Bohuslän

**Bohuslän**
Landskap
	Vapen för landskapet Bohuslän tolkat efter dess blasonering.
	Bohusläns läge i Sverige.
Land	Sverige
Landsdel	Götaland
Län	Västra Götalands län
Stift	Göteborgs stift
Största sjö	Öresjö
Högsta punkt	Björnerödspiggen 222 m ö.h.
Yta	4 473 km²
Folkmängd	312 057 (2021-12-31)
Befolkningstäthet	69,8 invånare/km²
Landskapsblomma	Vildkaprifol
Landskapsdjur; Fler symboler...	Knubbsäl

För andra betydelser, se Bohuslän (olika betydelser).

Bohuslän är Sveriges västligaste landskap och är beläget vid Skagerrak och norra delen av Kattegatt på västkusten.

Landskapet gränsar i norr och nordost till Norge och i öster till Dalsland och Västergötland. I söder går gränsen mot Västergötland på Hisingen i Göteborgs kommun. Det är känt för sitt fiske, salta bad och kala klippor. Bohuslän har 20 000 registrerade fornlämningar.

Namnet

Landskapet är namngivet efter Bohus fästning, som i sin tur fått sitt namn efter den holme som den är uppförd på, Bágaholmr, nuvarande Fästningsholmen i Nordre älv utanför Kungälv. Förleden Bohus- (Baghahus 1319) i sin tur kan härledas till fornvästnordiskans bágr = hindrande, ligger i vägen, vansklig, motstridande, och avsåg Nordre älv, som utgjorde en besvärlig farled. Efterledet -hus betyder 'slott, fäste'. Ordet län kommer av att Bohuslän har varit ett förvaltningslän under Bohus slott.^[2] En annan framförd teori om ursprunget till förleden Bohus-, är att namnet kommer av strömmen i Nordre älv, söder om Fästningsholmen, som på 1200-talet kallades Bágastraumr. Innebörden är då det fornvästnordiska verbet bágha = flöda, flöda över, strömma.^[3] Län betydde för övrigt ”lån”. Ämbetsmännen lånade skatteintäkter från medborgarna för en senare inbetalning till staten.

Namnet Bohuslän började användas på 1400-talet och avsåg till en början endast södra delen av landskapet, som tidigare kallats Älvsyssel. Så småningom kom det också att omfatta landskapets norra del, Viken, det tidigare Ranrikesyssel. En norsk namnform är Båhuslen.

Historia

Tiden fram till den svenska erövringen

I islänningasagorna och fornaldarsagorna kallas Bohuslän tillsammans med Østfold för Alvhemmen. Den norske kungen Harald Hårfager erövrade området från dess jarl, Hrane den Götske och gjorde det till en del av det samlade norska riket, ca 870.

Digerdöden runt 1349 härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och hälften av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300- och 1400-talen periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet.

Efter Kalmarunionens upplösning ingick landskapet i kungariket Danmark-Norge. Vid freden i Roskilde 1658 avträddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige.

Sillfisket

Sillfisket har varit avgörande för Bohusläns historia. Åtta stora sillperioder i Bohuslän finns nedtecknade:^[4]

Ca 970–1030 (60 år)
1175–1225 (50 år)
1420–1490 (70 år)
1556–1588 (32 år)
1660–1680 (20 år)
1747–1808 (61 år)
1878–1898 (20 år)

Under perioden 1556–1588 reglerade danske kungen Fredrik II fisket med skatter och tullar. Cirka 500 000–800 000 tunnor sill togs under dessa perioder upp per år under september–december.

Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den så kallade stora sillperioden (omkring 1747–1808). Många små fiskelägen växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till byggnadsmaterial för bostäder och båtar samt som bränsle för fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär. Stora delar av skogen i inlandet återplanterades i början av 1900-talet. Under 1800- och 1900-talet hade Bohuslän också en betydande stenindustri.

