Bollnäs kommun
| Bollnäs kommun Kommun | |
 Gamla kommunhuset | |
| Slogan | Upplev Bollnäs |
|---|---|
 Bollnäs kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Centralort | Bollnäs |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 26 285 ()[1] |
| Areal | 1 976,64 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 1 814,05 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 162,59 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 14,49 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 61°21′N 16°24′Ö / 61.35°N 16.4°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Hudiksvalls domkrets (–) Bollnäs domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2361[3] |
| Anställda | 2 425 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2183 |
| GeoNames | 2720678 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Bollnäs kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är staden Bollnäs, belägen i mellersta delen av kommunen.
Genomgående är terrängen storbruten även om detta är tydligare i den västra delen än den östra. Höjderna är beväxta med skog, medan odlings- och betesmarker primärt återfinns vid Ljusnans och Voxnans älvsystem. Tjänstesektorn dominerade kommunens näringsliv i början av 2020-talet.
Antalet invånare har varit relativt stabilt sedan kommunen bildades. Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts av olika regnbågskoalitioner.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Arbrå, Bollnäs, Hanebo, Rengsjö, Segersta och Undersvik. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Den 6 juli 1888 inrättades i Bollnäs landskommun Bollnäs municipalsamhälle som upplöstes 1906 när samhället utbröts och bildade Bollnäs köping. Den 13 september 1901 inrättades Arbrå municipalsamhälle i Arbrå landskommun. Den 23 mars 1919 inrättades i Bollnäs landskommun Björkhamre municipalsamhälle, som upplöstes 1923 när samhället utbröts och bildade Björkhamre köping. Bollnäs stad bildades 1942 av de två köpingarna.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Undersviks landskommun i Arbrå landskommun och uppgick Segersta landskommun i Hanebo landskommun, medan Bollnäs stad, Bollnäs landskommun och Rengsjö landskommun förblev oförändrade. 1959 införlivades dock Bollnäs landskommun i Bollnäs stad. Den 31 december 1961 upplöstes Arbrå municipalsamhälle.
Bollnäs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bollnäs stad. 1974 införlivades kommunerna Alfta, Arbrå, Hanebo och Rengsjö. 1977 utbröts Alfta församling och överfördes till Ovanåkers kommun.[5]
Kommunen ingick från bildandet till den 31 oktober 2005 i Bollnäs domsaga och ingår sedan dess i Hudiksvalls domsaga.[6]
Geografi
Kommunen gränsar till Ovanåkers kommun, Ljusdals kommun, Hudiksvalls kommun, Söderhamns kommun, Falu kommun och Ockelbo kommun.
Topografi och hydrografi
Kommunens topografi utgörs av höjder som ligger mellan 45 och upp ca 495 meter över havet.[7] Dessa är beväxta med skog och mellan dessa finns dalar med sedimentslätter. Genomgående är terrängen storbruten även om detta är tydligare i den västra delen än den östra. Även vid de öppnare slättområdena, så som vid Kilafors, blir nivåskillnaderna mer markanta.[8]
I de lägre områdena, i synnerhet kring Ljusnans och Voxnans älvsystem, återfinns sedimentslätter med odlings- och betesmarker. Sådana slätter återfinns även kring Rengsjö och Mo, där i närheten av Ljusnanåsen. I kommunens sydvästra hörn finns Järboåsen, ett mindre åssystem. Från Tevsjön till Bergviken rinner Ljusnan genom kommunen och passerar längs vägen Orsjön, Kyrksjön, Växsjön och Varpen. Vid Varpen sammanstrålar Ljusnan med Voxnan för att därefter rinna ut i Bergviken i sydöst.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
| Bollnäs kommun | Sverige | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Markanvändning i Bollnäs kommun.
| Markanvändning i Sverige.
|
Naturskydd
År 2022 fanns 16 naturreservat i Bollnäs kommun.[10] Flera av reservatet var även klassade som Natura 2000-områden, däribland Galvån,[11] Andersvallsslåtten[12] och Djupsjön-Römmaberget.[13]
Naturreservatet Tjuvberget är ett område med stor variation i landskapet. Där samsas klippstup med 300 år gamla tallar, hällmarker och bördig granskog. Där trivs ovanliga växter så som skogstry, trolldruva, springkorn, getrams och myskmåra.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Arbrå-Undersviks församling, Bollnäs församling, Hanebo-Segersta församling och Rengsjö församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[15] – Arbrå, Bollnäs, Hanebo, Rengsjö, Segersta och Undersvik.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2018 fanns det nio tätorter i Bollnäs kommun.
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010 till 2014 bildades ett majoritetsstyre genom samarbete mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Sjukvårdspartiet Bollnäs och Miljöpartiet.
