Bombus miniatus

Bombus miniatus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteMelanobombus[1]
ArtBombus miniatus
Vetenskapligt namn
§ Bombus miniatus
AuktorBingham, 1897
Synonymer

Bombus stenothorax Wang, 1982[2]
Bombus flavothoracicus Bingham, 1897[2]
Bremus flavothoracicus (Bingham, 1897)[2]

Pyrobombus flavothoracicus (Bingham, 1897)[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Bombus miniatus är en biart som beskrevs av Charles Thomas Bingham 1897[2]. Den ingår i släktet humlor och familjen långtungebin.[2] Inga underarter finns listade.[3]

Beskrivning

Arbetarna är övervägande gula från huvud till större delen av bakkroppen. Mitt på mellankroppen har de dock en svart fläck, tergit[a] 4 är svart på den främre delen, rött på den bakre. Tergit 5 är helröd, och tergit 6 vit. Hanen kan antingen vara helt gul; det finns också en form som ser ut ungefär som arbetarna, men med bredare svart fält på mellankroppen och utan något svart på bakkroppen, men med de fyra sista tergiterna röda.[4]

Ekologi

Humlan är en bergsart som påträffas på en medelhöjd av drygt 3 200 meter[5]; den förekommer på höjder mellan 2 300[6] och 3 600 m[4].

Arten är polylektisk, den flyger till flera olika familjer av blommande växter: Korgblommiga växter som åkertistel, piggtistlar, rosenskära, sammetsblomster och maskrosor, balsaminväxter som jättebalsamin, kransblommiga växter som nepetasläktet, dunörtsväxter som kantdunört, samt ranunkelväxter som bukettranunkel.[4][6]

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar Kashmir, Himachal Pradesh, Uttarakhand, Sikkim, Pakistan, Nepal, Bhutan, Myanmar, Tibet och sydvästra Kina[7][6].

Kommentarer

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har sex sådana, hanen sju, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

  1. ^ Melanobombus (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/ml.html. Läst 22 januari 2015. 
  2. ^ [a b c d e f] Bombus miniatus Richards, 1928” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714955#null. Läst 25 juli 2024. 
  3. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/bombus+miniatus/match/1. Läst 12 november 2016. 
  4. ^ [a b c] ”18 tables and figures” (på engelska) (PDF, 21,0 MB). Shodhganga – Indian Electronic Theses & Dissertations. http://shodhganga.inflibnet.ac.in/bitstream/10603/3649/18/18_tables%20and%20figures.pdf. Läst 12 november 2016. 
  5. ^ Williams, Paul H.; Ito, Masao; Matsumura, Takeshi; Kudo, Iwao (2010). ”The bumblebees of the Nepal Himalaya (Hymenoptera :Apidae)” (PDF, 9,47 MB). Insecta matsumurana (Hokkaidos universitet) 66 (5): sid. 6. https://www.researchgate.net/publication/49466487_The_bumblebees_of_the_Nepal_Himalaya_Hymenoptera_Apidae. Läst 11 november 2016. 
  6. ^ [a b c] Neha Negi, Kiran Rana, Ojas Chauhan, Sawraj Jit Singh, Simran Bhatia (31 maj 2023) (på engelska). Genital identification and food plants of bumble bee species in four agro-climatic zones of Himachal Pradesh, India. Dr Yashwant Singh Parmar University of Horticulture and Forestry. sid. 7–8. doi:10.21203/rs.3.rs-2918361/v1. https://www.researchgate.net/publication/371195171_Genital_identification_and_food_plants_of_bumble_bee_species_in_four_agro-climatic_zones_of_Himachal_Pradesh_India. Läst 24 juli 2024 
  7. ^ P. Williams (November 2004). ”An Annotated Catalogue of the Bee Species of the Indian Region – Genus Bombus Latreille” (på engelska) (PDF, 133 kB). Natural History Museum, London. sid. 3. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/Williams04_India.pdf. Läst 12 november 2016.