Blåstrupig barbett
| Blåstrupig barbett Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hackspettartade fåglar Piciformes |
| Familj | Asiatiska barbetter Megalaimidae |
| Släkte | Psilopogon |
| Art | Blåstrupig barbett P. asiaticus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Psilopogon asiaticus | |
| Auktor | (Latham, 1790) |
| Synonymer | |
| Megalaima asiatica | |
 | |
Blåstrupig barbett[2] (Psilopogon asiaticus) är en fågel i familjen asiatiska barbetter inom ordningen hackspettartade fåglar som förekommer från Pakistan till Vietnam.[3]
Utseende och läten
Blåstrupig barbett är en medelstor (22-23 cm), kortstjärtad, grön barbett med blå strupe och blått ansikte. Den har rött på panna och nacke samt ett svart band tvärs över hjässan däremellan. Ungfågelns huvudteckning har mattare färger. Lätet är ihärdigt, trestavigt "tu-ku-tuk, tu-ku-tuk, tu-ku-tuk...".[4][5]
Utbredning och systematik
Blåstrupig barbett delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Psilopogon asiaticus asiaticus – förekommer från nordöstra Pakistan till centrala Myanmar och södra Kina (västra Yunnan)
- Psilopogon asiaticus davisoni – förekommer från sydöstra Myanmar till södra Kina (södra Yunnan) och centrala Vietnam
Släktskap
Turkosstrupig barbett (Psilopogon chersonesus) betraktades tidigare som en underart till blåstrupig barbett och vissa gör det fortfarande.[6] Arten är även nära släkt med mustaschbarbetten (P. incognitus) och ett blandpar har rapporterats i det vilda. En DNA-studie visar förvånande nog att den är systerart med indokinesisk barbett (P. annamensis). Faktiskt verkar populationen av davisoni i norra Thailand stå närmare indokinesisk barbett än alla andra populationer av blåstrupig barbett, vilket tyder på att den kan utgöra en kryptisk egen art.[7][4]
Släktestillhörighet
Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.[8][9]
Levnadssätt
Blåstrupig barbett förekommer i både gammal och av människan påverkad städsegrön och lövfällande skog, men även vid hyggen, skogskanter och i fruktträdgårdar. Den lever av fikon och andra frukter och bär, men även blommor från exempelvis pistaschträd (Pistacia integgerima). Fågeln häckar mellan mars och juli, i syd och på lägre nivåer även senare och då med två kullar. Den är i huvudsak stannfågel, men kan möjligen lämna de högst belägna områdena vintertid.[4]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i större delen av utbredningsområdet.[10]
Referenser
- ^ [a b c] Birdlife International 2014 Psilopogon asiaticus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b c] Short, L.L., Horne, J.F.M. & Kirwan, G.M. (2018). Blue-throated Barbet (Psilopogon asiaticus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56045 12 november 2018).
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Feinstein, J., Yang Xiaojun & Li Shou-Hsien (2008) Molecular systematics and historical biogeography of the Black-browed Barbet species complex (Megalaima oorti). Ibis 150(1): 40–49.
- ^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:. PMID 23511217.
- ^ Ericson, Per G. P. (1 maj 2012). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract.
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2002. Handbook of the Birds of the World, vol. 7: Jacamars to Woodpeckers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör blåstrupig barbett.
Wikispecies har information om Psilopogon asiaticus.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sougandha Sarkar, Licens: CC BY-SA 4.0
Basically found in spring. In this picture they are trying to search worms from the coconut tree. Captured in Krishnagar,West Bengal.
Författare/Upphovsman: Savithri Singh, Licens: CC BY-SA 4.0
Mangoli, Nainital, Uttarakhand, India