Blanfordimys
Blanfordimys | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
Ordning | Gnagare Rodentia |
Familj | Hamsterartade gnagare Cricetidae |
Underfamilj | Sorkar Arvicolinae |
Släkte | Blanfordimys |
Vetenskapligt namn | |
§ Blanfordimys | |
Auktor | Argyropulo, 1933 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Blanfordimys[1] är ett släkte av däggdjur som ingår i familjen hamsterartade gnagare.[1][2]
Systematik
Kladogram enligt Catalogue of Life[1]:
Blanfordimys |
| ||||||
Beskrivning
Dessa sorkar förekommer i centrala Asien. De vistas där i torra områden som halvöknar, stäpper och grästäckta bergstrakter. Bergstrakterna kan vara upp till 2200 meter höga.[3]
Arterna når en kroppslängd (huvud och bål) av 9 till 11 cm, en svanslängd av 2 till 3 cm och en vikt mellan 25 och 34 g. Den långa pälsen har på ovansidan en gråbrun färg och är på buken ljusare till vitaktig. Dessa sorkar har små avrundade öron och jämförelsevis stora ögon. De skiljer sig från andra sorkar i skallens konstruktion.[3]
Individerna gräver gångar som ligger 20 till 30 cm under marken. Troligen använder en individ flera tunnelsystem. Honan föder upp till fyra ungar per kull.[3]
Status
Inga hot är kända och IUCN listar båda arter som livskraftig (LC).[4]
Källor
- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Blanfordimys” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ [a b c] Nowak, Ronald M. (1999). ”Afghan Voles”. Walker's Mammals of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. sid. 1469/70. Libris 5677490. ISBN 0-8018-5789-9
- ^ Blanfordimys på IUCN:s rödlista, läst 17 mars 2013.
Externa länkar
- Wikispecies har information om Blanfordimys.
|