Blåhallon
Blåhallon | |
![]() Carl Lindman
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Rosordningen Rosales |
Familj | Rosväxter Rosaceae |
Underfamilj | Rosoideae |
Släkte | Hallonsläktet Rubus |
Art | Blåhallon R. caesius |
Vetenskapligt namn | |
§ Rubus caesius | |
Auktor | Linné |
![]() Otto Wilhelm Thomé Vid 2 en frilagd nöt (förstorad) |
Blåhallon (Rubus caesius), på Gotland kallade salmbär, även känt bland annat under namn som psalmbär, åkerhallon och kalvhjortron[1], är en halvbuske besläktad med björnbär, med blå sammelfrukter ("bär").
Beskrivning
Busken liknar hallonbusken, men blåhallons taggar är svagare och borstlika. Bladen är trefingrade. Bären påminner till utseendet om hallon, men är mattblå i färgen. På varje stam finns bara få bär.
Habitat
Lokaler är kulturmark, skogsbryn, stränder, ruderatmark.
Blåhallon växer i större delen av Europa och i västra och centrala Asien till västra Kina, och som introducerad i vissa områden av Nordamerika.[2] [3]
I Sverige växer blåhallon vilt på Öland och Gotland och i Skåne, Halland, Uppland, Bohuslän, Östergötland och Gästrikland. Enligt Björn Ursing förekommer arten från Skåne till södra Norrland.[4] Den blommar från juni till augusti och bären mognar i augusti.
Utbredningskartor
Biotop
Gynnas av kalkhaltig jord, därav den rikliga förekomsten på Gotland.
Etymologi
Caesius är latin och betyder blågrå. Detta syftar på bärens färg. De gotländska benämningarna salmbär och psalmbär är ombildningar av salomonbär, av det bibliska namnet Salomo(n).[7]
Användning
I färskt tillstånd är bären tämligen sura men dugliga att äta. De duger bra till sylt med tillsatt socker.
Salmbärssylt används traditionellt till den gotländska saffranspannkakan samt sedan 2008 i Polhemsbakelsen.
Bilder
- Nyutslagen blomma och knoppar
- Stort antal ståndare och pistiller
- (c) TeunSpaans, CC BY-SA 3.0Blåhallonbär
Referenser
- ^ blåhallon i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 maj 2017.
- ^ http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=1&taxon_id=200011369
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170826194141/http://luirig.altervista.org/flora/taxa/index1.php?scientific-name=rubus+caesius. Läst 26 augusti 2017.
- ^ Björn Ursing: Fältflora, Norstedts 1991
- ^ ”Utbredningskarta norden”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180816025457/http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/rubus/rubucaen.jpg. Läst 15 augusti 2018.
- ^ ”Utbredningskarta världen”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180816025535/http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/rubus/rubucaev.jpg. Läst 15 augusti 2018.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: psalmbär
Externa länkar
- Den Virtuella Floran
- Blåhallon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör blåhallon.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Sten antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Description: Rubus caesius flower, leaves, and shoot.
- Source: Own photo, taken in Jutland, Aug 2001.
- Author: Sten Porse
- Removed watermark read: Sten Porse 08-2001
Blåhallon (Rubus caesius)
- stycke av första årets stam med blommande gren av andra året,
- stycke av nystammen med ett blad,
- blomfoder och småfruktsamling (1/1).
Författare/Upphovsman: Ivar Leidus, Licens: CC BY-SA 4.0
Red-tailed bumblebee drone (Bombus lapidarius) on the dewberry (Rubus caesius). Valingu, Northwestern Estonia.