Blot-Sven

Blot-Sven
Regeringstidca 1084-1087
FöreträdareInge den äldre
EfterträdareInge den äldre
U 861 Norsta-runstenen utanför Uppsala nämner en Sven som antagits vara Blot-Sven, då det förekommer tillsammans med namnet .
Blot-Svens gravhög. 59°37'43.9"N 16°52'34.5"E

Blot-Sven, död cirka 1087, var enligt en kungalängd från 1200-talet kung över svearna omkring mitten av 1080-talet. "Blot-Sven" kan möjligen snarare än ett personnamn med epitet ha varit en beskrivning: 'sven som blotade'.

Biografi

Enligt Hervararsagans kungalängd var han bror till Inge den äldres hustru, Maer (som dock inte behöver vara ett personnamn utan kan avse en mö, eller i detta fall en kvinnlig släkting), och sålunda Inges svåger.

År 1084 var Inge kung och drivande i kristnandet och ville avskaffa riksblotet som hölls hos svearna. Svearna var övervägande kristna, vilket runstenarna visar, men starkt skeptiska till att låta kristendomen ersätta riksblotet där det var gammal tradition att kungen skulle blota på alltinget, vilket Inge vägrade. Tinget i Gamla Uppsala beslutade då att han skulle avsättas om han inte blotade. Enligt traditionen steg då hans svåger Sven fram och sade sig vara beredd att "uppehålla bloten" om han fick bli kung, vilket tinget accepterade. Han kallades då för Blot-Sven.[1]

Tre år senare, cirka 1087, återkom Inge till Uppsala från Västergötland, där han eventuellt fortsatte att regera. Med sig hade han en mindre härstyrka som satte eld på Blot-Svens kungsgård. När Sven försökte fly ska Inge ha dräpt honom.

Forskning

Enligt en teori av forskaren Adolf Schück ska han ha varit samma person som kung Håkan Röde.[2]

En hög (RAÄ Tillinge 33:3) på östra sidan av Sagån vid Östanbro (mellan Enköping och Västerås) har pekats ut som Blot-Svens.[3][4]

Barn

Möjligen med kung Stenkils dotter Helena Stenkilsdotter:

  1. Erik Årsäll, troligen ohistorisk kung av Sverige ca 1087–1088 (delade riket med Inge den äldre) och enligt Langfeðgatal far till Sverker den äldre
  2. Cecilia Svensdotter, möjligen hustru till Jedvard Bonde och mor till Erik den helige
  3. Ulf jarl, Karl Sverkerssons jarl

Referenser

  1. ^ Erik Gustaf Geijer (1832), Svenska folkets historia
  2. ^ Schück, Adolf (1957). ”Blotsven”. Saga och sed (Kungl. Gustav Adolf Akademien): sid. 16. ISSN 0586-5360. 
  3. ^ Enköpings Turistbyrå. Utflyktsguide till Enköping. http://www.enkoping.se/files/pdf/turism/utflguide/UtflguideKap12.pdf. 
  4. ^ ”47 (Svenska Turistföreningens årsskrift / 1918. Västmanland, Bergslagen)”. runeberg.org. https://runeberg.org/stf/1918/0105.html. Läst 6 november 2015. 

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
U 861, Norsta.jpg
(c) I, Berig, CC BY 2.5
a runestone
Blot-SvensHoeg.jpg
Författare/Upphovsman: Anders Nihlén, Licens: CC0
Blot-Svens gravhög