Bjurholms kommun
| Bjurholms kommun Kommun | |
 | |
| Slogan | Sveriges minsta kommun |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Bjurholms kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Västerbotten Ångermanland |
| Län | Västerbottens län |
| Centralort | Bjurholm |
| Inrättad | 1 januari 1983 |
| Utbruten ur | Vännäs kommun |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 2 348 ()[1] |
| Areal | 1 363,77 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 1 306,73 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 57,04 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 1,80 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 63°55′00″N 19°13′00″Ö / 63.916666666667°N 19.216666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Umeå domkrets (–) Umebygdens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2833[3] |
| Anställda | 325 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2403 |
| GeoNames | 2721584 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Bjurholms kommun är en kommun i Västerbottens län. Centralort är Bjurholm.
Den brutna terrängen består av ett vidsträckt skogslandskap som genomflyts av Öreälven. Jord- och skogsbruket räknas som stommen i det lokala näringslivet, detta trots skogsbrukets rationalisering och att mer än två tredjedelar av jordbruksföretagen lagts ner sedan 1950-talets början.
Sedan kommunen bildades 1983 har befolkningstrenden varit starkt negativ. Bjurholms kommun har länge varit Sveriges minst befolkade kommun men sedan 1 januari 2024 är kommunen Sveriges näst minst befolkade kommun med nio personers övervikt mot Dorotea kommun.[5] [6] Efter valen på 2010-talet har Alliansen styrt kommunpolitiken.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Bjurholms socken där vid kommunreformen 1862 Bjurholms landskommun bildades.
I området fanns även Bjurholms municipalsamhälle mellan 30 juni 1934 och 31 december 1962.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7]
Bjurholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Bjurholms landskommun. 1974 uppgick kommunen i Vännäs kommun men utbröts därur 1983 och återbildades som egen kommun.[8]
Kommunen ingick från bildandet till den upphörde 1974 i Umebygdens domsaga och den 1983 återbildade ingår i Umeå domkrets.[9]
Geografi
Kommunen är belägen i landskapen Ångermanland och Västerbotten. Den gränsar till Lycksele, Nordmalings, Vindelns, Vännäs, Åsele och Örnsköldsviks kommuner.
Topografi och hydrografi
Det vidsträckta skogslandet som utgör kommunen har bruten terräng, varigenom Öreälven flyter. Höjderna är restberg av ett äldre, nederoderat peneplan och dessa når i regel ligger 250–350 meter över havet. Höga nipor, och på vissa sträckor i norr, branta bergväggar på sidorna av trånga pass omgärdar den djupt nedskurna älven. Älven bildar ett meanderlopp med korvsjöar, som vittnar om äldre älvfåror, söder om centralorten. Under landhöjningsfasen har deltaplan utbildats i flera etapper i dalgången, som ligger under högsta kustlinjen. Jordbruksområden med jordar av finmo och mjäla finns kring Öreälvens dalgång, varav 20 procent används för kornodling och 70 procent för vallodling. Högre upp i terrängen, på ömse sidor om älven, löper två vägar ligger gårdar som mestadels ligger i rad längs med dessa vägar.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
| Bjurholms kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns 22 naturreservat i Bjurholms kommun.[12] Det 163 hektar stora naturreservatet Dyngstomberget, som även är klassat som Natura 2000-område, omfattar gamla naturskogar de tre bergen Dyngstomberget, Blåbärsberget och Trollberget.[13] Även Balbergets naturreservat är beläget på ett av kommunens berg, men reservatet är inte enbart känt för dess mäktiga sydbrant utan också för att där växer Sveriges nordligaste hasselbuske.[14] Som kontrast till flera naturreservat på berg består Lagnäset av byns gemensamma slåtteräng, en äng som år efter år fått naturlig gödsling av det slam som spolades upp i samband med vårflodens översvämningar.[15]
Flora och fauna
I Bjurholms kommun finns den nordligaste förekomsten av hassel i Sverige, en rest från värmetidens (7000–3000 före Kristus) växtlighet.[16]
År 2012 återupptäcktes lantrasen Bjurholmshöna i Bjurholms kommun. När den återupptäcktes hade den varit i samma familjs ägo sedan 1800-talet. De starkaste individerna av rasen har överlevt det kalla klimatet vilket lett till att hönsen nu gärna är ute på vintern. Då arten är väldigt sällsynt har en genbank skapats där framtida ägare förpliktigar sig att inte blanda rasen med andra höns.[17]
Administrativ indelning
För befolkningsrapportering består kommunen av ett enda område, före 2016 Bjurholms församling och från 1 januari 2016 av distriktet Bjurholm.[18]
Tätorter
I Bjurholms kommun fanns vid tätortsavgränsningen 2015 endast en tätort, Bjurholm, som hade 1 033 invånare den 31 december 2016.[19]
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av Alliansen som hade 20 av 31 mandat.