Geografi

Bohuslän gränsar i väster till Skagerrak och Kattegatt. I sydost bildar Göta älv gräns mot Västergötland och i norr gör Idefjorden detsamma mot Norge. Den norra delen av landskapet gränsar i öster mot Dalsland. Hisingen, i söder, är delad mellan Bohuslän och Västergötland.

Bohusläns största utsträckning i nordsydlig riktning är 157 kilometer och i östvästlig 53 kilometer. Landskapet är som smalast vid Saltkällefjorden där det endast är 4 kilometer brett.^[5] Det ligger i sin helhet inom Västra Götalands län och till största delen inom det tidigare Göteborgs och Bohus län.

Topografi

Landskapet är relativt bergigt, särskilt de östra delarna. Trots detta är den högsta toppen, Björnerödspiggen, endast 222 meter över havet.

Bohusläns skärgård består av ett stort antal medelstora och mindre öar och skär, men även tre av Sveriges sex största öar ligger helt eller delvis inom landskapet: Orust, Tjörn och Hisingen. En lista över de större öarna:

Hydrografi

Det är ganska fattigt på större sjöar, den största är Öresjö (11 km²) som delvis ligger i Västergötland. Den största sjön helt inom landskapets gränser är Södra Bullaresjön på 10 km². Andra större sjöar är Kornsjöarna (på gränsen mot Dalsland), Kärnsjön, Norra Bullaresjön och Stora Hällungen.^[6] Det största vattendraget är gränsfloden Göta älv som vid Kungälv delar sig och med sin övre gren, Nordre älv, rinner genom landskapet. Andra betydande vattendrag är Örekilsälven, Enningdalsälven och Kynne älv.^[5]

Styre och politik

Administrativ indelning

Indelningar före 1680

Under vikingatiden var Bohuslän en del av Viken, som innefattade kustområdena runt Oslofjorden och öster om Skagerrak. Landskapet var då indelat i Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Namnet Viken kom med tiden att användas som benämning för enbart Bohuslän, för att senare specifikt avse norra Bohuslän, som alternativ till Ranrike.

Tidigt fanns en indelning i 16 skeppsredor (norska skipreide), där en skeppsreda motsvarade 20 roddarbänkar. Detta som en del i beredskapen mot angrepp. Efter att Bohuslän blev svenskt ersattes skeppsredorna av härader med i stort sett samma gränser och namn.

Från omkring 1050 till 1658 var Bohuslän (norska Båhus fehirdsel, senare Båhus len) ett slottslän uppdelat på två sysslor till början av 1300-talet och därefter på en enhet Båhus fehirdsel, som tillhörde Oslos biskopsdöme.

Efter området övergick till Sverige 1658 styrdes provinsen av en guvernör, med Bohus fästning vid Kungälv som residens. Tillsammans med Göteborg och häradena Sävedal, Askim och Östra Hising bildade det Bohus län 1680, dock fortsatt till 1693 under Skånska generalguvernementet. Länet namnändrades till Göteborgs och Bohus län efter att residenset 1700 flyttades till Göteborg.

Indelningar från 1680

Landskapet ingick före 1998 i Göteborgs och Bohus län som 1998 uppgick i Västra Götalands län. Socknarna i Inlands Torpe härad tillhörde mellan 1971 och 1998 Älvsborgs län.

Landskapets delar tillhörde från 1681 till 1842 Bohusläns lagsaga och därefter Västgöta, Dals och Bohusläns lagsaga tills Sveriges alla lagsagor avskaffades 31 december 1849.

Området tillhör Göteborgs stift.

Härader och städer

Städer

Vid övergången till Sverige 1658 fanns i landskapet städerna Kungälv, Marstrand och Uddevalla. Strömstads stad fick, efter en kort tid som köping, stadsprivilegier 1676. Dessa städer inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Lysekil, som inrättats som köping 1863 blev Lysekils stad 1903, den sista i landet med egen jurisdiktion. Genom inkorporeringar på Hisingen kom även delar av staden Göteborg att falla inom landskapet Bohuslän.

