Bombattentatet i Omagh
Bombattentatet i Omagh | |
Del av Konflikten i Nordirland | |
(c) Kenneth Allen, CC BY-SA 2.0 Omagh Memorial Garden. | |
Plats | Omagh, Nordirland |
---|---|
Koordinater | 54°36′01″N 07°17′56″V / 54.60028°N 7.29889°V |
Datum | 15 augusti 1998 15.10 (BST) |
Mål | Domstolsbyggnaden[1] |
Attacktyp | Bilbomb |
Dödsoffer | 29[2][3][4][5] |
Skadade | Cirka 220 redovisades initialt,[6] senare artiklar angav över 300.[3][7][8] |
Gärningsmän | Real IRA (RIRA)[3][4][5] |
Bombattentatet i Omagh ägde rum den 15 augusti 1998 då Real Irish Republican Army (RIRA) lämnade en röd Vauxhall Cavalier (Opel Ascona) med en 230 kg tung hemgjord bomb i samhället Omaghs centrum. Bombmännen kunde inte hitta en parkeringsplats i närheten av det huvudsakliga målet domstolsbyggnaden och lämnade därför bilen på Market Street cirka 400 meter därifrån.[9][10] Som ett resultat av detta blev de tre telefonvarningarna om var bomben skulle finnas felaktiga och polisstyrkan RUC som evakuerade folk trodde att bomben fanns utanför domstolsbyggnaden.[9] De upprättade snabbt avspärrningar för att hålla civila borta från en eventuell explosion vid domstolsbyggnaden, vilket resulterade i att folk flyttades vidare ut i förmodad säkerhet på Market Street där bomben i verkligheten fanns.[9] Strax efter att evakueringen hade slutförts exploderade bomben mitt i folkvimlet på gatan och dödade 29 människor och skadade 220 andra. Denna attack blev den dödligaste någonsin under konflikten i Nordirland.[10]
Efterspel
Bombdådet ledde till krav på fred över hela världen och de irländska och brittiska regeringarna införde nya antiterrorist-lagar som skulle stoppa RIRA.[11][12] RIRA blev även pressad av Provisoriska IRA (PIRA) när medlemmar ur PIRA besökte ett 60-tal personer som hade kopplingar till RIRA och sade åt dem att upplösa sig och inte inkräkta på PIRA:s vapengömmor.[13] Organisationen var extremt skakad, vilket även inkluderade McKevitt och Sands-McKevitt eftersom båda dessa tvingats flytta när media nämnde McKevitts namn i samband med bombningen, och RIRA förklarade ett eldupphör den 8 september.[14][15]
Irish Republican Socialist Party krävde även att deras militanta gren Irish National Liberation Army skulle skriva under långfredagsavtalet vilket grupperingen gjorde 1999.[16]
Offer
Bombattentatet krävde 29 dödsoffer. 21 personer dödades på platsen, medan 8 avled på väg till eller på sjukhuset.[17]
- Rocio Abad Ramos (23)
- James Barker (12)
- Fernando Blasco Baselga (12)
- Geraldine Breslin (43)
- Deborah-Anne Cartwright (20)
- Gareth Conway (18)
- Breda Devine (1)
- Oran Doherty (8)
- Adian Gallagher (21)
- Esther Gibson (36)
- Mary Grimes (66)
- Olive Hawkes (60)
- Julia Hughes (21)
- Brenda Logue (17)
- Jolene Marlow (17)
- Ann McCombe (48)
- Brian McCrory (54)
- Samantha McFarland (17)
- Sean McGrath (61)
- Sean McLaughlin (12)
- Avril Monaghan (30)
- Maura Monaghan (1)
- Alan Radford (16)
- Elizabeth Rush (57)
- Veda Short (56)
- Philomena Skelton (49)
- Bryan White (27)
- Frederick White (60)
- Lorraine Wilson (15)
Referenser
- ^ John Mooney & Michael O'Toole (2004) (på engelska). Black Operations: The Secret War Against the Real IRA. Maverick House. sid. 211–2. ISBN 0-9542945-9-9
- ^ ”How the Omagh case unravelled” (på engelska). BBC News. 20 december 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/northern_ireland/7154952.stm. Läst 7 september 2012.
- ^ [a b c] ”Man cleared over Omagh bombin” (på engelska). CNN. 20 december 2007. http://edition.cnn.com/2007/WORLD/europe/12/20/omagh.trial/index.html. Läst 9 januari 2008.
- ^ [a b] ”Man cleared of Omagh bombing” (på engelska). The Independent. 20 december 2007. Arkiverad från originalet den 21 december 2007. https://web.archive.org/web/20071221141550/http://news.independent.co.uk/uk/crime/article3271375.ece. Läst 9 januari 2008.
- ^ [a b] ”Nine years on, the only Omagh bombing suspect is free” (på engelska). The Times. 21 december 2007. http://www.timesonline.co.uk/tol/news/uk/crime/article3080620.ece. Läst 9 januari 2008.
- ^ ”Bomb Atrocity Rocks Northern Ireland” (på engelska). BBC News. 16 augusti 1998. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/northern_ireland/151985.stm. Läst 11 september 2007.
- ^ ”Design Competition Launched for Omagh Bomb Memorial” (på engelska). Omagh District Council. 17 april 2007. Arkiverad från originalet den 20 september 2008. https://web.archive.org/web/20080920122545/http://www.omagh.gov.uk/the_council/press_releases/item.php?id=396. Läst 18 februari 2009.
- ^ ”Bravery awards for bomb helpers” (på engelska). BBC News. 17 november 1999. http://news.bbc.co.uk/1/hi/northern_ireland/524462.stm. Läst 14 mars 2007.
- ^ [a b c] Mooney & O'Toole, pp. 211-212.
- ^ [a b] ”The Omagh Bomb - Main Events”. CAIN. http://cain.ulst.ac.uk/events/omagh/events.htm. Läst 28 juni 2007.
- ^ Mooney & O'Toole, s. 232.
- ^ Michael White (25 augusti 1998). ”MPs recalled to match Dublin anti-terror law”. The Guardian. http://politics.guardian.co.uk/commons/story/0,,795891,00.html. Läst 6 maj 2007.
- ^ Sean O'Neill (4 maj 1998). ”Give up violence or else, Provos tell the 'Real IRA'”. The Daily Telegraph. Arkiverad från originalet den 16 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050316082603/http://www.telegraph.co.uk/htmlContent.jhtml?html=%2Farchive%2F1998%2F09%2F04%2Fnuls104.html. Läst 8 maj 2007.
- ^ ”Candlelight vigil for bomb victims”. BBC. 20 augusti 1998. http://news.bbc.co.uk/1/hi/events/northern_ireland/latest_news/154720.stm. Läst 5 maj 2007.
- ^ ”1998: Real IRA announce ceasefire”. BBC. 8 september 1998. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/september/8/newsid_2503000/2503633.stm. Läst 5 maj 2007.
- ^ http://www.blythe-systems.com/pipermail/nytr/Week-of-Mon-20051003/025118.html
- ^ ”Those who died in the Omagh bomb, 15 August 1998” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 september 2014. https://www.webcitation.org/6SaaXf3i5?url=http://www.wesleyjohnston.com/users/ireland/past/omagh/dead.html. Läst 14 september 2014.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
(c) Kenneth Allen, CC BY-SA 2.0
Reflections, Omagh Memorial Garden. It is located off Drumragh Avenue.