Alliansen behöll makten både efter valet 2014 och efter valet 2018. Koalitionen uppgav att den skulle fokusera på ekonomi i balans, skolan, äldrevården, bostäder och företagandet under mandatperioden 2018 till 2022.[20]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[21] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Renée Olofsson |
| Förste vice ordförande | M | Bengt-Ove Lindgren |
| Andre vice ordförande | S | Karin Gustafsson |
Mandatfördelning i Bjurholms kommun, valen 1982–2022
| Valår | V | S | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1982 | 11 | 8 | 6 | 1 | 5 |
| 31 | 90,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 11 | 7 | 7 | 5 |
| 31 | 86,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 11 | 7 | 6 | 2 | 5 |
| 31 | 87,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 11 | 7 | 6 | 2 | 5 |
| 31 | 85,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 12 | 6 | 5 | 2 | 6 |
| 31 | 86,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 10 | 4 | 3 | 2 | 12 |
| 31 | 80,14 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 1 | 10 | 4 | 3 | 2 | 11 |
| 31 | 78,80 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 10 | 5 | 4 | 2 | 9 |
| 31 | 78,83 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 10 | 5 | 3 | 2 | 10 |
| 31 | 81,72 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 11 | 1 | 5 | 2 | 1 | 10 |
| 31 | 82,57 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 10 | 3 | 6 | 2 | 2 | 7 |
| 31 | 84,16 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 6 | 3 | 3 | 3 | 6 |
| 21 | 80,07 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Christina Lidström |
| Första vice ordförande | KD | Gunilla Forsberg |
| Andre vice ordförande | S | Linda Berglund |
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör Moderaterna, tre tillhör Socialdemokraterna, medan Centerpartier, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[22]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
- Ingemar Nyman, Moderaterna, 1995–2017[23]
- Christina Lidström, Moderaterna, 2017–[24][25][26]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
Bjurholms kommun har en politiker- och förvaltningsorganisation där nämnder och kommunstyrelse är direkt underställda kommunfullmäktige.[27] Kommunens verksamhet är fördelad mellan kommunstyrelsen, kultur- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. Myndighetsfrågorna hanteras av miljö- och byggnämnden.
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Kultur- och utbildningsnämnden[28] | M | Bengt Sundling | SD | Monika Sandelin |
| Miljö- och byggnämnden[29] | M | Ronny Jonsson | S | Håkan Holgersson |
| Socialnämnden[30] | KD | Gunilla Forsberg | M | Markus Jonsson |
| Valnämnden[31] | M | Ann-Christin Backlund | S | Margreth Thudin |
Valresultat i kommunalvalet 2018
| Parti | Röstfördelning | Mandatfördelning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel | Antal +− | Andel +− | Antal | +− | ||
| Arbetarepartiet-Socialdemokraterna | 512 | 31,53 | -69 | -4,45 | 10 | -1 | |
| Moderaterna | 393 | 24,20 | -129 | -8,12 | 7 | -3 | |
| Centerpartiet | 301 | 18,53 | +69 | +4,17 | 6 | +1 | |
| Sverigedemokraterna | 157 | 9,67 | +110 | +6,76 | 3 | +2 | |
| Liberalerna (tidigare Folkpartiet) | 123 | 7,57 | +18 | +1,07 | 2 | 0 | |
| Kristdemokraterna | 84 | 5,17 | +17 | +1,02 | 2 | +1 | |
| Vänsterpartiet | 45 | 2,77 | -8 | -0,51 | 1 | 0 | |
| Miljöpartiet de gröna | 6 | 0,37 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Feministiskt initiativ | 1 | 0,06 | +1 | +0,06 | 0 | 0 | |
| Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 | 2 | 0,12 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Giltiga röster totalt | 1 624 | 100,00 | +9 | — | 31 | 0 | |
| Ogiltiga röster - blanka | 12 | 0,73 | +2 | +0,12 | |||
| Valdeltagande | 1 636 | 84,16 | +11 | +1,59 | |||
| Röstberättigade | 1 944 | — | -24 | — | |||
Källa:[32]
Internationella relationer
Bjurholm beskriver att samverkan med vänorter är en del av det allmänna internationaliseringsarbetet inom många kommuner. Kommunen har två vänorter samt en samverkansort. Vänortssamarbetet med Bardu kommun i Norge inleddes i början på 1970- talet. Vänortssamarbetet med Ijo i Finland har utvecklats över tid. Samarbetet har ägt rum i olika former sedan efterkrigstiden. Sedan år 2004 finns även en samverkansort – Fara Novarese i Italien. Samarbetet beskrivs inkludera "erfarenhets-utbyten inom kommunorganisation, politik och skola".[33]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Jord- och skogsbruket räknas som stommen i det lokala näringslivet, detta trots skogsbrukets rationalisering och att mer än två tredjedelar av jordbruksföretagen lagts ner sedan 1950-talets början. I början av 2020-talet var 18 procent av den förvärvsarbetande befolkningen sysselsatta inom jord- och skogsbruk och 13 procent var sysselsatta inom tillverknings- och byggindustri. Därtill fanns även ett antal mindre trävaruföretag. En växande bransch i kommunen var turismen.[10]
