Karlshamn

	Karlshamn
	Tätort; Centralort
	Torget och rådhuset i Karlshamn
Land	Sverige
Landskap	Blekinge
Län	Blekinge län
Kommun	Karlshamns kommun
Distrikt	Karlshamns distrikt,; Asarums distrikt
Koordinater	56°10′29″N 14°51′30″Ö / 56.17472°N 14.85833°Ö
Area
- tätort	1 584 hektar (2020)
- kommun	832,74 km² (2019)
Folkmängd
- tätort	20 228 (2020)
- kommun	31 915 (2024)
Befolkningstäthet
- tätort	12,8 inv./hektar
- kommun	38 inv./km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Karlshamn; Asarum
Riktnummer	0454
Tätortskod	T2676
Beb.områdeskod	1082TC102 (1960–)
Geonames	2701727
	Ortens läge i Blekinge län Ortens läge i Blekinge län
	Wikimedia Commons: Karlshamn
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Karlshamn (olika betydelser).

Karlshamn är en tätort och centralort i Karlshamns kommun i Blekinge län.

Historia

Karlshamn var från början en dansk utlastningshamn och fiskeläge vid namn Bodekull, eller Bokuld. Efter freden i Roskilde 1658, då Blekinge blev svenskt, besökte den svenske kungen Karl X Gustav ett antal orter i södra Sverige för att välja en plats för en örlogshamn. Efter ett besök i Bodekull gav han 1658 order om att anlägga en stad och en flottbas här på grund av platsens utmärkta läge vid Östersjön. Bodekulls skeppsvarv grundades 1659, men kungens död i februari 1660 kom emellan, och det dröjde till 1664 innan Karlshamn fick stadsprivilegier. År 1666 fick den namnet Karlshamn och 1668 blev den stapelstad.^[6]

Staden växte, men utvecklades i skuggan av det också nyanlagda Karlskrona. År 1675 anlades Karlshamns kastell på Frisholmen i stadens hamninlopp för stadens försvar från havet. Innan kastellet blev färdigt, utgjorde en skans på Boön stadens marina försvar.

Stadsplanen uppgjordes av Erik Dahlbergh, som även ritade förslaget till Karlshamns befästande. Under skånska kriget hölls skansen av svenskarna till Oktober 1676 då dess befälhavare, överstelöjtnant Carl Adolf Hård, kapitulerade med 400 svenska soldater. ^[7]Danskarna höll Karlshamn från oktober 1676 till mars 1677 och nedbrändes 1678 av danskarna. År 1710 nedbrändes Karlshamn på nytt av danskarna, och 1710–1711, då pesten härjade i Blekinge dog ungefär hälften av befolkningen. År 1763 lades fyra kvarter i aska och 1790 härjades 20 boningshus och kyrkans klockstapel av eld.

Den goda hamnen och de efter Blekinges förening med Sverige förbättrade landsvägsförbindelserna gjorde Karlshamn till handelsstad för västra Blekinge och stora delar av södra Småland. Under 1700-talet, särskilt sedan Frans Cervin blivit borgmästare 1740, utvecklades Karlshamns handel, sjöfart och industri betydligt. På 1760-talet fanns i Karlshamn skeppsvarv, tobaksfabriker, ylle- och strumpfabrik, färgeri, stärkelsefabrik, repslagerier, såpsjuderier, pappers- och tegelbruk, garveri och flera kvarnar.

Under kontinentalsystemets tid, särskilt 1808–1812, hade Karlshamn en betydande transitohandel med brittiska varor till Tyskland. Under 1840- till 1870-talen, då stora mängder tjära, trä och spannmål fördes ned till Karlshamn från skogsbygden, ända uppifrån Växjötrakten, hade de Karlshamns handelshus sin glansperiod.

Genom järnvägarnas tillkomst fick handeln i viss mån en annan karaktär. Medan den tidigare dominerades av några få rika köpmän, blev handeln nu mer jämnt fördelad.^[8] År 1874 invigdes Karlshamn-Vislanda järnväg, som förband staden med Södra stambanan. Nästa bana var Västra Blekinges järnväg till Sölvesborg 1886 och därefter, 1889, Mellersta Blekinge järnväg till Karlskrona. Alla banorna hade smalspårvidden 1067 mm. Banan mellan kuststäderna bildade Blekinge Kustbanor, idag Blekinge kustbana.

På 1950-talet breddades kustbanan till normalspår. Vid samma tid flyttades järnvägsstationen till ett nytt läge i utkanten av centrum, insprängt vid Pengaberget.

