Bjuvs kommun
| Bjuvs kommun Kommun | |
 Norra Vrams prästgård | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Bjuvs kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län (–) Malmöhus län (–) |
| Centralort | Bjuv |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 15 957 ()[1] |
| Areal | 115,81 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 115,31 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 0,5 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 138,38 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°05′00″N 12°55′00″Ö / 56.083333333333°N 12.916666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Helsingborgs domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-1041[3] |
| Anställda | 1 475 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1260[5] |
| GeoNames | 2721533 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Bjuvs kommun är en kommun i nordvästra Skåne län. Centralort är Bjuv.
I kommunens område kan tre landskapstyper urskiljas – I nordöst en bokskogsbevuxen urbergshorst, i söder ett moränbacklandskap med mjuka kullar vilken i norr övergår i en flack lersedimentslätt. Historiskt har stenkolsbrytningen liksom tillverkningen av eldfast tegel varit viktiga för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet domineras dock Bjuvs näringsliv av tillverknings- och byggindustrin.
Sedan kommunen bildades och fram till 2020 ökade befolkningen med ca 2500 personer. Kommunen har en tradition av rött styre, vilket efter valet 2014 övergick i regnbågskoalitioner. Sedan 2020 styrs dock kommunen av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Bjuv, Ekeby, Norra Vram, Södra Vram samt Risekatslösa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
25 september 1891 inrättades Bjuvs municipalsamhälle som upplöstes när Bjuvs landskommun 1946 ombildades till Bjuvs köping.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Billesholm (av de tidigare kommunerna Risekatslösa, Södra Vram och en del av Norra Vram). Samtidigt uppgick den återstående delen av Norra Vrams landskommun i Bjuvs köping medan Ekeby landskommun förblev oförändrad.
Bjuvs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bjuvs köping. 1974 införlivades Billesholms kommun och Ekeby kommun.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet i Helsingborgs domsaga.[7]
Geografi
Kommunen gränsar till Svalövs, Åstorps och Helsingborgs kommun.
Topografi och hydrografi
I kommunens område kan tre landskapstyper urskiljas. I den nordöstra delen återfinns den bokskogsbevuxna urbergshorsten Söderåsen som når 150–180 meter över havet. I den södra delen finns ett moränbacklandskap med mjuka kullar vilken i norr, under 50-metersnivån, övergår i en flack lersedimentslätt. Från trakten av Höganäs ned genom Bjuv finns nordvästskånes stenkolsförande lager, vilket bildades i träsk och sankmarker för 100–180 miljoner år sedan under rät–lias. Stenkolet ligger ovan ett lager av sandsten, som i sin tur ligger ovanpå eldfast lera. Än äldre sandsten liksom konglomerat bildade av vittringsprodukter under perm–trias, den så kallade Kågerödsformationen, återfinns i kommunens södra del. Begränsade rester från kambrium–silurtiden finns längs Söderåsens förkastningslinje. 60 procent av det öppna, uppodlade landskapet på morän- och sedimentslätten utgörs av spannmålsodling medan omkring 25 procent av åkermarken används för odling av specialgrödor som sockerbetor, oljeväxter och grönsaker. Därtill finns herrgårdslandskap med parker, dammar och alléer vid exempelvis slottet Vrams Gunnarstorp och godsen Boserup och Gedsholm. Moderna industrianläggningar, slagghögar och bebyggelsemiljöer från kolgruveepoken präglar tätorterna.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
| Bjuvs kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns fyra naturreservat i Bjuvs kommun.[10]
Det 234 hektar stora Hallabäckens dalgång löper även över till Svalövs kommun och går längs Hallabäckens dalgång, från Åvarp i nordväst till Stubbaröd i sydost. I reservatet finns en artrik flora som inkluderar 600 olika kärlväxter, däribland den ovanliga skogsveronikan och orkidéerna grönvit nattviol och sankt Pers nycklar.[11]
Hjorthagen Wrams Gunnarstorp är 68 hektar stort och utgörs av en djurhage. Djurhagen omgärdas av en stenmur med anor från 1500-talet. Området har en parkliknande karaktär som en följd av dovhjortarnas långvariga bete.[12]
År 1969 bildades det 45 hektar stora Åvarps naturreservat i syfte att skydda Söderåsens skogbeklädda sydvästsluttning. I reservatet växer ädellövskog där det dominerande träslaget är högresta bokar. I reservatet finns en intressant kärlväxtflora som inkluderar arter som vitskråp och skogssvingel.[13]
Det fjärde reservatet, Åvarps fälad, är 29 hektar och även klassat som Natura 2000-område. Reservatet utgörs av en enefälad med en artrik flora samt flera sällsynta insekter och svampar. Förutom enefälad och öppna marker finns även blandlövskog i reservatet.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Ekeby församling och Bjuvs församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt[15] – Bjuv, Ekeby, Norra Vram och Risekatslösa.