År 2020 var kommunen själv den största arbetsgivaren med 240 årsarbetande. Den största privata arbetsgivaren var Chip & Circuit Nord AB med 35 anställda.[34]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av riksväg 92 som löper genom centralorten. Genom västra delen av kommunen går länsväg 352 från söder till norr och genom östra delen av kommunen går länsväg 353, även den från söder till norr.[10] Den senare används ofta som genomfart från E4 mot inlandet.[35]
Bristen på transportmöjligheter uppges vara en stor brist som minskar möjligheten till pendling för arbete och studier i Umeå och Örnsköldsvik.[36]
Utbildning
I Bjurholm finns fyra förskolor, varav två bedrivs i privat regi. Den ena privata förskolan bedrivs av Sionförsamlingen och har en kristen profil. I tätorten ligger kommunens enda grundskola, Castorskolan. Det är en skola som sträcker sig från förskoleklass till årskurs nio. Där finns även fritids. Det finns ingen gymnasieskola i kommunen, eleverna kan istället välja att åka till gymnasieskola Liljaskolan i Vännäs alternativt en gymnasieskola i Umeå.[37][38]
År 2021 hade 14,8 procent i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning, vilket kan jämföras med snittet för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[34]
Befolkning
Demografi
Bjurholms kommun var länge Sveriges minsta beträffande folkmängd, från sitt bildande och 40 år framåt. 2023 blev Dorotea kommun mindre än Bjurholm, med en invånare.[39] En månad senare var Bjurholms kommun åter minst, då antalet invånare i Dorotea var 15 personer fler än i Bjurholm enligt SCB.[40]
Befolkningsutveckling
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Bjurholms kommun med 37,3 procent jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 procent.[41]
| Befolkningsutvecklingen i Bjurholms kommun 1970–2020[41] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 3 912 | |||
| 1975 | 3 486 | |||
| 1980 | 3 354 | |||
| 1985 | 3 070 | |||
| 1990 | 2 959 | |||
| 1995 | 2 854 | |||
| 2000 | 2 695 | |||
| 2005 | 2 553 | |||
| 2010 | 2 460 | |||
| 2015 | 2 453 | |||
| 2020 | 2 387 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Bjurholms kommun var del av Vännäs kommun åren 1974–1982. | ||||
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 1,9 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².[42]
Könsfördelning
Den 31 december 2017 hade Bjurholms kommun en könsfördelning på 1,09 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[41]
- 0–14 år: 1,27 män per kvinna
- 15–24 år: 1,35 män per kvinna
- 25–54 år: 1,00 män per kvinna
- 55–64 år: 1,30 män per kvinna
- 65 år och äldre: 0,93 män per kvinna
Åldersfördelning
Medelåldern i kommunen år 2016 var 46,5 år (varav 44,8 år för män och 48,2 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[42]
Åldersfördelningen i Bjurholms kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2017:[41]
| Ålder 31 december 2017 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| 0–14 år | 391 | 15,95 % | 219 | 172 |
| 15–24 år | 277 | 11,30 % | 159 | 118 |
| 25–54 år | 741 | 30,23 % | 371 | 370 |
| 55–64 år | 304 | 12,40 % | 172 | 132 |
| 65+ år | 738 | 30,11 % | 355 | 383 |
Utländsk och svensk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 296, eller 12,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 454 den 31 december 2016), vilket var under riksgenomsnittet på 22 %. Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 76, eller 2,91 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 608 den 31 december 2002).[43]
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 274 | 11,17 % | 123 | 151 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 22 | 0,90 % | 14 | 8 |
| Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 116 | 4,73 % | 61 | 55 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 2 042 | 83,21 % | 1 069 | 973 |
Invånare efter födelseland
Denna tabell redovisar födelseland för Bjurholms kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[44]
| Födelseland 31 december 2017[44] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 2 171 | 88,58 % | 81,45 % |
| 2 |  Somalia | 43 | 1,75 % | 0,66 % |
| 3 | Asien: Övriga länder | 38 | 1,55 % | 2,22 % |
| 4 |  Syrien | 27 | 1,10 % | 1,70 % |
| 5 | Afrika: Övriga länder | 23 | 0,94 % | 1,01 % |
