Bjurtjärns socken

Bjurtjärns socken
Socken
LandSverige
LandskapVärmland
HäradKarlskoga bergslags härad
KommunStorfors kommun
Bildad1630
Area182 kvadratkilometer
Upphov tillBjurtjärns landskommun
Bjurtjärns församling
MotsvararBjurtjärns distrikt
TingslagKarlskoga tingslag
Karta
Bjurtjärns sockens läge i Värmlands län.
Bjurtjärns sockens läge i Värmlands län.
Bjurtjärns sockens läge i Värmlands län.
Koordinater59°26′39″N 14°19′35″Ö / 59.44416667°N 14.32638889°Ö / 59.44416667; 14.32638889
Koder, länkar
Sockenkod2117
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Bjurtjärns distrikt
Redigera Wikidata

Bjurtjärns socken i Värmland ingick i Karlskoga bergslags härad, ingår sedan 1971 i Storfors kommun och motsvarar från 2016 Bjurtjärns distrikt.

Socknens areal är 182,03 kvadratkilometer, varav 137,71 land.[1] År 2000 fanns här 1 261 invånare.[2] Tätorten Kyrksten, Alkvetterns herrgård och kyrkbyn Bjurtjärn med sockenkyrkan Bjurtjärns kyrka ligger i socknen.

Namnet

Namnet (1613, Bjurkerum) kommer från sjön söder om kyrkan och innehåller bjur, 'bäver' och tjärn, 'sjö'.[3]

Socknen stavades även Bjurkärn under 1800-talet.[4][5]

Administrativ historik

Bjurtjärns socken bildades 1630 genom en utbrytning ur Karlskoga socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bjurtjärns församling och för de borgerliga frågorna till Bjurtjärns landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Ullvätterns landskommun och området övergick samtidigt från Örebro län till Värmlands län. Ullvätterns landskommun inkorporerades 1967 i Storfors köping som 1971 ombildades till Storfors kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Storfors församling.[6]

1 januari 2016 inrättades distriktet Bjurtjärn, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Karlskoga bergslags härad.[7]

Historia

Vid 1800-talets mitt sökte sig flera personer till både Australien och USA.

I delstaten Wisconsin grundade migranter från Bjurtjärn samhället Stockholm, Pepin County.[8] Kolonins grundande leddes av Erik Peterson, som kom att få en informell ledarroll och därför kallades "Kung Erik".[9] Fler än 100 personer från Karlskoga och Bjurtjärn slog sig ner i Stockholm.[10]

I i Kerang, Victoria kom ett värdshus i Fred Westblads ägo, också han från Bjurtjärn, som blev ett tillhåll för svenskar.[11]

Geografi

Bjurtjärns socken ligger kring Ullvettern och Alkvettern. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och är i övrigt en kuperad sjörik skogsbygd.[1][12][13]

Fornlämningar

Från stenåldern har påträffats spridda gravar och ett 20-tal boplatser.[12][13][14][15]

Samhällsliv

Bjurtjärns skola i byn Tåbäcken har årskurserna förskola till sjätte klass. Bjurtjärns hembygdsförening driver hembygdsgården Börjes i byn Åsjöhyttan. 1993 bildades i socknen en teaterförening, som har gjort pjäser om bygdens historia på hembygdsgården. 1990 bildades Åtorps Byalag i Bjurtjärn, numera kallat Kväggeshyttans byalag i Bjurtjärn, som verkar i Kväggeshyttan i socknens södra del.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Bjurtjärns socken 1810–1990
ÅrFolkmängd
1810
 
1 735
1820
 
1 503
1830
 
1 680
1840
 
1 759
1850
 
2 185
1860
 
2 428
1870
 
2 495
1880
 
2 526
1890
 
2 166
1900
 
1 926
1910
 
1 741
1920
 
1 734
1930
 
1 687
1940
 
1 392
1950
 
1 288
1960
 
1 042
1970
 
770
1980
 
1 229
1990
 
1 323
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bjurtjärn socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  4. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1870. Andra afdelningen: innehållande Folkmängden den 31 december 1870 inom serskilda administrativa, judiciela och kyrkliga områden, samt efter kön, civilstånd och hushåll eller matlag, jemte vigda par, lefvande födde och aflidne, 1861—1870, församlingsvis.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1873. sid. 83. Arkiverad från originalet den 2 februari 2015. https://www.webcitation.org/6W1xkr0hA?url=http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1870-andra.pdf. Läst 2 februari 2015  Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 79. Arkiverad från originalet den 6 februari 2015. https://www.webcitation.org/6W9OZpsu9?url=http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015  Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  7. ^ Administrativ historik för Bjurtjärn socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  8. ^ ”En tragisk grupputvandring 1854”. http://www2.orebro.se/stadsarkiv/karlskoga/kemi_grupp.htm. Läst 27 juni 2023. 
  9. ^ ”Svenska ortnamn i Amerika”. www.isof.se. Institutet för språk och folkminnen. https://www.isof.se/utforska/kunskapsbanker/i-rorelse/namn-i-rorelse/svenska-ortnamn-i-amerika#:~:text=Stockholm,%20Wisconsin,f%C3%B6rsta%20etablerade%20svenskkolonin%20i%20delstaten.. Läst 5 december 2024. 
  10. ^ ”En tragisk grupputvandring 1854”. Karlskogaemigrationen. https://www2.orebro.se/stadsarkiv/karlskoga/kemi_grupp.htm. Läst 5 december 2024. 
  11. ^ ”Karlskogaemigrationen”. http://www2.orebro.se/stadsarkiv/karlskoga/kemi_guld.htm. Läst 27 juni 2023. 
  12. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  13. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  14. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Bjurtjärns socken
  15. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bjurtjärns socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

Externa länkar

Socknar i landskapet Värmland
Fryksdals härad
Färnebo härad
Gillbergs härad
Grums härad
Jösse härad
Karlskoga bergslags härad
Karlstads härad
Kils härad
Nordmarks härad
Nyeds härad
Näs härad
Visnums härad
Väse härad
Älvdals härad
Ölme härad
Värmlands landskapsvapen

Media som används på denna webbplats

Sweden Värmland location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Värmland i Sverige

Equirectangular projection, N / S sträcker sig 199%. Geografiska gränser för kartan:

  • N: 61.20° N
  • S: 58.60° N
  • W: 11.60° E
  • E: 14.70° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Bjurtjärns kyrka från söder.jpg
Författare/Upphovsman: Larske, Licens: CC BY-SA 3.0
Bjurtjärns kyrka från söder