Bohusläns valkrets

Bohusläns valkrets var under perioden 1867–1998 namnet på en valkrets för val till riksdagen. Mellan 1867 och 1970 fanns valkretsen i första kammaren, mellan 1922 och 1970 i andra kammaren och mellan 1971 och 1998 i enkammarriksdagen. I samband med att Västra Götalands län bildades 1998 bytte valkretsen beteckning till Västra Götalands läns västra valkrets.

Enkammarriksdagen

Antalet fasta mandat i valkretsen var tio i valen 1970–1982 och därefter elva 1985–1994. Antalet utjämningsmandat var noll i valet 1970, ett i valen 1973–1991 och två i valet 1994.

Ledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)

1971–1973

1974–1975/76

1976/77–1978/79

1979/80–1981/82

1982/83–1984/85

1985/86–1987/88

1988/89–1990/91

1991/92–1993/94

1994/95–1997/98

Första kammaren

I första kammaren var Göteborgs och Bohus läns landstingsområde (alltså hela länet utom Göteborgs stad) en egen valkrets under namnet Göteborgs och Bohus läns valkrets. Antalet mandat var till en början sex, men minskades till fem år 1870, höjdes åter till sex 1897 och sänktes på nytt till fem 1934.

Ledamöter i första kammaren

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

1912

1913–lagtima riksmötet 1919

Urtima riksmötet 1919

1920–1921

1922–1925

1926–1933

1934–1941

1942–1949

1950–1957

1958–1965

1966–1970

Andra kammaren

När andra kammaren inrättades var Göteborgs och Bohus län indelat i ett stort antal valkretsar. Landsbygden bestod av sju valkretsar med vardera ett mandat: från söder till norr Askims samt Västra och Östra Hisings häraders valkrets, Sävedals härads valkrets, Inlands domsagas valkrets, Orusts och Tjörns domsagas valkrets, Lane och Stångenäs häraders valkrets (1905 namnändrad till Lane och Stångenäs samt Lysekils valkrets; att märka är att Lysekil, som blev stad 1903, i detta val alltså kvarstod i sin landsbygdsvalkrets), Tunge, Sörbygdens och Sotenäs häraders valkrets samt Norrvikens domsagas valkrets. År 1872 slogs Hising, Askim och Sävedal ihop till Hisings, Askims och Sävedals domsagas valkrets, men i valet 1884 delades området på nytt, nu i Askims och Sävedals domsagas valkrets samt Västra och Östra Hisings häraders valkrets. I valet 1908 återgick man till den ursprungliga indelningen i Askims samt Västra och Östra Hisings häraders valkrets och Sävedals härads valkrets.

Göteborg bildade hela tiden en separat valkrets, medan de övriga städerna från valet 1866 bildade Uddevalla, Strömstads, Marstrands och Kungälvs valkrets. I valet 1887 överfördes Kungälv till Vänersborgs, Åmåls och Kungälvs valkrets medan övriga städer bildade Uddevalla, Strömstads och Marstrands valkrets. I valet 1896 ändrades denna indelning så att Uddevalla och Strömstad bildade egen valkrets medan Marstrand och Kungälv fördes till Marstrands, Kungälvs, Alingsås och Ulricehamns valkrets. I valet 1908 bildade slutligen Uddevalla egen valkrets medan övriga städer tillsammans med Åmål bildade Strömstads, Lysekils, Marstrands, Kungälvs och Åmåls valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och landstingsområdet indelades i Göteborgs och Bohus läns södra valkrets med fem mandat och Göteborgs och Bohus läns norra valkrets med fyra. I andrakammarvalet 1921 bildade hela landstingsområdet slutligen en samlad valkrets. Antalet mandat var nio i valet 1921, åtta i valen 19241936 och sju mandat i valen 19401968. Det formella namnet var fram till 1968 Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes valkrets och 1969–1970 Göteborgs och Bohus läns landstingskommuns valkrets.

Ledamöter i andra kammaren

1922–1924

1925–1928

1929–1932

1933–1936

1937–1940

1941–1944

1945–1948

1949–1952

1953–1956

1957–första riksmötet 1958

Andra riksmötet 1958–1960

1961–1964

1965–1968

1969–1970

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 33–35
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 120