Efter valet 2014 styrdes kommunen av ett minoritetskoalition mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet. Detta innebar att Sverigedemokraterna fick en vågmästarroll. För att undvika detta ingick Centerpartiet en valteknisk samverkan med koalitionen, men fortsatte ändå att driva politik i opposition.[16] Den politiska majoriteten i kommunen bestod efter valet 2018 av regnbågskoalitionen Socialdemokraterna, Bollnäspartiet, Moderaterna och Miljöpartiet som tillsammans har 26 av 45 mandat.[17]
Valet 2022 ledde till delvis maktskifte. Socialdemokraterna och Moderaterna stannade kvar vid makten med den nya koalitionspartnern Centerpartiet. Tillsammans fick de tre partierna majoritet.[18]
Kommunfullmäktige
Presidium
Kommunfullmäktige leds av ett presidium med ordförande och förste vice ordförande från den styrande minoriteten och andre vice ordförande från oppositionen.
| Presidium 2022–2026[19] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Marie Centerwall |
| Förste vice ordförande | M | Åsa Äng Eriksson |
| Andre vice ordförande | BP | Oskar Myrberg |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | Bollp | SJVB | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 4 | 19 | 10 | 5 | 1 | 2 |
| 41 | 84,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 4 | 21 | 16 | 5 | 1 | 2 |
| 49 | 89,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 4 | 22 | 14 | 5 | 1 | 3 |
| 49 | 89,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 23 | 13 | 4 | 1 | 4 |
| 49 | 88,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 25 | 1 | 10 | 3 | 1 | 6 |
| 49 | 89,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 24 | 2 | 8 | 5 | 1 | 6 |
| 49 | 87,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 24 | 3 | 8 | 5 | 1 | 5 |
| 49 | 83,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 20 | 2 | 2 | 8 | 4 | 3 | 7 |
| 49 | 83,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 26 | 3 | 8 | 3 | 1 | 5 |
| 49 | 83,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 7 | 19 | 3 | 7 | 3 | 4 | 6 |
| 49 | 77,31 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 16 | 2 | 13 | 7 | 3 | 5 |
| 49 | 79,09 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 17 | 1 | 3 | 1 | 13 | 3 | 2 | 6 |
| 49 | 76,14 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 14 | 1 | 6 | 2 | 3 | 5 | 5 | 2 | 5 |
| 45 | 78,71 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 14 | 2 | 7 | 1 | 6 | 5 | 2 | 1 | 4 |
| 45 | 82,64 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 14 | 1 | 7 | 1 | 5 | 5 | 4 | 1 | 4 |
| 45 | 83,76 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 14 | 5 | 1 | 8 | 5 | 2 | 3 | 5 |
| 45 | 81,23 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen har 15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare.[20] Ordförande i kommunstyrelsen är Abdullahi Cadaani (S), 1:e vice ordförande är Tommy Winqvist (M) och 2:e vice ordförande är Jonatan Hölzgen (SD).
Övriga nämnder
Det politiska arbetet fördelas på sju olika nämnder.[21] Förutom de som presenteras nedan finns även Bollnäs, Ovanåker och Ljusdals överförmyndarnämnd.[21]
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | S | Erika Engberg | C | Elisabeth Johansson |
| Kulturnämnden | C | Ida Modig Westergren | S | Örjan Larsson |
| Miljö- och byggnämnden | S | Fredrik Palmborn Olofsson | M | Peter Linzie |
| Teknik- och fritidsnämnden | S | Fredrik Skoglund | C | Marina Nilsson |
| Barn- och utbildningsnämnden | C | Nicklas Fredriksson | S | Ann-Katrin Samuelsson |
| Valnämnden | M | Per Stener Bång | S | Elsy Burman |
Valresultat 2022
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Bollnäs-Gärdet | 43,29 % | 31,31 % |
| SD | Arbrå-Flästa | 25,08 % | 17,04 % |
| M | Rengsjö | 16,21 % | 11,20 % |
| C | Rengsjö | 20,02 % | 10,66 % |
| Bollp | Bollnäs-Söräng | 15,84 % | 10,04 % |
| KD | Arbrå-Flästa | 8,07 % | 6,09 % |
| V | Hanebo Centrum | 7,54 % | 5,47 % |
| L | Bollnäs-Hamre | 5,26 % | 3,58 % |
| SJVB | Bollnäs-Söräng | 3,57 % | 2,50 % |
| MP | Arbrå-Undersvik | 3,43 % | 1,92 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Internationella relationer
Bollnäs har ett flertal olika internationella samarbeten vilka "syftar till att skapa möjligheter och ett mervärde för dig som invånare, utveckla vår egen verksamhet samt bidra till att uppnå Bollnäs kommuns vision och mål". Förutom den kommunala kontakten med EU, vilket bland annat innebär att möjligheten att söka finansiering "för att utveckla kommunen och byta erfarenheter med andra", finns även vänortssamarbeten och kommunala partnerskap.[22]
