Bo Hammarskjöld

Bo Hammarskjöld
Yrke	Ämbetsman
Personfakta
Född	3 juni 1891 Uppsala församling i Uppsala län, Sverige
Nationalitet	Sverige
Död	4 augusti 1974 (83 år) Täby församling i Stockholms län, Sverige
Begravd	Uppsala gamla kyrkogård
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Hammarskjöld
Far	Hjalmar Hammarskjöld
Mor	Agnes Almquist
Familj
Gift	1919
Make/maka	Signe Fries

Bo Gustaf Hjalmar Hammarskjöld, född 3 juni 1891 i Uppsala församling i Uppsala län, död 4 augusti 1974 i Täby församling i Stockholms län,^[1] var en svensk ämbetsman som bland annat var landshövding i Södermanlands län 1935–1958.

Biografi

Karriär

Bo Hammarskjöld avlade studentexamen i Uppsala 1909.^[2] Han avlade juris kandidat-examen vid Uppsala universitet 1915^[3] och blev samma år extra ordinarie notarie i Svea hovrätt, där han blev biträdande fiskal 1918, tillförordnad fiskal 1919, extra ordinarie assessor 1920, assessor 1921, tillförordnad revisionssekreterare 1925, fiskal 1926^[2] och hovrättsråd 1929.^[3] Han blev amanuens i Civildepartementet 1916 och var sekreterare i Andra lagutskottet i riksdagen 1921.^[2] Åren 1924–1934 tjänstgjorde han i Socialdepartementet: som tillförordnad byråchef för lagärenden 1924–1925 som ordinarie byråchef för lagärenden 1925–1930, som tillförordnad statssekreterare 1926–1930 och som ordinarie statssekreterare 1930–1934. Hammarskjöld var regeringsråd 1934–1935, landshövding i Södermanlands län 1935–1958^[3] (tjänstledig 1940–1944),^[4] ordförande och chef för Statens livsmedelskommission 1939–1945^[5] och civilbefälhavare i Fjärde civilområdet 1951–1958.^[3]

Hammarskjöld framstod med sin utomordentliga förmåga till överblick över stora problemkomplex i kombination med en anmärkningsvärd detaljkännedom som en av 1930- och 1940-talens främsta administrativa krafter i Sverige. Sin största insats gjorde han som var ordförande och chef för Statens livsmedelskommission 1939–1945, varvid han uppvisade ”utomordentliga personliga förtjänster vid lösandet av Sveriges försörjningsproblem under det andra världskriget; icke minst spelade därvid hans saklighet och kunnighet vid medling mellan ofta stridiga intressen och även i kontakten med pressen och allmänheten en betydelsefull roll”.^[5] Hammarskjöld hade även en lång rad uppdrag i statliga utredningar samt i styrelser för bland annat lantmannaskolor, sjukhus, myndigheter och företag.^[3]

Bo Hammarskjöld invaldes 1943 som ledamot av Kungliga Lantbruksakademien och var akademiens preses 1960–1963, varpå han utsågs till hedersledamot 1963.^[6] Han invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1946.^[7] Hammarskjöld var kansler i Kungl. Maj:ts orden 1963–1974.^[8]

Familj

Bo Hammarskjöld var son till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes Hammarskjöld, född Almquist, samt bror till Åke Hammarskjöld, Sten Hammarskjöld (1900–1972) och Dag Hammarskjöld. Bo Hammarskjöld gifte sig i Uppsala domkyrka den 4 januari 1919 med Signe Fries (1894–1972), dotter till Robert Fries och Sofia Elisabeth Fries, född Bergman.^[2] De fick barnen Agneta (född 1921),^[3] Claes (1924–2020)^[3][9] och Elisabet (född 1928).^[3] Bo Hammarskjöld ligger begravd i familjegraven på Uppsala gamla kyrkogård.^[10]

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

• Riddare av Nordstjärneorden, 10 december 1926.^[2]
• Kommendör av andra klass av Nordstjärneorden, 16 juni 1928.^[11]
• Kommendör av första klass av Nordstjärneorden, 6 juni 1931.^[12]
• Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 6 juni 1944.^[13]
• Kommendör med stora korset av Vasaorden, 30 november 1945.^[14]
• Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 6 juni 1958.^[15]

Utländska utmärkelser

• Riddare av Danska Dannebrogsorden, 19 mars 1916.^[2]
• Kommendör av andra graden av Danska Dannebrogorden.^[16]
• Kommendör av första graden av Danska Dannebrogsorden.^[3]
• Storkorset av Finländska Lejonorden.^[3]
• Kommendör med stjärna av Norska Sankt Olavs orden.^[17]
• Storkorset av Norska Sankt Olavs orden.^[3]

Referenser