Bombus macgregori

Bombus macgregori
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteCullumanobombus[1]
ArtBombus macgregori
Vetenskapligt namn
§ Bombus macgregori
AuktorLabougle & Ayala, 1985
Synonymer

Bombus menchuae Asperen de Boer, 1995[2]

Bombus rasmonti Asperen de Boer, 2007[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Bombus macgregori är en biart som beskrevs av Juan Manuel Labougle och Ayala 1985.[2][3] Den ingår i släktet humlor och familjen långtungebin.[2] Inga underarter finns listade.[4]

Beskrivning

Drottningen har tjock, svart päls på huvud, ibland med en inblandning av vita hår på hjässan och kring antennfästena.[5] Mellankroppen och benen är svarta[3], liksom första tergiten[a] och främre delen av den fjärde tergiten[5]. Resten av bakkroppen är vit. Hon blir omkring 20 mm lång.[5]

Arbetarna påminner om drottningen, men det vita på bakkroppen börjar redan från bakre delen av tergit tre. De är betydligt mindre än drottningen, med en kroppslängd på omkring 11 mm.[5]

Hanarna har en blandning av svarta och vita hår på huvud och mellankropp.[5] För övrigt har de samma utseende som arbetarna förutom att de är längre, omkring 14 till 16 mm.[5][3]

Ekologi

Arten har inte studerats mycket, men det förefaller som den är en bergsart som vistas på höjder mellan 1 250 och 3 300 m. Habitatet utgörs av granskog, ibland uppblandat med tallar och lövträd i ett subtropiskt höglandsklimat med torra vintrar ("Cwb" enligt Köppen).[5][6] Arten är troligtvis aktiv året om.[5]

Utbredning

Humlan är påträffad i Mexiko i Sierra Madre del Sur samt angränsande delar av Guatemala. I Mexiko finns den i delstaterna Jalisco, Oaxaca, Guerrero och Guerrero, medan den i Guatemala förekommer i departementen San Marcos, Quetzaltenango, Sololá, Chimaltenango, Sacatepéquez, Baja Verapaz och Escuintla.[6]

Bevarandestatus

IUCN klassificerar denna art som livsraftig (LC). Sedan omkring 2005 har utbredningsområdet emellertid minskat. De främsta orsakerna är habitatförlust till följd av uppodling, skogsplantering, gruvanläggning och byggnation. Förorening är en annan orsak. Ett naturligt hot är jordskred, som är vanliga i de höglänta områden där arten förekommer.[6]

Kommentarer

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har sex sådana, hanen sju, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

  1. ^ Cullumanobombus (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/cu.html#macgregori. Läst 14 januari 2015. 
  2. ^ [a b c d] Bombus macgregori Labougle and Ayala, 1985” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714817#null. Läst 8 maj 2024. 
  3. ^ [a b c] Labougle, J. M. & Ayala, R. (1985). ”A new subgenus and species of Bombus (Hymenoptera: Apidae) from Guerrero, Mexico.” (på engelska) (PDF, 282 kB). Folia Entomologica Mexicana (66): sid. 4. http://www.folia.socmexent.org/revista/folia/Num%2066/47-56.pdf. Läst 8 maj 2024.  Arkiverad 2016-03-08
  4. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/search/all/key/bombus+macgregori/match/1. Läst 14 februari 2015. 
  5. ^ [a b c d e f g h] Juan M. Labougle (1990). Bombus of México and Central America (Hymenoptera. Apidae)” (på engelska) (PDF, 21,3 MB). The University of Kansas Science Bulletin 54 (3): sid. 71. https://archive.org/download/cbarchive_34458_bombusofmexicoandcentralameric1902/bombusofmexicoandcentralameric1902.pdf. Läst 5 maj 2024. 
  6. ^ [a b c] Escobedo-Kenefic, N. 2015 Bombus macgregori . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 maj 2024.

Externa länkar