Tätorter
Det finns tre tätorter i Bjuvs kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2018. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Bjuv (del av)[a] | 10 655 |
| 2 | Ekeby | 3 369 |
| 3 | Gunnarstorp | 394 |
- ^ En mindre del av tätorten Bjuv tillhör Svalövs kommun.
Styre och politik
Styre
Efter valet 2018 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna. Men efter att Sverigedemokraternas budget, med stöd av Moderaterna, röstades igenom hösten 2019 valde Socialdemokraterna att från årsskiftet lämna ordförandeposterna i nämnder och styrelser och gå i opposition.[16] Därefter styrs kommunen genom en samverkan mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna och den enskilda liberala ledamoten Sven-Ingvar Blixt.[17]
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994-1998 | S | |||||
| 1998-2002 | S | V | ||||
| 2002-2006 | S | |||||
| 2006-2010 | S | V | ||||
| 2010-2014 | S | V | ||||
| 2014-2018 | S | V | C | L | ||
| 2018-2020 | S | V | C | L | KD | |
| 2020-[18] | SD | M | ||||
Kommunalråd
| Presidium 2020–2022 | ||
|---|---|---|
| Kommunalråd | SD | Mikael Henrysson |
| Oppositionsråd | S | Anders Månsson |
Källa:[17]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[19] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | SD | Pia Trollehjelm |
| Förste vice ordförande | M | Ann-Charlotte Hammar Johnsson |
| Andre vice ordförande | S | Christer Landin |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SPI | SD | NYD | ÖVR | F | FRP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 24 | 11 |
| 35 | 90,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 25 | 9 | 3 | 3 |
| 41 | 93,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 24 | 8 | 4 | 4 |
| 41 | 91,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 24 | 6 | 4 | 6 |
| 41 | 88,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 25 | 5 | 2 | 8 |
| 41 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 24 | 4 | 5 | 7 |
| 41 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 24 | 1 | 4 | 4 | 6 |
| 41 | 83,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 19 | 1 | 1 | 2 | 4 | 3 | 2 | 8 |
| 41 | 82,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 26 | 1 | 1 | 3 | 2 | 7 |
| 41 | 83,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 2 | 15 | 1 | 2 | 2 | 1 | 2 | 6 |
| 31 | 75,71 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 16 | 2 | 2 | 2 | 2 | 5 |
| 31 | 71,72 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 15 | 5 | 2 | 1 | 1 | 6 |
| 31 | 73,59 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 13 | 1 | 6 | 1 | 1 | 1 | 7 |
| 31 | 74,16 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 14 | 1 | 4 | 1 | 2 | 1 | 1 | 6 |
| 31 | 75,24 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 11 | 11 | 1 | 1 | 1 | 5 |
| 31 | 76,49 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 1 | 10 | 13 | 1 | 1 | 5 |
| 31 | 73,44 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2020–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | SD | Mikael Henrysson |
| Förste vice ordförande | SD | Claes Osslén |
| Andre vice ordförande | S | Anders Månsson |
Källa:[17]
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | 1:e Vice ordförande | 2:e Vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tekniska nämnden | SD | Pia Trollehjelm | L | Sven-Ingvar Blixt | S | Alf Nilsson |
| Valnämnden | M | Patrik Fors | SD | S | Christer Landin | |
| Överförmyndarnämnden | ||||||
| Vård- och omsorgsnämnden | SD | Anne-Li Ullerholm | M | Lisbeth Madsen | S | Ulrika Thulin |
| Kultur- och fritidsnämnden | SD | Christel Hedlund | M | Lisbeth Madsen | S | Bo Hallqvist |
| Byggnadsnämnden | SD | Kalle Holm | M | Niel Madsen | S | Liselott Ljung |
| Barn- och utbildningsnämnden | SD | Kenneth Bolinder | M | Andrej Schönbeck | S | Bo Blixt |
Källa:[17]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