Flertalet av Bohusläns städer, liksom övriga svenska städer av mindre storlek, lades under landsrätt under första delen av 1900-talet:^[7] Kungälv (1928), Marstrand (1934), Lysekil (1937) och Strömstad (1943). Endast Uddevalla hade kvar sin rådhusrätt ända fram till 1971, då alla domstolar i Sverige blev tingsrätter.

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Se respektive härad.

Kommuner från 1952 till 1970

Städer (5 st): Kungälvs stad, Lysekils stad, Marstrands stad, Strömstads stad och Uddevalla stad.

Landskommuner (31 st): Bullarens landskommun, Forshälla landskommun, Hermansby landskommun, Inlands Torpe landskommun, Kode landskommun, Kville landskommun, Lane-Ryrs landskommun, Ljungskile landskommun, Morlanda landskommun, Munkedals landskommun, Myckleby landskommun, Romelanda landskommun, Råda landskommun, Skaftö landskommun, Skredsviks landskommun, Smögens landskommun, Stenungsunds landskommun, Stångenäs landskommun, Svarteborgs landskommun, Säve landskommun, Södra Sotenäs landskommun, Sörbygdens landskommun, Tanums landskommun, Tegneby landskommun, Tjärnö landskommun, Tjörns landskommun, Torslanda landskommun, Tossene landskommun, Vette landskommun, Ytterby landskommun och Öckerö landskommun.

Kommuner från 1971

Kommuner, räknat från norr till söder, är Strömstad, Tanum, Munkedal (delvis), Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Lilla Edet (delvis), Stenungsund, Tjörn, Kungälv, Göteborg (delvis) och Öckerö.

Försvar

Landskapsregementet

Det moderna Bohusläns regemente bildades 1720 genom en sammanslagning av en skvadron av Riksänkedrottningens livregemente till häst och Bohusläns kavalleri och dragonregemente. Regementet övade och var förlagt till Backamo lägerplats mellan åren 1724-1913 då regementet flyttade in i nybyggda kaserner i Uddevalla där det var förlagt till dess nedläggning 1992. Regementets traditioner förs vidare av Bohusdalgruppen inom Hemvärnet som är grupperad vid Skredsviksbasen.

Ekonomi och infrastruktur

Infrastruktur

Transporter

Munkedals station vid Bohusbanan. Stationshusen längs med banan byggdes samtidigt med järnvägen och är alla i samma stil.

Bohuslän är jämfört med andra landskap relativt järnvägsfattigt, detta på grund av antikustprincipen. Planer på att bygga en stambana mellan Oslo och Köpenhamn genom Bohuslän, Halland och Skåne realiserades aldrig fullt ut men resulterade dels i Bohusbanan och dels i det som senare blev Västkustbanan. Vidare fanns det olika planer på att dra ned Inlandsbanan över Bergslagsbanan till antingen Lysekil eller Krossekärr väster om Grebbestad men dessa planer blev aldrig förverkligade.

Bohusbanan som idag sträcker sig 180 km mellan Göteborg och Strömstad byggdes 1903-1909. Tvärt emot vad man skulle kunna tro var det den norra bandelen mellan Uddevalla och Skee som byggdes först. Skee-Strömstad byggdes som en privatbana men löstes in redan 1903 av staten och Statens Järnvägar (SJ). Senare byggdes den södra delen i olika etapper. Bohusbanan elektrifierades 1939 (Göteborg–Uddevalla) och 1950 (Uddevalla–Strömstad). Det var meningen att Bohusbanan skulle fortsätta in i Norge, från Skee till Halden men dessa planer lades ned i och med unionsupplösningen 1905.