Administrativa tillhörigheter

Se även Asarum för historiken av den norra delen av tätorten

Karlshamns stad bröts 1664 ut ur Asarums socken och blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun. År 1967 införlivades kringliggande socknar/landskommuner och 1971 uppgick stadskommunen i Karlshamns kommun med Karlshamn som centralort.^[9] Tätorten växte 1970 samman med samhället Asarum som numera utgör norra delen av tätorten.

I kyrkligt hänseende har Karlshamn alltid hört till Karlshamns församling, medan Asarum alltid hört till Asarums församling.^[10]

Området motsvarande stadskommunen ingick till 1 november 1949 i domkretsen för Karlshamns rådhusrätt, därefter till 1971 i Bräkne och Karlshamns domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Bräkne och Karlshamns domsaga (från 1975 benämnd Karlshamns domsaga) och orten ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.^[11]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Karlshamn 1960–2020^[12]^[13]^[14]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	10 841	383
1965	12 236	528
1970	17 193	1 046
1975	17 447
1980	17 872
1990	18 394	1 305
1995	18 671	1 337
2000	18 392	1 342
2005	18 768	1 344
2010	19 075	1 348
2015	20 112	1 655
2020	20 228	1 584
Anm.: Sammanvuxen med Stärnö 1965, med Asarum 1970 och med Torarp och Nötabråne 2015. 2020 utbrutet Vettekullavägen och Nötabråne

Näringsliv och kommunikationer

Karlshamn ligger där Mieån rinner ut i Östersjön och har en av Sveriges viktigare^[15], djupare och större^[16] hamnar. En bilfärjeförbindelse finns till Klaipeda i Litauen. Staden genomkorsas av E22:an och Blekinge kustbana mellan Kristianstad och Karlskrona. Järnvägen trafikeras av Öresundståg och Pågatåg med direktförbindelser till bland annat Köpenhamn och Karlskrona. För att åter koppla ihop banan med Södra stambanan planeras Sydostlänken byggas, med sträckningen Älmhult-Olofström-Karlshamn. Vidare har riksväg 15 mot Halmstad sin start/slutpunkt i staden liksom Riksväg 29 mot Växjö.

I Karlshamn ligger Aarhus Karlshamn (AAK) som tillverkar vegetabiliskt fett för livsmedel och kosmetika. Innan fusionen med Aarhus United hette företaget Karlshamns AB och kallades i folkmun för Sojan. Staden är även känd för sina mejeriprodukter, vilka dock inte tillverkas där längre. Sedan gammalt bär en punsch stadens namn.

1969 startade företaget Scandia Present AB sin verksamhet i Karlshamn. Under 1990-talet köptes företaget upp av Gense och i samband med detta flyttades det mesta av verksamheten till Eskilstuna. Scandia Present AB avregistrerades som företag år 2010.

Karlshamn har som mest haft åtta konsulat (1866-1880) men har nu blott ett (för Finland, sedan 1933).^[17]

Österut längs kusten ligger Hällaryds skärgård.

Bankväsende

Sparbanken i Karlshamn grundades 1829 och är alltjämt en fristående sparbank. Den har övertagit Föreningsbankens kontor på orten 1998 och ett kortlivat kontor från Sparbanken 1826 år 2014.

År 1858 grundades Filial-Banken i Carlshamn.^[18] Filialbanken upphörde den 31 december 1868. Smålands enskilda bank hade ett kontor i Karlshamn, men det drogs in 1869.^[19] Under 1860-talet etablerade sig både Kristianstads enskilda bank och Skånes enskilda bank i staden.^[20] Dessa hade vid 1910-talets slut uppgått i Svenska Handelsbanken och Skandinaviska banken. Den år 1917 grundade Svenska lantmännens bank hade tidigt kontor i Karlshamn.^[21] Dess efterföljare Jordbrukarbanken^[22] och senare PKbanken hade också kontor i Karlshamn. År 1974 etablerade sig Götabanken i Karlshamn.^[23]

Traditionellt har bankerna i Karlshamn haft sina kontor på Drottninggatan. Nordea har dock flyttat till Televerkets hus på Kungsgatan.

Sport

I Karlshamns kommun finns fotbollslaget Asarums IF/FK. Damlaget i klubben gick upp i Elitettan år 2017 där de lyckades hålla sig kvar i två säsonger.

I staden finns fotbollslaget IFK Karlshamn och friidrottsföreningen IF Udd. I Högadal, utanför stadskärnan, finns fotbollsklubben Högadals IS, som spelade i Allsvenskan 1962. En känd spelare från klubben är Erton Fejzullahu. Idrottsplatsen Vägga IP är hemmaplan för IFK Karlshamn och Högadals IS samt för IF Udd. Idrottsplatsens takläktare är byggd i trä och är från 1930-talet. Invid idrottsplatsen finns Väggahallen, där innebandyklubben Carlshamns IBK spelar, och Väggabadet, där Karlshamns simklubb är verksam. Härifrån kommer VM-guldmedaljören Emma Igelström.