Bollnäs kommun har fyra aktiva vänortssamarbeten och två vilande. De aktiva är Flekkefjord i Norge, Misburg-Anderten i Tyskland, Shepton-Mallet i Storbritannien och Ogre i Lettland. I de aktiva samarbeten turas respektive vänort om att arrangera ett veckolångt evenemang vartannat år, med olika fokus. Samarbetet inkluderar såväl politiker och medarbetare som skolor och föreningar. De vilande vänorterna är Nykøbing Mors i Danmark och Kankaanpää i Finland.[23]
Kommunen har 2022 till 2024 ett pågående kommunalt partnerskap med Lobatse i Botswana. Syftet är att "gemensamt utveckla ungdomsinkludering med fokus på det lokala kulturarvet". Projektet finansieras av Sida.[24]
Nationella relationer
Bollnäs kommun är medlem i ett antal organisationer så som Sveriges Kommuner och Regioner,[25] Sveriges Ekokommuner,[26] och Samordningsförbund Gävleborg.[27]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Tjänstesektorn, som i början av 2020-talet sysselsatte omkring 80 procent av den dagbefolkningen, dominerar sysselsättningen. Detta kan härledas till att centralorten under lång tid varit handels- och servicecentrum för både den egna kommunen såväl som stora delar av de närliggande kommunerna. Kommunen och Region Gävleborg var samtidigt de största enskilda arbetsgivarna. Verkstadssektorn utgjorde basen inom tillverkningsindustrin med företag som Bruks AB som tillverkar maskiner för biprodukthantering i sågverk och SNA Europe AB som tillverkar verktyg. I vissa delar av kommunen var jord- och skogsbruket fortsatt viktiga, totalt sysselsatte branschen två procent av dagbefolkningen.[8]
Infrastruktur
Transporter
Riksväg 83 kommer in i kommunen vid Bergviken och passerar Kilafors innan den fortsätter följa Ljusnan norrut innan den går vidare till grannkommunen. Genom kommunen går även Länsväg 301.[8]
Järnvägslinjen Bollnäs–Orsa har i stort sett stängt ner, men Inlandsbanan har visat intresse för att ta över hela linjen.[28] Som partner i Partnerskap Atlantbanan arbetar kommunen för att utveckla "järnvägsinfrastrukturen från Trondheim via Östersund-Ånge-Ljusdal-Bollnäs-Gävle till Stockholm – och består av järnvägarna Meråkerbanan, Mittbanan, Norra stambanan och Ostkustbanan".[29]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 26 285 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 102:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Bollnäs kommun 1970–2020[30] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 27 716 | |||
| 1975 | 27 667 | |||
| 1980 | 27 877 | |||
| 1985 | 27 871 | |||
| 1990 | 28 094 | |||
| 1995 | 27 933 | |||
| 2000 | 26 735 | |||
| 2005 | 26 237 | |||
| 2010 | 26 248 | |||
| 2015 | 26 594 | |||
| 2020 | 26 809 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 852, eller 10,81 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 394 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 285, eller 4,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 210 den 31 december 2002).[31]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bollnäs kommun 26 394 personer. Av dessa var 2 403 personer (9,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[32]
| Födelseland[32] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 23 991 |
| 2 | Afrika: Övriga länder | 332 |
| 3 |  Syrien | 328 |
| 4 |  Somalia | 230 |
| 5 |  Finland | 205 |
| 6 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 184 |
| 7 | Asien: Övriga länder | 168 |
| 8 |  Afghanistan | 147 |
| 9 |  Turkiet | 141 |
| 10 |  Thailand | 104 |
| 11 |  Irak | 94 |
| 12 |  Tyskland | 68 |
| 13 |  Iran | 67 |
| 14 |  Norge | 60 |
| 15 |  Bosnien och Hercegovina | 49 |
| 15 | Europa utom EU: Övriga länder | 49 |
| 17 | Sydamerika | 36 |
| 18 |  Polen | 31 |
| 19 | Nordamerika | 28 |
| 20 |  Danmark | 26 |
| 21 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 21 |
| 22 |  Kina | 19 |
| 23 | Okänt födelseland | 6 |
| 24 | Oceanien | 5 |
| 25 |  Sovjetunionen | 4 |
| 26 |  Island | 1 |
Kultur
Kulturarv
År 2022 fanns 762 fornlämningar, med ursprung från Bollnäs kommun, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[33] I området Mårdnäs finns en fornminnesled där man bland annat ser 12 gravhögar samt lämningar efter en järnåldersgård.[34]
I kommunen finns fem byggnadsminnen – Renshammar, Renstedtska gården, Styfstorpet, Västansjö ullspinneri och Växbo kvarn.[35] Ett annat kulturarv är Bollnässtugan, ett helgdagshus flyttat från byn Herte i Bollnäs socken, som numer återfinns på Skansen.[36]
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en trana av silver med hjässa, ben och näbb röda, vilken i sin upplyfta högra fot håller en röd sten, stående ovanför två av vågskuror bildade strängar av silver.