Lysekilsbanan. År 1913 var Lysekils Järnväg (LyJ) färdigbyggd. Den var en privatbana fram till 1939, och elektrifierades 1950. Banan är 35 km lång, utgår från Smedberg på Bohusbanan, och har sin ändstation i Lysekils hamn. Förr var den en viktig lokaljärnväg för resande och gods till och från Uddevalla och hamnen i Lysekil, idag är den enbart en godsjärnväg på vilken det går vagnuttagningar. Lysekilsbanan är landets brantaste järnväg med en stigning på 25 promille den sista biten från Sämstad fram till Lysekil.

Munkedals Järnväg byggdes innan Bohusbanan år 1895, då som en 600 mm smalspårsbana. Denna järnväg byggdes av Munkedals bruk och gick från bruket till hamnen inne i Saltkällefjorden. Banan breddades till normalspår på 1950-talet och idag trafikeras den av en museijärnvägsförening som har återställt 2,5 km smalspår.^[8]

Spårvagn passerar Korsvägen i centrala Göteborg.

I Uddevalla återfinns ena ändan av gamla UVHJ, Uddevalla-Vänersborg-Herrjunga Järnväg, som idag kallas Älvsborgsbanan Banan var öppnad för allmänheten i hela sin sträckning så tidigt som 1867. Ombyggd till normalspår 1899 och förstatligad 1940. Över denna bandel går sommartid X 2000-tåg från Stockholm till Uddevalla och Strömstad via Herrljunga på Västra stambanan.

Uddevalla-Lelångens Järnväg, ULB, "Lelångenbanan" är en numera nedlagd järnväg. Den var smalspårig 891 mm och ungefär 100 km lång. Den gick 1895 - 1960 mellan Uddevalla och Bengtsfors i Dalsland. Därefter lades den ner norr om Bäckefors, och 1964 lades den ner helt.

På Hisingen ligger en liten del av hamnbanan i Bohuslän, nämligen banans första del mellan Bohusbanan och Frihamnen. Även Göteborgs spårvägars hisingslinjer passerar genom Bohuslän på en kort sträcka mellan Göta älv och Kvillebäcken. En linje till Backa har länge varit på tal men har ännu inte förverkligats.

Samtliga järnvägar i landskapet är enkelspåriga. Spårvägens sträckning på Hisingen har dubbelspår (liksom i resten av spårvägsnätet i Göteborg).

Befolkning

Demografi

Bohusläningar kallades av invånarna i grannskapet för baggar, ett vedernamn som annars användes som öknamn om norrmän, och som alltså levde vidare efter att Bohuslän blivit svenskt.

De som bodde norr om Lysekil kallades nolhottar eller havrepinnar. Bohusläningar som bodde söder om Lysekil kallades bönepungar.^[9]

Tätorter

Religion

Kristendomens införande

Om man utgår från att gränsen mellan forntid och medeltid i stora delar av övriga Europa går vid cirka år 475, bland annat därför att det romerska riket då upphörde, så blir den "nordiska" motsvarigheten vikingatidens slut, cirka 1050. Andra halvan av 800-talet anses vara startpunkten för kristendomens införande i nuvarande Danmark, Norge och Bohuslän, sannolikt i den ordningen. Harald Gormsson Blåtand var kung av Danmark 958 – cirka 986 och sade sig ha kristnat hela Danmark. Danelagen, dvs norra och östra England stod ca 876 till 954 under nordgermanska (främst danska, daner, därav namnet) herrars överhöghet varför nordiska hövdingar var väl förtrogna med kristendomen.

Se även

Bibliografier

Aberstén, Simon; Tiselius, Carl August (1924-1934). Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild intill utgången av år 1923: bibliografisk översikt. Göteborg: Wettergren & Kerbers bokh.-AB (i kommission). Libris 41888. https://runeberg.org/asbiblboh/
Berthelius, Per-Henrik (2009). Bohuslänsk samling : en kommenterad och illustrerad katalog över böcker om Bohuslän : från 1600-talets tillfällestryck till dagens hembygdsskildringar. Särö: Panacé. Libris 11611752. ISBN 978-91-633-4840-2. https://litteraturbanken.se/forfattare/BertheliusPH/titlar/BohuslanskSamling/sida/3/faksimil?mc_cid=f6a77b78f4&mc_eid=b04a2daaf5
Bohusbibliografin - Deldatabas till Libris som omfattar litteratur ner till artikelnivå om landskapet Bohuslän. Avslutades 2002.