Carlshamn Oakleaves spelar amerikansk fotboll på ett gammalt flygfält i Asarum där Karlshamns hundungdom länge också hållit hus.

Kända personer från Karlshamn

se även Personer från Karlshamn

Gunnar Adler-Karlsson, professor i samhällsvetenskap
Tage Ahldén, germanist
Bengt Bengtsson, museiman
Karl Bergman, konstnär
Frans Cervin, borgmästare, lagman och riksdagsledamot
Git Gay, artist
Curt Götlin, fotograf
Emma Igelström, simmare
Ola Lindholm, programledare
Johan Petersson, handbollsspelare
Per Ragnar, skådespelare
Bingo Rimér, fotograf
Lars Olsson Smith, industriman och politiker
Christopher Schröder, borgmästare
Shellback, musikproducent
Svante Svenson, byggmästare
Per Svensson, skådespelare
Alice Tegnér, tonsättare
Isabelle Olsson, konståkerska
Gertrud Håkansson, konstnär

Bilder

Hamnen i Karlshamn.
Karlshamns kyrka, invigd 1702.
Mieån rinner genom staden.
Utvandrarna.
Statyn "hålla handen" av Thomas Broome.
Mandala av Takashi Naraha

Se även

Asarums socken

Lista över fasta fornminnen i Karlshamn (för omfattning av detta område, se Karlshamns stad#Sockenkod)

Referenser

Noter

^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 6 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 9
^ Isacson, Claes-Göran (2000). Skånska kriget 1675-1679. Historiska media ; Svenskt militärhistoriskt bibliotek. sid. 24. ISBN 978-91-85873-73-9. Läst 20 oktober 2024
^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 11
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Domsagohistorik Karlshamns tingsrätt
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 30
^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 28
^ Regeringen.se: "Strategiska hamnar" Arkiverad 1 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SIKA Statistik 2007:13 "Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2006", statistik från SIKA och SCB, tabell 1 "Rikets 25 största hamnar" (sidan hämtad 11 maj 2012)
^ Carlshamniana 2011 ISSN 0283-7862 Örjan Werkström: Konsulat i Karlshamn, sid. 115-144
^ 1856-1860 Blekinge län - BISOIS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 1. Landshövdingeämbetets uti Blekinge län underdåniga berättelse för åren 1856-1860, s. 23
^ 1866-1870 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Jönköpings län, s. 24
^ 1866-1870 Blekinge län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Blekinge län, s.17
^ Aktiebolaget Svenska lantmännens bank i Sveriges statskalender 1921
^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949, Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
^ Karlshamn Historias : Del V, Hilding Rosengren, 1979, s. 143

Tryckta källor

Karlshamn i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Karlshamn.
Bilder & media

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-1] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[dd37014d46cb8506b1846f47bc0a25274a61be36-2] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-3] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[e3d1b5f8b87784b42db3854e240dcddddcb53ab5-4] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 6 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-5] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 9

[7] Isacson, Claes-Göran (2000). Skånska kriget 1675-1679. Historiska media ; Svenskt militärhistoriskt bibliotek. sid. 24. ISBN 978-91-85873-73-9. Läst 20 oktober 2024

[8] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 11

[9] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[10] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[11] Domsagohistorik Karlshamns tingsrätt

[12] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.

[13] Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 30

[14] Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 28

[15] Regeringen.se: "Strategiska hamnar" Arkiverad 1 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[scb-16] SIKA Statistik 2007:13 "Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2006", statistik från SIKA och SCB, tabell 1 "Rikets 25 största hamnar" (sidan hämtad 11 maj 2012)

[17] Carlshamniana 2011 ISSN 0283-7862 Örjan Werkström: Konsulat i Karlshamn, sid. 115-144

[18] 1856-1860 Blekinge län - BISOIS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 1. Landshövdingeämbetets uti Blekinge län underdåniga berättelse för åren 1856-1860, s. 23

[19] 1866-1870 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Jönköpings län, s. 24

[20] 1866-1870 Blekinge län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Blekinge län, s.17

[21] Aktiebolaget Svenska lantmännens bank i Sveriges statskalender 1921

[22] AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949, Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50

[23] Karlshamn Historias : Del V, Hilding Rosengren, 1979, s. 143

[3]

[1]

[2]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

Navigation

Navigering

Temaportaler