Blekinge kustartilleriförsvar

Blekinge kustartilleriförsvar
(BK)
Vapen för Blekinge kustartilleriförsvar tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnBlekinge kustartilleriförsvar
Datum1942–1990
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypKustartilleriet
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del avSödra militärområdet [a]
StorlekStab
HögkvarterKarlskrona garnison
FörläggningsortKarlskrona
Befälhavare
KustartilleriförsvarschefStefan Furenius [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Tilläggstecken
Plakett i brons

Blekinge kustartilleriförsvar (BK) var en kustartilleriförsvarsstab inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1942–1990. Förbandsledningen var förlagd i Karlskrona garnison i Karlskrona.[1][2][3]

Historik

Genom försvarsbeslutet 1942 övergick Kustartilleriet från fästningsförsvar till kustförsvar. Därmed utgick begreppet fästning ur freds- och krigsorganisationen. Den 1 oktober 1942 bildades tre kustartilleriförsvarsstaber med tillhörande geografiska kustområde, vilket motsvarade ett marindistrikt. Kustartilleriförsvarsstaberna var organisatoriskt underställda ett marindistrikt, men hade princip samma särställning som Arméns försvarsområdesstaber. Inom Sydkustens marindistrikt bildades Blekinge kustartilleriförsvar. Chefen för Blekinge kustartilleriförsvar var från den 1 oktober 1942 även chef för Blekinge försvarsområde (Fo 15).[1] Med Blekinge kustartilleriförsvar sammankopplades ansvaret för det marina Blekinge försvarsområde som bestod av Karlskrona och Ronneby städer samt Kristianopels, Lyckeby, Tvings, Nättraby och Ronneby landsfiskalsdistrikt av Blekinge län. Den 1 januari 1947 integrerades de båda organisationerna helt under namnet Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona försvarsområde. År 1956 upphörde skillnaden mellan land- och marina försvarsområden, med undantag för Blekinge där försvarsområdesstaben fortsatte vara integrerad med en gemensam stab med Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona kustartilleriregemente (BK/KA 2). Istället fullföljdes den integreringen från 1947 med att Karlskrona försvarsområde från 1957 omfattade hela Blekinge län.

Inför den så kallade OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, föreslog överbefälhavaren 1974 att försvarsområdesfunktionen skulle kvarstå vid Blekinge kustartilleriförsvar. Beträffande Karlskrona kustartilleriregemente med dess ledningsfunktion ansågs den kvarstå som egen myndighet.[4]

Inför regeringens proposition 1981/82:102 föreslog både överbefälhavaren och regeringen att de två myndigheterna Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) och Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) skulle sammanslås till en myndighet i fredsorganisationen mot bakgrund av den organisation som antagits vid Västkustens militärkommando med Älvsborgs kustartilleriregemente (MKV/KA 4) i Göteborg. Kustartilleriets anläggningar i Gräsvik föreslogs även lämnas och utbildningsverksamheten förläggas till Rosenholm och Kungsholms fort. Bakgrunden till förslaget om en sammanslagning var besparingsskäl, där försvaret samt regeringen ansåg att den marina verksamheten på sydkusten kunde samordnas under en gemensam ledning. Den 24 februari 1982 antog riksdagen regeringens proposition.[5] Den 1 juli 1983 trädde den nya organisationen i kraft under namnet Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona försvarsområde med Karlskrona kustartilleriregemente (BK/KA 2).

Åren 1986 och 1990 gjordes en förändring inom Marinens lägre regionala ledningsnivå, där kustartilleriförsvarsstaberna sammanslogs regionvis med örlogsbaserna. Den nya myndigheten som bildades genom sammanslagningarna kom att benämnas marinkommando. Därmed kom samtliga marina stridskrafter inom respektive geografiska område ledas av en gemensam chef.[6] På sydkusten kom därmed Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona kustartilleriregemente (BK/KA 2) och Sydkustens örlogsbas (ÖrlB S) att sammanslås och bildade den 1 juli 1990 Sydkustens marinkommando (MKS). Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona kustartilleriregemente kom därmed att upplösas som myndighet. Den nya organisationen i Karlskrona bestod av sjöstridskrafterna och Kustartilleriet, men även en för Marinen och Kustbevakningen gemensam sjöbevakningscentral. Inom Sydkustens marinkommando blev Karlskrona kustartilleriregemente en utbildningsenhet men med egen regementsstab.[7] Blekinge kustartilleriförsvar upplöstes och avvecklades den 30 juni 1990.

Verksamhet

Blekinge kustartilleriförsvar var en marin myndighet med ansvar för mobilisering och ledning av kustartilleriförbanden i Blekinge skärgårdar. Blekinge kustartilleriförsvar leddes av en kustartilleriförsvarschef, tillika försvarsområdesbefälhavare och i denna egenskap territoriell chef. Som försvarsområdesbefälhavare hade kustartilleriförsvarschefen samma ansvar och lydnadsförhållanden som försvarsområdesbefälhavare ur armén. Stab och förvaltning var i dessa fall gemensamma för kustartilleriförsvar och försvarsområdet.[8]

Förläggningar och övningsplatser

När Blekinge kustartilleriförsvar bildades var staben med förbandsledning inledningsvis lokaliserade till Drottninggatan 14-18. Från 1943 kom staben att samlokaliseras med staben för Blekinge försvarsområde i den gamla ingenjörkasernen på Blåportsgatan 9 (nuvarande adress Ekorrvägen 2). Ingenjörkasernen, numera känd som Blåport, hade uppförts 1908 som kasern för Göta ingenjörkårs detachement i Karlskrona. Efter att kompaniet upplöstes den 30 september 1939 användes kasernen åren 1940–1943 av inkallade beredskapsförband. Efter att Blekinge kustartilleriförsvar upplöstes som myndighet och förband kvarstod byggnaden inom Marinen fram till 1997, då den såldes till ett privat fastighetsbolag.[9] Kasernen är en direkt kopia av den kasern som uppfördes i Vaxholm till Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompani, som från 1944 användes av Stockholms kustartilleriförsvar

Förbandschefer

Förbandschefen titulerades kustartilleriförsvarschef och innehade åren 1957–1990 även befattningen försvarsområdesbefälhavare.

