Blåkindad stork

	Blåkindad stork; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Storkfåglar; Ciconiiformes
Familj	Storkar; Ciconiidae
Släkte	Egentliga storkar; Ciconia
Art	Blåkindad stork; C. abdimii
Vetenskapligt namn
	§ Ciconia abdimii
Auktor	Lichtenstein, 1823

Blåkindad stork^[2] (Ciconia abdimii) är en afrikansk stork som räknas till släktet egentliga storkar tillsammans med bland andra den vita och den svarta storken.^[3]

Utseende och läte

Den vuxna fågeln har en svartbrun rygg med purpurfärgat eller grönaktigt skimmer, undersidan är vit. Huvudet kännetecknas av de nakna hudpartierna och de blåa, röda och rosa färgerna, som förstärks under parningstiden. Med en totallängd på cirka 80 cm^[4] är abdimstorken tydligt mindre än både den vita och den svarta storken.

Blåkindad stork är vanligtvis tystlåten utom vid boet, där svaga dubbla visslingar kan höras under spelet, följt av näbbklapper med uppåtpekande näbbar.^[5]

Utbredning

Blåkindad stork är en flyttfågel vars häckningsområde sträcker sig tvärs över den afrikanska kontinenten, alldeles söder om Sahara, i det som kallas Sahelregionen. Den häckar gärna på savannområden i väster och i de etiopiska högländerna. Blåkindad stork häckar dessutom i Jemen^[6]. När häckningstiden är över beger sig fågeln till sina vinterkvarter i södra och östliga Afrika.

Ekologi

Blåkindad stork frekventerar öppna gräsmarker, betesmarker, jordbruksmarker och skogssavann, ofta nära vatten men också i torrare områden.^[1] Den livnär sig på insekter men äter även små däggdjur, fåglar, reptiler, fiskar och kadaver.^[4] Arten häckar i kolonier i kvistbon i träd (helst baobabträd^[7]), på klippor eller hustak.^[1] Den lägger ett till fyra ägg som den ruvar i 28-29 dagar. Ungarna blir flygga efter 50-60 dagar. Den äldsta individen, i fångenskap, blev mer än 21 år gammal.^[7]

Abdimstorken och människan

Dess val av föda gör arten uppskattad i stora delar av Afrika, och i vissa byar sätter man upp korgar på hustaken för att underlätta för storken att bygga bo. I folktron är blåkindad stork dessutom en regn- och lyckobringare. Fågeln är uppkallad efter Abdim Bey (1780-1827), den egyptiske guvernören i Dongola (nuvarande Sudan), som auktorn Martin Lichtenstein hade förpliktelser mot.^[8] Tidigare kallades den abdimstork även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Noter

^ [a b c d e] BirdLife International 2012 Ciconia abdimii Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] ”Abdim's Stork” (på engelska). seaworld.org. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161010163924/https://seaworld.org/Animal-Info/Animal-Bytes/Birds/Abdims-Stork. Läst 17 augusti 2016.
^ Brown, L. H., E. K. Urban, and K. Newman (1982). The Birds of Africa. Volume 1. Academic Press, London, UK & New York, USA.
^ Hall, Ragnar. ”Yemen”. Nationalencyklopedin. Arkiverad från originalet den 3 april 2016. https://web.archive.org/web/20160403204614/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/yemen. Läst 17 augusti 2016.
^ [a b] Elliott, A., Christie, D.A., Garcia, E.F.J. & Boesman, P. (2018). Abdim's Stork (Ciconia abdimii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52740 5 january 2018).
^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör blåkindad stork.
Bilder & media
Wikispecies har information om blåkindad stork.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection

[IUCN-1] [a b c d e] BirdLife International 2012 Ciconia abdimii Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.

[BLS-2] [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[seaworld-4] [a b] ”Abdim's Stork” (på engelska). seaworld.org. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161010163924/https://seaworld.org/Animal-Info/Animal-Bytes/Birds/Abdims-Stork. Läst 17 augusti 2016.

[5] Brown, L. H., E. K. Urban, and K. Newman (1982). The Birds of Africa. Volume 1. Academic Press, London, UK & New York, USA.

[6] Hall, Ragnar. ”Yemen”. Nationalencyklopedin. Arkiverad från originalet den 3 april 2016. https://web.archive.org/web/20160403204614/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/yemen. Läst 17 augusti 2016.

[hbw-7] [a b] Elliott, A., Christie, D.A., Garcia, E.F.J. & Boesman, P. (2018). Abdim's Stork (Ciconia abdimii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52740 5 january 2018).

[8] Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler