Blekinge län

För andra betydelser av Blekinge och Blekinge län, se Blekinge (olika betydelser).
Blekinge län
Län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Blekinge län tolkat efter dess blasonering.
LandSverige Sverige
LandskapBlekinge
RegionRegion Blekinge
Läge56°17′N 15°7′Ö / 56.283°N 15.117°Ö / 56.283; 15.117
ResidensstadKarlskrona
AreaRankad 21:a
 - Totalt2 941 km²
FolkmängdRankad 19:e
 - Totalt157 973 (2023-12-31)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt53,7 invånare/km²
Inrättat1683
LandshövdingUlrica Messing[2]
Länskod10
Geonames2721357
LänsbokstavK
KartaSCB geodata
Blekinge läns läge i Sverige.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Blekinge läns läge i Sverige.
Blekinge läns läge i Sverige.

Blekinge län är ett av Sveriges län, beläget i sydöstra Götaland och vars residensstad är Karlskrona.

Blekinge läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Historia

Efter att ha tillfallit Sverige år 1658 stod Blekinge under Kristianstads län fram till år 1680 då det förenades med Kalmar län. År 1683 upprättades emellertid Blekinge län, vilket har bestått oavbrutet sedan dess.

Geografi

Blekinge län är geografiskt identiskt med landskapet Blekinge och är landets till ytan minsta län och efter Gotlands län det län med minst antal kommuner. Det gränsar i norr till Kronobergs och Kalmar län, i väster till Skåne län och i söder och öster till Östersjön och innefattar fem kommuner.

Naturskydd

I Blekinge län finns naturreservaten Utklippan, Tallet och Hallarum.

Styre och politik

Politiska majoriteter i Blekinge län

  • Oppositionsråd: Christina Mattisson (s)
    • Oppositionsråd: Posten som oppositionsråd saknas.
    • Oppositionsråd: Camilla Brunsberg (m)
    • Oppositionsråd: Posten som oppositionsråd saknas.
    • Oppositionsråd: Malin Norfall (s)
    • Oppositionsråd: Posten som oppositionsråd saknas.

Ekonomi och infrastruktur

De flesta större orterna i Blekinge län ligger vid kusten i söder och är förbundna via järnvägen (svart linje) och E22 (röd, dubbel/enkel linje).

Näringsliv

Näringslivet i länet har sedan 1990-talets slut haft problem, vilket lett till ökad arbetslöshet. Först på senare år har större satsningar gjorts inom den högre utbildningen, bland annat genom 1989 års högskolebildande (idag Blekinge tekniska högskola).[3]

Jord-, skogsbruk och näringsliv

Jord- och skogsbruk sysselsätter numera cirka 2 procent av arbetskraften, och 8 procent av landarealen upptas av åkermark. Listerlandet i sydväst och Ramdalaslätten i sydost är länets två större jordbruksbygder, och på Listerlandet finns även en större uppfödning av mink. Blekinge län har Sveriges näst största (efter Skåne län) odling av potatis för produktion av stärkelse. Cirka 15 procent av landets yrkesfiskare verkar i länet.[3]

Industri

Tillverkningsindustrin står för en knapp femtedel av sysselsättningen i Blekinge län. Det handlar främst om filialer till internationella storföretag. Exempel på verksamma företag inom verkstadsindustrin är Volvo Personvagnar AB (karosser) i Olofström, Kockums AB (fartygsproduktion), Ericsson AB (system, produkter och tjänster), ABB Hight Voltage Cables AB (alla tre i Karlskrona). Abu Garcia AB tillverkar sportfiskeutrustning i Svängsta och Flextronics International Sweden AB arbetar med elektronik och telekommunikation i Ronneby.[3]

2/3 av länets yta täcks av skog. Bland skogsindustriföretagen i länet finns Södra Cell AB (massatillverkning vid Mörrums bruk) och Cascades Djupafors AB (kartongtillverkning) i Ronneby kommun. I Ronneby tillverkar Tarkett AB plastgolv, och fram till 2002 verkade Carlshamn Mejeri som margarin- och glasstillverkare i Karlshamn. Ifö Sanitär AB tillverkar duschkabiner, badkar och diskbänkar (i Karlshamns kommun).[3]

Tjänster och turism

Inom tjänstesektorn är TNS Sifo AB (marknadsundersökningar) i Ronneby och mobiloperatören Telenor Sverige AB i Karlskrona stora arbetsgivare. Svenska försvaret är viktigt för sysselsättningen i både Karlskrona och Ronneby.[3]

Infrastruktur

Transporter

Blekinge län är tättbefolkat och har ett relativt gott utbyggt nät av vägar. Den viktigaste vägen är Europaväg 22, som löper längs med syd- och östkusten och binder samman ett antal större tätorter.[3]

I öst-västlig riktning löper Blekinge kustbana genom länet, och från Karlskrona finns järnvägsförbindelse norrut via Emmaboda och Alvesta.[3]

En större flygplats finns i Kallinge nära Ronneby, med dagliga flygningar till Stockholm. Färjeförbindelse finns mellan Karlskrona och Gdynia i Polen, Karlshamn och Klaipėda i Litauen. Karlshamn är länets viktigaste godshamn.[3]

Kultur

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnets blasonering: I blått fält en ek med tre kronor uppträdda på stammen, allt av guld.

Eftersom landskap och län helt sammanfaller har länsstyrelsen sedan gammalt använt Blekinges landskapsvapen och detta bruk fastställdes också 1944. Registrerat i PRV sedan 1974.

Befolkning

Demografi

Tätorter

De tio största tätorterna i länet enligt Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015:

NrTätortFolkmängd
(31 december 2018)
1Karlskrona&&&&&&&&&&037165.&&&&&037 165
2Karlshamn&&&&&&&&&&020387.&&&&&020 387
3Ronneby&&&&&&&&&&013082.&&&&&013 082
4Sölvesborg&&&&&&&&&&&09052.&&&&&09 052
5Olofström&&&&&&&&&&&07816.&&&&&07 816
6Kallinge&&&&&&&&&&&04983.&&&&&04 983
7Mörrum&&&&&&&&&&&04024.&&&&&04 024
8Rödeby&&&&&&&&&&&03552.&&&&&03 552
9Nättraby&&&&&&&&&&&03313.&&&&&03 313
10Jämjö&&&&&&&&&&&02659.&&&&&02 659

Residensstaden är i fet stil.

Befolkningsutveckling

Befolkningen är stabil och har legat på drygt 150 000 sedan 1960-talet

Befolkningsutvecklingen i Blekinge län 1970–2015
ÅrInvånare
1970
  
153 585
1975
  
155 336
1980
  
153 542
1985
  
150 959
1990
  
150 564
1995
  
152 737
2000
  
150 392
2005
  
150 696
2010
  
153 227
2015
  
156 253
Källa: Statistiska centralbyrån: Statistikdatabasen, Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2014.

Migration

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 22 771, eller 14,77 % av befolkningen (hela befolkningen: 154 157 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 13 558, eller 9,05 % av befolkningen (hela befolkningen: 149 875 den 31 december 2002).[4]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Blekinge län 154 157 personer. Av dessa var 18 720 personer (12,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[5]

Språk

för språk, se Blekinge#¤Språk

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
SverigesLän2007Blekinge.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Blekinge läns läge
Blekinge län (Sverigekartan 2015).png
Författare/Upphovsman: Lantmäteriet, Licens: CC BY 4.0
Karta över Blekinge. Hämtad från Lantmäteriets "Sverigekartan", skala 1:1 000 000, juli 2015 (TIFF-format).
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden