and the sun shineth", where BLACK represented the hardships being faced.
Flag of South Africa (1928-1982).svg
Flag of South Africa, used between 1928 and 1982. It is identical to the 1982 to 1994 version except that the shade of blue is darker. It is also known as the "Oranje-Blanje-Blou".