Blåmåndagen
| Typ | Kristen helg |
|---|---|
| Datum | Måndagen efter fastlagssöndagen |
| Geografi och firare | Kristna, Hela världen |
| Traditioner | Gudstjänster |
| Andra namn | Blå måndag Svart måndag |
Blåmåndagen, även blå måndag eller svart måndag, är ursprungligen måndagen efter fastlagssöndagen[1] men numera kallas även, något felaktigt, måndagen i stilla veckan (efter palmsöndagen) för blåmåndag. Blåmåndag kallas även bull-, fläsk- eller korvmåndagen.
Namnet kommer från tyskans "Blauer Montag", kanske från den tid då man under fastlagen klädde (sydtyska) kyrkor i blått. Eftersom fastlagstiden var en tid med karnevaler och upptåg, övergick snart betydelsen till att bli "arbetsfri dag". Förr tog sig gärna hantverkargesällerna ledigt på måndagarna, så kallad frimåndag, något som med skråordningen av år 1669 förbjöds. Antalet frimåndagar varierade under medeltiden beroende på plats och skråtillhörighet; exempelvis hade tunnbindare i Malmö rätt till fyra frimåndagar per år, medan skräddare i Odense erhöll en frimåndag om året.[2]
En tradition i Bohuslän var att sota skorstenarna vita och fina på svarta måndagen.[3] En tradition i Skåne var leken att slå katten ur tunnan. Det förekom även andra lekar och dans. Drängar och pigor hade frimåndag.[4]
I norskan och danskan har ordet blåmåndag betydelsen "arbetsfri dag". I Finland förekommer flera olika benämningar på måndagen. I Österbotten kallas den för mulimåndag (mulen måndag) och kråkmåndag.[5] I Nyland för frimåndag och blåmåndag.[5] I Åboland för mulimåndag och blåmåndag.[5]
Islänningarna äter traditionellt fastlagsbullar på bullmåndagen.[6] Tidigare serverades fastlagsbullarna i södra Sverige också den dagen.[7]
Referenser
Noter
- ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
- ^ Orrling Carin, red (2001). Medeltidens ABC ([Ny, rev. utg.]redaktör: Carin Orrling ; [illustrationer: Statens historiska museum ...]). Stockholm: Prisma. sid. 132. Libris 8358062. ISBN 9151839261
- ^ ”Tips och teman - Stilla veckan”. Stockholms stadsbibliotek. Arkiverad från originalet den 22 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080322013136/http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=30596. Läst 28 juni 2014.
- ^ Samlingar till skånes historia, 1868, Martin Weibull
- ^ [a b c] ”Påskkortstraditionen i Finland började under 1870-talet”. Kyrklig Tidningstjänst. Arkiverad från originalet den 15 april 2009. https://web.archive.org/web/20090415161808/http://www.evl.fi/svenska/nyheter/2001/apr/paskkort.htm. Läst 30 mars 2013.
- ^ ”Tradition och nytänk möts på fettisdagen”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/tradition-och-nyt%C3%A4nk-m%C3%B6ts-p%C3%A5-fettisdagen-1.5172671. Läst 5 februari 2019.
- ^ Axelsson, Mattias (13 februari 2021). ”Vad är bullmåndagen?”. Högtider och traditioner. https://svenskahogtider.com/2021/02/13/vad-ar-bullmandagen/. Läst 19 mars 2022.
Webbkällor
- Språklig almanacka på Språkrådets webbplats
- "Blåmåndag" i NE:s internetupplaga.
| |||||
| ||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Easter decoration (birch twigs decked with yellow feathers). Image taken on 2007-04-13 in Lund, Sweden.