På 1860-talet kom industrialiseringen i Bjuvs kommun på allvar igång genom uppstartandet av stenkolsbrytningen. Parallellt växte gruvsamhällena Bjuv, Billesholm, Gunnarstorp och Skromberga (Ekeby) fram. Under åren 1860–1930 öppnades sammanlagt ett 30-tal schakt. För tillverkning av eldfast tegel och lervaror utnyttjades tidigt den eldfasta leran. Konkurrenssituationen med importerat kol gjorde från 1930-talet att den ena gruvan efter den andra lades ned. Ett schakt kvarstod dock fram till 1979, vars kol användes vid den egna chamottebränningen. I början av 2020-talet domineras Bjuvs näringsliv av tillverknings- och byggindustrin, vilka stod för 40 procent arbetstillfällena i kommunen. Findus Sverige AB var under många år kommunens största arbetsgivare, 2017 lades dock företagets fabrik i Bjuv ned. Bland återstående arbetsgivare i kommunen märktes Saint-Gobain Isover AB (isoleringsmaterial), Siwertell AB (lastnings- och lossningsutrustning för bulkfartyg), CC Höganäs Byggkeramik AB (kakel och klinker) samt Höganäs Borgestad AB (eldfast tegel). Därtill återfanns ett antal mindre verkstadsföretag, så som tillverkning av rostfritt stål.[8]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av länsväg 110 som ansluter till Europaväg 4 och Europaväg 6/20. I nordväst går länsväg 107 och länsväg 109 ansluter till länsväg 110 i centrala delen av kommunen. Den södra sträckningen av järnvägen Helsingborg–Åstorp ligger vid centralorten. [8]
Som en följd av stenkolsbrytningen fick området järnväg 1875, linjen Helsingborg-Hässleholm med stationer i Bjuv och Gunnarstorp. År 1876 tillkom linjen Landskrona-Åstorp som 1896 införlivades i Västkustbanan med stationer i Ekeby, Billesholm och N Vram. År 1876 tillkom också linjen Malmö-Billesholm. Därtill har det också funnits järnvägsförbindelse mellan Bjuv-Hyllinge och Bjuv-Billesholm. Således blev Billesholms samhälle en järnvägsknutpunkt. År 1960 lades järnvägssträckan Landskrona-Billesholm ned, vilken delvis har omvandlats till bilväg (länsväg 110).[20]
Befolkning
Demografi
Statistik
| Bjuvs kommun | |
 Gata i Ekeby (2014). | |
| Civilstånd | |
|---|---|
| Ogifta | |
| Antal (Andel) | 7 301 st (48,80 %) |
| Gifta | |
| Antal (Andel) | 5 362 st (35,84 %) |
| Skilda | |
| Antal (Andel) | 1 590 st (10,63 %) |
| Änkor/Änklingar | |
| Antal (Andel) | 709 st (4,73 %) |
| Könsfördelning | |
| Män | 7 613 (50,88 %) |
| Kvinnor | 7 349 (49,12 %) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 2 784 st (18,61 %) |
| 15–24 år | 1 797 st (12,01 %) |
| 25–54 år | 5 754 (38,46 %) |
| 55–64 år | 1 774 st (11,86 %) |
| 65+ år | 2 853 st (19,07 %) |
| Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2015 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [21] | |
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Bjuvs kommun 1970–2020[21] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 13 228 | |||
| 1975 | 14 192 | |||
| 1980 | 14 672 | |||
| 1985 | 14 107 | |||
| 1990 | 14 297 | |||
| 1995 | 14 199 | |||
| 2000 | 13 705 | |||
| 2005 | 14 007 | |||
| 2010 | 14 841 | |||
| 2015 | 14 962 | |||
| 2020 | 15 697 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 090, eller 27,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 962 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 499, eller 18,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 674 den 31 december 2002).[22]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Bjuvs kommun 14 962 personer. Av dessa var 3 154 personer (21,08 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[23]
| Födelseland[23] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 11 808 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 647 |
| 3 |  Danmark | 423 |
| 4 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 380 |
| 5 | Asien: Övriga länder | 300 |
| 6 |  Polen | 272 |
| 7 | Europa utom EU: Övriga länder | 207 |
| 8 |  Syrien | 164 |