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Blekinge kustartilleriförsvar1942-10-01–1957-01-31
Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona försvarsområde1957-02-01–1983-06-30
Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona försvarsområde med Karlskrona kustartilleriregemente1983-07-01–1990-06-30
Beteckningar
BK1942-10-01–1957-01-31
BK/Fo 151957-02-01–1983-06-30
BK/KA 21983-07-01–1990-06-30
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Karlskrona garnison (F)1942-10-01–1990-06-30

Galleri

  • Blekinge kustartilleriförsvars stabsbyggnad i Karlskrona

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1942–1957 var förbandet underställt chefen för Sydkustens marindistrikt. Åren 1957–1966 var förbandet underställt chefen för Marinkommando Syd, åren 1966–1990 chefen för Södra militärområdet.
  2. ^ Stefan Furenius blev sista chefen för Blekinge kustartilleriförsvar.
  3. ^ Stefan Furenius var under sitt förordnande även chef för KA 2.

Noter

  1. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 70
  2. ^ ”Blekinge kustartilleriförsvar, Karlskrona försvarsområde och Karlskrona kustartilleriregemente”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f0562. Läst 25 november 2018. 
  3. ^ Braunstein (2011), s. 27
  4. ^ ”Regeringens proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 25 november 2018. 
  5. ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 25 november 2018. 
  6. ^ Marintaktiska kommandot (2002), s. 82
  7. ^ ”Regeringens proposition 1990/91:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-verksamhet-och-anslag-inom-totalforsvaret_GE03102. Läst 25 november 2018. 
  8. ^ ”Regeringens proposition 1989/90:54”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-skydd-for-samhallsviktiga-anlaggningar-m-m_GD0354/html. Läst 25 november 2018. 
  9. ^ Berg (2004), s. 55

Tryckta källor

  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Marintaktiska, kommandot (2002). Kustförsvar: från kustbefästningar till amfibiekår: Kustartilleriet-Amfibiekåren 1902–2002. Hårsfjärden: Marintaktiska kommandot. Libris 8555135. ISBN 91-631-2285-5 

Vidare läsning

  • Marintaktiska, kommandot (2002). Kustförsvar: från kustbefästningar till amfibiekår: Kustartilleriet-Amfibiekåren 1902–2002. Hårsfjärden: Marintaktiska kommandot. Libris 8555135. ISBN 91-631-2285-5 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Blå Port, Karlskrona, juli 2021 06.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Blåportshöjden. Ingenjörkasernen vid Blå Port är ett kasernetablissement på Vämö i Karlskrona som uppfördes åren 1906–1908 till ett fästningsingenjörkompani ur Göta ingenjörkår. Åren 1940–1943 användes kasernen av inkallade beredskapsförband. Åren 1943–1997 av Marinen och Blekinge kustartilleriförsvar samt staben för Blekinge försvarsområde.Byggnad vid Blå Port i Karlskrona.
AM.096696.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY 4.0
Plakett i brons för Karlskrona försvarsområde (Fo 15) Bleking kustartilleriförsvar (BK)

Plakett upptagande Blekinge vapen på sköld samt Karlskrona stads vapen och kustartilleriemblemet jämta inskrift Karlskrona fo Bleking kustartilleriförsvar, det hela omgivet av upphöjd kant.

Stans nr 4354.

Stans härdad 1961-01-05
Blå Port, Karlskrona, juli 2021 01.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Blåportshöjden. Ingenjörkasernen vid Blå Port är ett kasernetablissement på Vämö i Karlskrona som uppfördes åren 1906–1908 till ett fästningsingenjörkompani ur Göta ingenjörkår. Åren 1940–1943 användes kasernen av inkallade beredskapsförband. Åren 1943–1997 av Marinen och Blekinge kustartilleriförsvar samt staben för Blekinge försvarsområde.Byggnad vid Blå Port i Karlskrona.
Tilläggstecken för Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona försvarsområde med Karlskrona kustartilleriregemente.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Tilläggstecken för Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona försvarsområde med Karlskrona kustartilleriregemente. Togs i bruk i början av 1980-talet. Bars av befäl och värnpliktiga på fältuniformens vänstra ärm.
Blå Port, Karlskrona, juli 2021 04.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Blåportshöjden. Ingenjörkasernen vid Blå Port är ett kasernetablissement på Vämö i Karlskrona som uppfördes åren 1906–1908 till ett fästningsingenjörkompani ur Göta ingenjörkår. Åren 1940–1943 användes kasernen av inkallade beredskapsförband. Åren 1943–1997 av Marinen och Blekinge kustartilleriförsvar samt staben för Blekinge försvarsområde.Byggnad vid Blå Port i Karlskrona.
Blå Port, Karlskrona, juli 2021 05.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Blåportshöjden. Ingenjörkasernen vid Blå Port är ett kasernetablissement på Vämö i Karlskrona som uppfördes åren 1906–1908 till ett fästningsingenjörkompani ur Göta ingenjörkår. Åren 1940–1943 användes kasernen av inkallade beredskapsförband. Åren 1943–1997 av Marinen och Blekinge kustartilleriförsvar samt staben för Blekinge försvarsområde.Byggnad vid Blå Port i Karlskrona.