Blå ängeln (film, 1959)

Blå ängeln
(The Blue Angel)
GenreDrama
RegissörEdward Dmytryk
ProducentJack Cummings
ManusNigel Balchin
Baserad påProfessor Unrat av Heinrich Mann
SkådespelareCurd Jürgens
May Britt
Theodore Bikel
John Banner
OriginalmusikHugo Friedhofer
FotografLeon Shamroy
KlippningJack W. Holmes
Distribution20th Century Fox
Premiär4 september 1959
Speltid107 minuter
LandUSA USA
SpråkEngelska
IMDb SFDb

Blå ängeln (engelska: The Blue Angel) är en amerikansk långfilm från 1959 i regi av Edward Dmytryk, med Curd Jürgens, May Britt, Theodore Bikel och John Banner i rollerna. Filmen är en nyinspelning av den tyska filmen med samma namn från 1930, som i sin tur bygger på romanen Professor Unrat av Heinrich Mann.

Handling

Professor Immanuel Rath (Curd Jürgens) undervisar vid ett tyskt småstadsgymnasium. Han finner vykort med motiv av Lola-Lola, "Den blå ängeln", och tar sig till en klubb där hon uppträder. När han väl träffar Lola-Lola (May Britt Wilkens) i verkligheten blir han hopplöst förälskad. När deras affär blir allmänt känd blir han sparkad från sitt jobb, men trots hans vänners varningar gifter han sig med Lola. På grund av hennes låga anseende lyckas han inte hitta något nytt riktigt arbete. Rath blir till slut ett skal av sitt riktiga jag: han lever på sin frus lön och gör små jobb här och där för den kringresande gruppen av artister hon är med i. Efter ett flertal förödmjukelser går det för långt när Lola-Lola har sex med en annan man framför hans ögon och Rath försöker då strypa henne.

Rollista

  Curd Jürgens  –  Professor Immanuel Rath
  May Britt  –  Lola-Lola
  Theodore Bikel  –  Klepert
  John Banner  –  Principal Harter
  Fabrizio Mioni  –  Rolf
  Ludwig Stössel  –  Dr. Fritz Heine
  Wolfe Barzell  –  Clown
  Ina Anders  –  Gussie

Produktion

Rättigheterna till den tyska förlagan köptes in som en påtänkt film för Marilyn Monroe.[1] Vem som ägde rättigheterna och kunde sälja dem vidare var dock oklart och regissören för originalfilmen från 1930, Josef von Sternberg, stämde 20th Century Fox och hävdade att han själv ägde rättigheterna till att göra en ny version av filmen.[1]

Källor

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats