Blåand

	Blåand; Status i världen: Starkt hotad
	Blåand vid Staglands, Akatarawa Valley.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Andfåglar; Anseriformes
Familj	Änder; Anatidae
Släkte	Hymenolaimus; G.R. Gray, 1843
Art	Blåand; H. malacorhynchos
Vetenskapligt namn
	§ Hymenolaimus malacorhynchos
Auktor	(Gmelin, 1789)
Synonymer
	Anas malacorhynchos J. F. Gmelin, 1789; Hymenolaimus malacorhynchus felstavning;

Blåand^[2] (Hymenolaimus malacorhynchos) är en starkt hotad and som är endemisk för Nya Zeeland.^[3]

Utseende och levnadssätt

Fågeln är 53 centimeter lång, blågrå, med blekrosa näbb. Bröstet är rödbrunfläckat och ögonen gula. Ungfåglar är mindre fläckiga på bröstet och har grå ögon och näbb. Den är en kraftfull simmare och tar sällan till vingarna.^[1]

Hanens spelläte beskrivs som en vissling på utandning, medan honans är ett skallrande, morrande läte.^[4]

Häckning

Blåanden häckar i ihåliga stammar, bergsskrevor och andra skyddade platser. Den lägger vanligtvis sex ägg som ruvas av honan. Ungarna kan klara sig själva och simma i de starka strömmarna direkt efter kläckning. Både hona och hane vaktar över ungarna de 70–82 dagar det tar dem för att lära sig flyga.^[5]

Föda

Arten äter nästan uteslutande vattenlevande invertebrater.^[1] Tillfälligt kan den även äta frukter från alpint växande buskar.^[6]

Utbredning och systematik

Blåanden förekommer i snabbt strömmande vattendrag i bergsområden i Nya Zeeland.^[3] Den delas in i två underarter, nominatformen malacorhynchos på Sydön och hymenolaimus på Nordön. Blåanden placeras som ensam art i släktet Hymenolaimus.

Status och hot

IUCN kategoriserar arten som starkt hotad (EN) på grund av den mycket begränsade och fragmenterade^[7] utbredningen och att arten minskar, framför allt på Sydön^[8] till följd av predation från invasiva arter.^[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 1 000 och 2 500 vuxna individer, även om den är svår att bedöma med tanke på den svårinventerade levnadsmiljön.^[1] I de bestånd där predationen begränsats ökar artens fortplantningsförmåga avsevärt, från 91 % misslyckade häckningar och 0,64 flygga ungar per par till 94 % överlevnad och tre ungar per par.^[8]

Namn

Blåand kan även vara ett dialektalt namn på knipa.

Bilder

Blåänder på Sydön.
Blåänder som putsar sig.

Noter

^ [a b c d e] Birdlife International 2022 Hymenolaimus malacorhynchos . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 21 december 2023.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Madge, Steve; Burn, Hilary (1987). Wildfowl: an identification guide to the ducks, geese and swans of the world. London: Christopher Helm. ISBN 978-0-7470-2201-5
^ Adams, J.; Cunningham, D.; Molloy, J.; Phillipson, S. 1997. Blue Duck (Whio) Hymenolaimus malacorhynchos recovery plan. Department of Conservation, Wellington.
^ Harding, M. A. 1990. Observations of fruit eating by blue duck. Notornis 37: 150-2.
^ Whitehead, A. L.; Edge, K.-A.; Smart, A. F.; Hill, G. S.; Willans, M. J. 2008. Large scale predator control improves the productivity of a rare New Zealand riverine duck. Biological Conservation 141(11): 2784-2794.
^ [a b] Glaser, A.; van Klink, P.; Elliott, G.; Edge, K-A. 2010. Whio/blue duck (Hymenolaimus malacorhynchos) recovery plan: 2009–2019. Threatened Species Recovery Plan 62.. Department of Conservation, Wellington.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör blåand.
Bilder & media
Wikispecies har information om blåand.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2022 Hymenolaimus malacorhynchos . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 21 december 2023.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Madge-4] Madge, Steve; Burn, Hilary (1987). Wildfowl: an identification guide to the ducks, geese and swans of the world. London: Christopher Helm. ISBN 978-0-7470-2201-5

[5] Adams, J.; Cunningham, D.; Molloy, J.; Phillipson, S. 1997. Blue Duck (Whio) Hymenolaimus malacorhynchos recovery plan. Department of Conservation, Wellington.

[6] Harding, M. A. 1990. Observations of fruit eating by blue duck. Notornis 37: 150-2.

[7] Whitehead, A. L.; Edge, K.-A.; Smart, A. F.; Hill, G. S.; Willans, M. J. 2008. Large scale predator control improves the productivity of a rare New Zealand riverine duck. Biological Conservation 141(11): 2784-2794.

[Glaser-8] [a b] Glaser, A.; van Klink, P.; Elliott, G.; Edge, K-A. 2010. Whio/blue duck (Hymenolaimus malacorhynchos) recovery plan: 2009–2019. Threatened Species Recovery Plan 62.. Department of Conservation, Wellington.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler