Blek dvärguv

	Blek dvärguv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Ugglefåglar; Strigiformes
Familj	Ugglor; Strigidae
Släkte	Otus
Art	Blek dvärguv; O. brucei
Vetenskapligt namn
	§ Otus brucei
Auktor	(Hume, 1873)

Blek dvärguv^[2] (Otus brucei) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar som förekommer i västra och centrala Asien.^[3]

Kännetecken

Utseende

Blek dvärguv är en liten uggla, mycket lik dvärguven med trubbiga och breda örontofsar, upprätt hållning, kort stjärt och långa vingar. Den skiljer sig dock med sin ljusare fjäderdräkt (mer gråbeige än brun), tydligt längsstreckad under men svag tvärvattring, beigea band på skuldrorna ("hängslen") istället för vita samt avsaknad av vita prickar på rygg och panna. Juvenil fågel är fint tvärvattrad utan den juvenila dvärguvens längsstreckning.^[4]

Läten

Den bleka dvärguvens sång skiljer sig tydlig från dvärguvens genom att vara dovare, tystare och buktalaraktig snarare än visslande, ofta hörbar på endast 150 meters håll. Den består av ungefär tio toner i en serie, vuå vuå vuå..., inte olikt skogsduva i takten och likt lappuggla svagare i början och slutet.^[4]

Utbredning och systematik

Blek dvärguv delas in i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

Otus brucei brucei – förekommer från området runt östra Aralsjön till Kirgizistan och Tadzjikistan
Otus brucei obsoletus – förekommer från södra Turkiet till norra Syrien, norra Irak, Uzbekistan och norra Afghanistan
Otus brucei semenowi – förekommer från södra Tadzjikistan till västra Kina, östra Afghanistan och norra Pakistan
Otus brucei exiguus – förekommer i Israel, Irak, södra Iran, Oman, södra Afghanistan och västra Pakistan

Levnadssätt

Blek dvärguv förekommer i liknande miljöer som dvärguven. Den är delvis flyttfågel. Dagtid vilar den ofta i en tät akacia. Fågeln är nattaktiv och lever av insekter, men tar även små däggdjur och fåglar. Den bygger sitt bo i ett hål i ett träd eller i ett gammalt skatbo.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som förhållandevist vanlig.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Henry James Bruce (1835–1909), amerikansk missionär verksam i Indien 1862–1909.^[5]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2016 Otus brucei . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2020.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 232. ISBN 978-91-7424-039-9
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör blek dvärguv.
Bilder & media
Wikispecies har information om Otus brucei.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2016 Otus brucei . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2020.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Fågelguiden-4] [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 232. ISBN 978-91-7424-039-9

[5] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Navigation

Navigering

Temaportaler