| 9 |  Finland | 162 |
| 10 |  Irak | 104 |
| 11 |  Thailand | 93 |
| 12 |  Tyskland | 72 |
| 13 | Afrika: Övriga länder | 56 |
| 14 |  Bosnien och Hercegovina | 54 |
| 15 |  Turkiet | 50 |
| 16 |  Norge | 43 |
| 17 |  Afghanistan | 34 |
| 18 | Sydamerika | 23 |
| 19 |  Iran | 18 |
| 19 | Nordamerika | 18 |
| 21 |  Sovjetunionen | 8 |
| 22 |  Island | 6 |
| 22 |  Somalia | 6 |
| 24 |  Eritrea | 5 |
| 24 | Oceanien | 5 |
| 26 | Okänt födelseland | 4 |
Kultur
Kulturarv
Under hela förhistorien förefaller Bjuvs kommun ha varit ett marginalområde. Det finns enligt Länsstyrelsen "extremt få förhistoriska lämningar". Dessa förefaller varit enstaka uppodlingsförsök från en angränsande centralbygd, givet de stora tidsskillnaderna mellan dem. Bland de mer kända lämningarna återfinns långdösen i Risekatslösa socken från yngre stenålderns begynnande bondekultur och älvkvarnarna eller skålgroparna härröra i Norra Vrams socken från bronsåldern. Fornlämningar från järnåldern är begränsade men ortnamnsskick och medeltidskyrkor visar ändå på att det måste funnits fast bebyggelse vid övergången mellan vikingatid och medeltid.[20]
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I svart fält en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med röd låga.
Svart för stenkol, silver för gruvgång och facklan för ett gruvbloss. Vapnet antogs för Bjuvs köping 1955 och registrerades för Bjuvs kommun i PRV 1974.
Kommunfågel
Forsärlan är Bjuvs kommunfågel.
Se även
- Personer med anknytning till Bjuvs kommun
Källor
Noter
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista (på engelska), Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik Helsingborgs tingsrätt
- ^ [a b c] ”Bjuv - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bjuv. Läst 1 augusti 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat.html. Läst 2 augusti 2022.
- ^ ”Hallabäckens dalgång”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bjuv-svalov/hallabackens-dalgang.html. Läst 2 augusti 2022.
- ^ ”Hjorthagen - Wrams Gunnarstorp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bjuv/hjorthagen---wrams-gunnarstorp.html. Läst 2 augusti 2022.
- ^ ”Åvarp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bjuv/avarp.html. Läst 2 augusti 2022.
- ^ ”Åvarps fälad”. Länsstyrelsen Skåne. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bjuv/avarps-falad.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89a&sv.12.382c024b1800285d5863a89a.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&facilities=&sort=none. Läst 2 augusti 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Andersson, Jane (13 december 2019). ”S ger upp styret i Bjuv”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/s-ger-upp-styret-i-bjuv. Läst 2 augusti 2022.
- ^ [a b c d] ”Nu möbleras det om i politiken i Bjuv”. Helsingborgs dagblad. https://www.hd.se/2020-01-29/nu-mobleras-det-om-i-politiken-i-bjuv. Läst 31 januari 2020.
- ^ ”Liberal politiker samarbetar med nya styret”. Helsingborgs dagblad. https://www.hd.se/2020-02-11/liberal-politiker-samarbetar-med-nya-styret. Läst 20 februari 2020.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Bjuvs kommun. https://www.bjuv.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 6 september 2024.
- ^ [a b] ”Kulturmiljöprogram: Bjuv”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/kulturmiljoprogram-bjuv.html. Läst 2 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 10 februari 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 10 februari 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 10 februari 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bjuvs kommun.- Bjuvs kommun
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Nalle&Lisa, Licens: CC BY-SA 4.0
i ArbetSam:s databas.
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Bjuv Municipality in Scania, Sweden
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).