Boknätfjäril

Boknätfjäril Status i världen: Kunskapsbrist[1] Status i Sverige: Starkt hotad[2] Status i Finland: Livskraftig[3]
Boknätfjäril sedd från ovan
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Fjärilar Lepidoptera
Familj	Praktfjärilar Nymphalidae
Underfamilj	Nätfjärilar Melitaeinae
Släkte	Euphydryas
Art	Boknätfjäril E. maturna
Vetenskapligt namn
§ Euphydryas maturna
Auktor	(Linnaeus, 1758)
Synonymer
Asknätfjäril
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Boknätfjäril eller asknätfjäril (Euphydryas maturna),^[4] är den största nätfjärilen som förekommer i Sverige, med en vingbredd på cirka fem centimeter.

Den beskrevs först av Linnaeus 1758. Den ingår i släktet Euphydryas, och familjen praktfjärilar.^[4] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.^[1] Enligt den svenska rödlistan^[2] är arten starkt hotad i Sverige. Arten förekommer i Svealand. Arten har tidigare förekommit i Götaland, Gotland och Nedre Norrland men är numera lokalt utdöd.^[2] Artens livsmiljö är skogslandskap, våtmarker.^[2]

Den är Västmanlands landskapsinsekt.

De nättecknade vingar i mörkbrunt, ljusgult och olika orange- till rödtonade nyanser är särskilt framträdande på bakvingeundersidan.

Äggen läggs i stort antal på solbelysta områden. Oftast utnyttjas askar och olvon som läggplatser. Flera honor kan samverka om en äggsamling där larverna lever första året i en samverkande spånad av sammanspunna blad i ett tätt nät. En teori om varför näten spinns, är att de ska fungera som ett temperaturhöjande växthus, då larverna kräver förhöjd temperatur för att utvecklas^[5]. Larverna angriper potentiella rovdjur med det klister som de bygger samman sin spånad med. Man kan höra ljudet av larverna i sin nätkokong och ljudet kan beskrivas som om larverna äter corn flakes. Orsaken till att de frambringar detta ljud är omtvistat. Övervintrar som drygt centimeterstora larver under löv och blad. Under påföljande vår lever larverna enskilt och efter ytterligare en övervintring övergår larv till puppa och sedan färdig fjäril. Flygtiden för fjärilen ligger kring mitten av juni, ibland in i juli. De kan då iakttas, likt andra nätfjärilar, vilande på blad i solbelysta skogsgläntor eller längs med skogsstigar.

Boknätfjärilen lever i solöppna skogslandskap med ungskogsbestånd. Dessa typer blir allt ovanligare i takt med att skogsarbetet förändras och fler och fler skogsgläntor växer igen. Skogsdikning har också spolierat kända lokaler för arten.

Boknätfjärilen var tidigare spridd på en rad lokaler i sydligaste Sverige och i ett band från nordöstra Uppland, västerut till Dalarna och Värmland, är i dagsläget bara kvar inom ett begränsat område i nordvästra Västmanland, i trakterna mellan Lindesberg och Nora. Förekommer fläckvist utbredd i södra Finland och Baltikum och vidare österut in i Ryssland.

Boknätfjärilen är från 1 januari 2000 fridlyst i hela landet, är uppsatt på lista över djurarter som åtnjuter mer eller mindre fullständigt skydd enligt miljöbalken (NFS 1999:12). Boknätfjärilen ingår i EU:s gemenskapslagstiftning (habitatdirektivet) som djurart av gemenskapsintresse, vilkas bevarande kräver noggrant skydd och att särskilda bevarandeområden utses.

• 
  Boknätfjäril sedd underifrån
• 

  (c) Mp, CC BY-SA 3.0
  Boknätfjäril fångad i Finland

• Sveriges Entomologiska Förening om Boknätfjärilen
• Sveriges Radio om Boknätfjärilen
• Artfaktablad för Euphydryas maturna
• Wikimedia Commons har media som rör Boknätfjäril.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Euphydryas maturna.
  Artförteckning