För Bollnäs stad fastställdes 1943 ett vapen, innehållande en trana (tagen från ett sockensigill från 1600-talet) och ett hjul, symboliserande järnvägen. Efter kommunbildningen modifierades vapnet (järnvägen ansågs inte ha samma betydelse då) och i stället infogades de två strängarna, symboliserande Ljusnan och Voxnan. Vapnet registrerades hos PRV 1976. Vapnet antogs under den korta tid som Alfta ingick i kommunen och det är också från dess vapen som strängarna kommer.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Bollnäs landskommun
(1952–1958)
Bollnäs kommuns vapen
(Sedan 1976)
Se även
- Personer med anknytning till Bollnäs kommun
- Bollnäs Stadshus AB
Referenser
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bollnäs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ * Terrängkartan 1:50 000
- ^ [a b c d] ”Bollnäs - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bolln%C3%A4s. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 4 februari 2023.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Galvån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/galvan.html. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Andersvallsslåtten”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/andersvallsslatten.html. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Djupsjön-Römmaberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/djupsjon-rommaberget.html. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Tjuvberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/tjuvberget.html. Läst 2 juli 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Hansson, Magnus (21 oktober 2014). ”Överraskande samarbete inom Bollnäspolitiken”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5996942. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Politik och demokrati”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati. Läst 2 juli 2022.
- ^ Roos, Jimmy; Gävleborg, P4 (12 oktober 2022). ”Nytt styre i Bollnäs – S, M och C bildar majoritet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nytt-styre-i-bollnas-s-m-och-c-bildar-majoritet. Läst 4 februari 2023.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige. Läst 7 januari 2023.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen. Läst 4 februari 2023.
- ^ [a b] ”Nämnder”. www.bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder. Läst 7 januari 2022.
- ^ ”Internationellt arbete”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/internationellt-arbete. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Utbyte med vänorter”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/internationellt-arbete/utbyte-med-vanorter. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Kommunala partnerskap”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/internationellt-arbete/kommunala-partnerskap. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Vad är Sveriges Kommuner och Regioner, SKR?”. skr.se. 2019-11.27. https://skr.se/tjanster/lattlast/vadarsverigeskommunerochregionerskr.593.html. Läst 2 januari 2021.
- ^ ”Kommunens miljömål”. www.bollnas.se. Bollnäs kommun. 10 juni 2020. https://www.bollnas.se/index.php/kommunensmiljomal. Läst 2 januari 2021.
- ^ ”Gävleborg ny medlem i NNS”. www.bollnas.se. Bollnäs kommun. 1 februari 2016. https://www.bollnas.se/index.php/88-aktuellt/1579-gaevleborg-ny-medlem-i-nns. Läst 2 januari 2021.
- ^ Hansson, Anders (2 juli 2020). ”Inlandsbanan vill ta över avstängt spår mellan Furudal och Bollnäs”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/jarnvagen-som-inlandsbanan-vill-ta-over-gammal-och-igenvaxt. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Väg- och järnvägsprojekt”. bollnas.se. https://bollnas.se/bygga-bo-och-miljo/samhallsutveckling/vag--och-jarnvagsprojekt. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Fornlämningar på Mårdnäs”. bollnas.se. https://bollnas.se/turism/upplev-bollnas/se--gora/kultur--sevardheter/fornlamningar-pa-mardnas. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Byggnadsminnen i Gävleborg”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen/byggnadsminnen-i-gavleborg.html. Läst 2 juli 2022.
- ^ Skansen.se (2 juli 2022). ”Bollnässtugan”. Skansen.se. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220802112152/https://www.skansen.se/sv/bollnasstugan-1. Läst 2 juli 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bollnäs kommun.- Bollnäs kommun
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
Flag of Syria and the Syria Revolution (2024-present)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union..svg)
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Marmelad and Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: See script and authors listed in details below., Licens: CC BY-SA 4.0
Wikipedia:VideoWiki/Bollnäs_kommun
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Bollnäs Municipality in Gävleborg County
- Designd by me, based on Image:Gävleborg County.png
