Blyglas

Blyglas är glas som innehåller blyatomer. Traditionellt och på grund av gångna tiders analysmetoder redovisas blyinnehållet oftast som blyoxid, PbO. Skillnaden i redovisade värden är nästan lika då blyoxid innehåller 92,83 % bly.^[1] Glaset används ofta som strålskärm inom vården och industrin där patienter och föremål behöver kunna överskådas under tiden de exponeras för röntgen- eller gamma-strålning.

Även kristallglas för bruksföremål och dekor består ofta av glas med viss blyhalt.

Blyglas är även benämningen för glas med blyinfattning som är vanligt i kyrkornas fönster bestående av många olikfärgade glas. Dessa glas innehåller vanligtvis inte bly, däremot innehåller infattningen bly och det är det som ger namnet i dessa fall.

Blyglas tillverkas med olika mycket blyinnehåll. Glas med högre halt av bly skärmar av strålning effektivare.

Vikten och tjockleken påverkas av den blyekvivalens som man vill uppnås. Exempelvis 2 mm blyekvivalens för att skärma röntgenstrålning vid 60–150 kV ger ett 9 mm tjockt glas som väger 40 kg/m². Ett glas som skärmar gamma-strålar effektivare genom blyekvivalensen 7,5 mm Pb kan vara 21,8 mm tjockt och väga 113 kg/m².

Storlekar kan finns upp till 1200 × 2600 mm på marknaden.

Blyglaset kan bearbetas på många sätt, till exempel skäras till önskad form till exempel med radie eller med hål för handskuttag.

Laminering av blyglas ökar dess slag- och reptålighet. De används i mobila skärmar eller kilar där personskydd behövs.

Blyglas som används för strålskärmning består huvudsakligen av bly (räknat som blyoxid mer än 55%), kisel och syre samt ytterligare grundämnen.

Kasserat blyglas deponeras eftersom det inte fäller ut bly ur miljösynpunkt.

• Informationen är hämtad från Strålskydd Radiation Shielding Europe AB med tillstånd. Strålskydd
• Informationen redigerad av Anna Arnlund med tillstånd [1]