Boeing Harpoon
- För andra betydelser, se Harpoon.
| Harpoon | |
.jpg) En RGM-84 Harpoon just efter avfyrning från kryssaren USS Leahy (CG-16) | |
| Typ | sjömålsrobot |
|---|---|
| Ursprungsland | USA |
| Servicehistoria | |
| Brukstid | 1977–nutid |
| Produktionshistoria | |
| Designer | McDonnell Douglas |
| Tillverkare | Boeing |
| Kostnad/enhet | 1,2 miljoner USD (2017)[1] |
| Varianter | RGM-84 AGM-84 (flygburen) UGM-84 (kan avfyras från ubåtar i undervattensläge) |
| Specifikationer | |
| Längd | 3,8 meter (AGM-84) 4,6 meter (övriga) |
| Vikt | 520 kg (AGM-84) 630 kg (övriga) |
| Spännvidd | 914 mm |
| Diameter | 340 mm |
| Stridsspetsvikt | 220 kg |
| Motor | Teledyne J402 |
| Bränsle | fotogen |
| Målsökare | radar |
| Prestanda | |
| Räckvidd | 100–280 km |
| Maxhöjd | 910 meter |
| Flyghöjd | strax över havsytan |
| Hastighet | 860 km/h |
Harpoon är en amerikansk sjömålsrobot konstruerad av McDonnell Douglas och tillverkad av Boeing. Roboten kan avfyras från flygplan, ytfartyg, ubåtar (även i undervattensläge) och kustförsvarsbatterier.
Historia
21 oktober 1967 sänktes den israeliska jagaren INS Eilat av tre stycken P-15 Termit från egyptiska robotbåtar av Komar-klass. Det var första gången som sjömålsrobotar sänkt ett krigsfartyg i sjöstrid. Sänkningen visade att sjömålsrobotar var potenta vapen som gav även små fartyg förmågan att anfalla och sänka mycket större fartyg även på långt avstånd. Detta ledde till att många länder började utveckla nya sjömålsrobotar, bland annat Harpoon.
Första gången Harpoon användes i strid var under operation Morvarid i november 1980 när en Harpoon från en iransk robotbåt sänkte en irakisk Osa-klass. 1986 sänkte USA:s flotta två libyska patrullbåtar i Sidrabukten med Harpoon-robotar avfyrade från kryssaren USS Yorktown och A-6 Intruders. I april 1988 användes Harpoon-robotar av båda sidor under operation Praying Mantis. Den iranska fregatten Sahand sänktes av amerikanska Harpoon-robotar medan en iransk Harpoon missade den amerikanska kryssaren USS Wainwright.
Bilder
Avfyringstuber för RGM-84 Harpoon ombord på den amerikanska kryssaren USS Cowpens (CG-63).
En RGM-84 Harpoon avfyras från den amerikanska jagaren USS Fitzgerald (DDG-62).
En övningsrobot (ATM-84) hänger under centerbalken på en A-4 Skyhawk.
En UGM-84 Harpoon avfyrad från en ubåt i undervattensläge.
AGM-84 SLAM är en variant av Harpoon som är avsedd för markmål.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Boeing AGM-84 Harpoon, 2 november 2010.
Referenser
- ^ ”Harpoon Missile”. US Navy. Arkiverad från originalet den 30 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200630174845/https://www.navy.mil/navydata/fact_display.asp?cid=2200&tid=200&ct=2. Läst 24 juli 2020.
| ||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: delta16v, Licens: CC BY 2.0
AGM-84 Harpoon SSM Launchers
A view of an encapsulated UGM-84 surface-to-surface Harpoon missile leaving the capsule as it clears the surface of the water, after being launched from a submarine near the Pacific Missile Test Center, California.
An AGM-84 Harpoon missile is fitted onto the fuselage of a U.S. Navy Douglas TA-4F Skyhawk from experimental squadron VX-4 at the Pacific Missile Test Center, Naval Air Station Point Mugu, California (USA), on 10 Sptember 1982.
_fires_two_surface-to-surface_AGM-84_Harpoon_missiles.jpg)
The guided-missile destroyer USS Fitzgerald (DDG 62) fires two surface-to-surface AGM-84 Harpoon missiles during Valiant Shield 07.
A view of an RGM-84 surface-to-surface Harpoon missile, immediately after leaving a canister launcher aboard the cruiser USS LEAHY (CG-16), near the Pacific Missile Test Center, Calif.
Författare/Upphovsman: Allocer, Licens: CC BY-SA 3.0
Эскиз противокорабельной ракеты Гарпун
.jpg)
A view of an AGM-84 Harpoon air-to-surface anti-ship missile fixed under the wing of an F/A-18C Hornet aircraft parked on a flight line. Command Shown: N1601