Bjuvs köping
- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Bjuvs köping. För orten se Bjuv, för dagens kommun, se Bjuvs kommun.
| Bjuvs köping Före detta kommun | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Malmöhus län |
| Kommun, nu | Bjuvs kommun |
| Centralort | Bjuv |
| Inrättad | 1 januari 1946 |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Bjuvs kommun |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 22 kvadratkilometer () |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°05′00″N 12°55′00″Ö / 56.083333333333°N 12.916666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Tingslag | Luggude tingslag |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1260 |
| Redigera Wikidata | |
Bjuvs köping var en tidigare kommun i Malmöhus län.
Administrativ historik
Bjuvs köping bildades 1946 genom en ombildning av Bjuvs landskommun där municipalsamhället Bjuv funnits sedan 25 september 1891. 1952 inkorporerade köpingen en del av Norra Vrams landskommun och 1971 ombildades köpingen till Bjuvs kommun.[1]
Köpingen hörde till Bjuvs församling.[2]
Köpingsvapnet
Blasonering: I svart fält en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med röd låga.
Svart för stenkol, silver för gruvgång och facklan för ett gruvbloss. Vapnet antogs 1955 och registrerades för Bjuvs kommun i PRV 1974.
Geografi
Bjuvs köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 22,09 km², varav 21,95 km² land.[3]
Tätorter i kommunen 1960
| Tätort | Folkmängd |
|---|---|
| Bjuv | 3 221 |
| Gunnarstorp | 618 |
| Olstorp, del ava | 134 |
Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 90,4 procent.[4]
Näringsliv
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i köpingens huvudnäring uppdelad på följande sätt:[5]
- 54,9 procent av befolkningen levde av industri och hantverk
- 12,1 procent av jordbruk med binäringar
- 14,5 procent av gruvbrytning
- 7,2 procent av handel
- 4,1 procent av samfärdsel
- 4,0 procent av offentliga tjänster m.m.
- 1,2 procent av husligt arbete
- 2,0 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 18,5 procent i jord- och stenindustrin, 17,8 procent i livsmedelsindustrin, 10,9 procent med gruvbrytning samt 10,4 procent med jordbruk och boskapsskötsel. 455 av förvärvsarbetarna (26,3 procent) hade sin arbetsplats utanför köpingen.[5]
Politik
Mandatfördelning i valen 1946-1966
| Valår | V | S | ÖVR | C | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1946 | 2 | 18 | 5 |
| 25 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1950 | 28 | 7 |
| 35 | 88,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 28 | 7 |
| 35 | 87,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 26 | 9 |
| 35 | 86,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 26 | 9 |
| 35 | 87,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 24 | 4 | 7 |
| 35 | 87,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källor
^a Tätorten Olstorp var delad mellan Bjuvs köping (134 inv.) och Billesholms landskommun (133 inv.)
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 28 i pdf:en
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 78-79. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
| |||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Bjuvs köpings placering i Malmöhus län efter kommunreformen 1952.