Referenser

^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2021”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/. Läst 24 oktober 2022.
^ *Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. sid. 42. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
^ Bohuslänska studier: tillägnade landshövdingen Oscar von Sydow 12 juli 1933, red. kommitté: Evald Lidén, Axel L. Romdahl, Nils Niklasson, Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening 1933 "Namnet Bagaholm", Erik Abrahamson s. 251
^ Eskil Olán, Marstrands Historia s. 108
^ [a b] ”Nordisk familjebok - Bohus län”. https://runeberg.org/nfbc/0491.html.
^ ”Sjöareal och sjöhöjd”. SMHI. http://www.smhi.se/k-data/hydrologi/sjoar_vattendrag/sjoareal_SVAR_2009.pdf. Läst 4 augusti 2011.
^ http://www.arkivguiden.net/ba/ba03/ba03018.htm
^ Munkedals järnväg
^ Julius Ejdestam, Svenskt folklivslexikon. Rabén & Sjögren: Stockholm 1975, s. 17

Vidare läsning

Brusewitz, Gustaf Henrik (1860-1864). Elfsyssel (södra Bohus-län) : historiska minnen, samlade ur så väl äldre som nyare verk och urkunder : med afbildningar af de märkvärdigaste fornlemningar, historiska ställen m.m. Göteborg. Libris 22548786. https://runeberg.org/elfsyssel/
Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrivning. D. 1-3. [S.l]. Libris 10322623. https://runeberg.org/aehbhob/
Svenska turistföreningen (1917). Svenska turistföreningens årsskrift. 1917. Stockholm: Fören. Libris 428545. https://runeberg.org/stf/1917/
Ödman, Johan (1746). Chorographia Bahusiensis thet är : Bahus-läns beskrifning, så til thesz natur, art och beskaffenhet under fred och feigd i gamla urminnes tider under danska regeringen, som til thesz nu warande tilstånd sedan thet kom, genom freds-fördrag under Sweriges crono, både hwad inbyggarenas wäsende, handel ock näring i alla stånd widkommer, som ock alla the märckwärdigheter, man kunnat på alla orter i hwart giäl utur dystra mörckret upleta ock nu i dagsliuset bringa, efter mångas : åstundan ... Stockholm: Salvius. Libris 19404753. http://hdl.handle.net/2077/42438

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Bohuslän.
Bilder & media
Bohusläns museum, Uddevalla
Bohusläns natur- och kulturarv - sök bland fotografier och föremål

[Folkmängd_i_landskapen-1] ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2021”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/. Läst 24 oktober 2022.

[2] *Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. sid. 42. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[3] Bohuslänska studier: tillägnade landshövdingen Oscar von Sydow 12 juli 1933, red. kommitté: Evald Lidén, Axel L. Romdahl, Nils Niklasson, Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening 1933 "Namnet Bagaholm", Erik Abrahamson s. 251

[4] Eskil Olán, Marstrands Historia s. 108

[nf-5] [a b] ”Nordisk familjebok - Bohus län”. https://runeberg.org/nfbc/0491.html.

[6] ”Sjöareal och sjöhöjd”. SMHI. http://www.smhi.se/k-data/hydrologi/sjoar_vattendrag/sjoareal_SVAR_2009.pdf. Läst 4 augusti 2011.

[7] ttp://www.arkivguiden.net/ba/ba03/ba03018.htm

[8] Munkedals järnväg

[9] Julius Ejdestam, Svenskt folklivslexikon. Rabén & Sjögren: Stockholm 1975, s. 17

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler