Bombus rufocinctus

Bombus rufocinctus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Bombus rufocinctusfältvedel.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteCullumanobombus[2]
ArtBombus rufocinctus[2]
Vetenskapligt namn
§ Bombus rufocinctus
AuktorCresson, 1863
Utbredning
Utbredning
Synonymer

Bombus iridis Cockerell & Porter, 1899[3]
Bombus prunellae Cockerell & Porter, 1899[3]
Bremus rufocinctus (Cresson, 1863)[3]
Bombus henshawi Franklin, 1913[3]
Bombus mexicensis Franklin, 1911[3]
Bombus iridis phaceliae Cockerell, 1906[3]
Bombus rufocinctus astragali Cockerell, 1907[3]
Bombus hyperboreus albertensis Cockerell, 1909[3]
Bombus rufocinctus castoris Cockerell, 1915[3]

Bremus rufocinctus albertensis (Cockerell, 1909)[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Bombus rufocinctus (saknar svenskt namn) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) och släktet humlor[3] (Bombus) som lever i Nordamerika[1].

Beskrivning

Huvudet på drottning och arbetare är svarthårigt med en del ljusare hår på ansikte och kinder. Främre delen av mellankroppen är gulhårig, men större delen av ovansidan är svart; undersidan är gråbrun. Första tergiten[a] är klargul, andra är gul i mitten och baktill, men sidorna är gulbruna. Tredje är även denna gulbrun, fjärde är gul och femte samt sjätte är svarthåriga, dock med gula hår på den femtes sidor. Arbetarens bakkroppsmönster är mer variabelt än drottningens. Hanen har mer gult på huvudet än honorna, mellankropp som de, och en bakkropp som består av, framifrån räknat, ett gult band (tergit 1-2), ett svarthårigt band (tergit 3-4), återigen ett gult band (tergit 5-6) följt av den svarta bakkroppsspetsen (tergit 7). Arten är en ganska liten humla: Drottningen är mellan 16 och 18 mm lång, arbetarna 11 till 13 mm, och hanen 12–13 mm.[4] Den är korttungad.[5]

Ekologi

Habitatet utgörs av skogar, skogsbryn, parker och trädgårdar.[1] Bombus rufocinctus flyger från juli till oktober.[4] Den besöker bland annat familjer som ärtväxter (klöver, sötväpplingssläktet och vickersläktet) korgblommiga växter (astrar, tistlar, Cikorior, gullrissläktet, flockelsläktet, grindelior, solrosor, binkor, korsörter och Viguiera), rosväxter (smultronsläktet) samt strävbladiga växter (fjärvor).[5][1][6]

Boet byggs under eller på marken.[5] Till skillnad från vad som är vanligt hos de flesta humlor, flyger hanarna hos denna art inte runt en bestämd bana, utan de etablerar sig på höga objekt i naturen där de spanar efter honor, och flyger an dem när de upptäcker dem (eller något objekt som liknar dem).[1]

Utbredning

Humlan är en nordamerikansk art: Utbredningsområdet sträcker sig från Northwest Territories, Nova Scotia, New Brunswick och Québec västerut till British Columbia i Kanada, söderut via Washington och Oregon till Kalifornien österut via Idaho, Nevada och Arizona till stora delar av New England samt söderut till West Virginia, Ohio, Illinois, Missouri, Kansas, Colorado och New Mexico i USA samt México och Mexico City i Mexiko. Isolerade förekomster finns även i Alaska i USA.[1]

Bevarandestatus

Populationen är stabil, även ökande i vissa områden, och Internationella naturvårdsunionen (IUCN) kategoriserar den som livskraftig (LC).[1].

Kommentarer

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har sex sådana, hanen sju, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

  1. ^ [a b c d e f g] Hatfield, R., Jepsen, S., Thorp, R., Richardson, L. & Colla, S. 2014 Red-belted Bumble Bee Bombus rufocinctus . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 maj 2024.
  2. ^ [a b] Cullumanobombus (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/cu.html. Läst 11 januari 2015. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] Bombus rufocinctus Cresson, 1863” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714833#null. Läst 18 maj 2024. 
  4. ^ [a b] Theodore, Mitchell (1960). ”The Bees of the Eastern United States” (på engelska). Technical bulletin (North Carolina Agricultural Experiment Station (North Carolina State University)) (152). http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Bombus+rufocinctus#Overview. Läst 18 maj 2024. 
  5. ^ [a b c] Sheila Colla, Leif Richardson och Paul Williams (2010). ”Bumble Bees of the Eastern United States” (på engelska) (5,65 MB). USDA Forest Service & Pollinator Partnership. sid. 58–61. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/Colla&al11_EBG.pdf. Läst 18 maj 2024. 
  6. ^ ”Bombus rufocinctus Cresson 1863” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Bombus+rufocinctus. Läst 21 maj 2024. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Locoweed Flower and Bee at Marmot Pass.jpg
Författare/Upphovsman: brewbooks, Licens: CC BY-SA 2.0

Oxytropis campestris (field locoweed) and Bumblebee Bombus rufocinctus

Marmot Pass

Buckhorn Wilderness, Olympic National Forest, Washington, USA
Mapdistributionbombusrinfocinctus.png
Författare/Upphovsman: Alexmart, Licens: CC BY-SA 3.0
Répartition du Bombus Rinfocinctus