 Thailand | 23 | 0,94 % | 0,41 % | |
| 7 |  Eritrea | 22 | 0,90 % | 0,39 % |
| 8 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 21 | 0,86 % | 2,15 % |
| 9 |  Finland | 18 | 0,73 % | 1,49 % |
| 10 | Nordamerika | 15 | 0,61 % | 0,38 % |
| 11 |  Tyskland | 11 | 0,45 % | 0,50 % |
| 12 |  Afghanistan | 10 | 0,41 % | 0,43 % |
| 13 | Europa utom EU: Övriga länder | 7 | 0,29 % | 0,77 % |
| 14 |  Danmark | 3 | 0,12 % | 0,40 % |
 Irak | 3 | 0,12 % | 1,39 % | |
 Norge | 3 | 0,12 % | 0,42 % | |
 Polen | 3 | 0,12 % | 0,90 % | |
| 18 |  Bosnien och Hercegovina | 2 | 0,08 % | 0,58 % |
 Iran | 2 | 0,08 % | 0,73 % | |
| Sydamerika | 2 | 0,08 % | 0,70 % | |
 Turkiet | 2 | 0,08 % | 0,48 % | |
| 22 | Oceanien | 1 | 0,04 % | 0,06 % |
 Sovjetunionen | 1 | 0,04 % | 0,06 % | |
| 24 |  Island | 0 | 0,00 % | 0,06 % |
 / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 0 | 0,00 % | 0,65 % | |
| Okänt födelseland | 0 | 0,00 % | 0,01 % | |
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 170 invånare (6,93 procent), varav 93 män och 77 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[45]
Kultur
Kulturarv
År 2022 fanns 140 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet. Av dessa var en majoritet fångstgropar men även boplatser, gårdstomter och härdar fanns bland lämningarna.[46] Kommunen saknade byggnadsminnen,[47] men flera kulturhistoriska byggnader finns uppförda på hembygdsområdet.[48]
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av guld, belagd med en gående svart bäver med tunga, tänder och klor röda.[49]
I ett sockensigill från 1800-talet återfanns en bäver, som fick ligga till grund för vapnet, som fastställdes 1951. Ordet bjur i namnet betyder också just bäver. Vapnets giltighet upphörde när Bjurholms kommun gick upp i Vännäs kommun 1974, men återtogs vid delningen 1983.
Se även
- Personer med anknytning till Bjurholms kommun
- Vännäs kommunblock
Källor
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Dorotea är Sveriges minst befolkade kommun: ”Fruktansvärt”
- ^ Dorotea minst i Sverige
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Bjurholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bjurholm. Läst 22 juli 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/sok.html. Läst 24 juli 2022.
- ^ ”Dyngstomberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/dyngstomberget.html. Läst 24 juli 2022.
- ^ ”Balberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/balberget.html. Läst 24 juli 2022.
- ^ ”Lagnäset”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/lagnaset.html. Läst 24 juli 2022.
- ^ Gunnar Wetterberg: Träd, Bonniers, Stockholm, sidan 18
- ^ Silverdal, Joakim (13 december 2016). ”Här är hönan som gör Sverigesuccé”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/har-ar-honan-som-gor-succe. Läst 23 juli 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 1 oktober 2017.
- ^ ”Fortsatt borgerlig dominans i Bjurholm”. www.folkbladet.nu. 5 december 2018. https://www.folkbladet.nu/2018-12-05/sa-rostade-bjurholm-2. Läst 23 juli 2022.
- ^ Kommunfullmäktiges ledamöter på kommunens officiella webbplats
- ^ Kommunstyrelsens ledamöter på kommunens officiella webbplats
- ^ läs online, www.vasterbottningen.se, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.folkbladet.nu, läst: 24 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.bjurholm.se, läst: 10 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.bjurholm.se, läst: 24 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ”Kommunens officiella webbplats”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812011115/http://www.bjurholm.se/default.aspx?di=1112&ptid=0. Läst 13 december 2008.
- ^ Kultur- och utbildningsnämndens ledamöter på kommunens officiella webbplats
- ^ Miljö- och byggnämndens ledamöter på kommunens officiella webbplats
- ^ Socialnämndens ledamöter på kommunens officiella webbplats
- ^ Valnämndens ledamöter på kommunens officiella webbplats
- ^ ”Bjurholm - Röster - Val 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/24/03/index.html. Läst 21 augusti 2022.
- ^ ”Vänorter”. www.bjurholm.se. https://www.bjurholm.se/kommun-och-politik/kommun/vanorter. Läst 10 maj 2022.
- ^ [a b] ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 23 juli 2022.
- ^ Trafikverket. ”Väg 353, Lagnäset, gång- och cykelväg”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-vasterbottens-lan/vag-353-lagnaset-gang--och-cykelvag/. Läst 22 juli 2022.
- ^ ”Sveriges minsta kommun med i kampen om Trafikverkets pengar”. www.dagenssamhalle.se. https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/infrastruktur/sveriges-minsta-kommun-med-i-kampen-om-trafikverkets-pengar/. Läst 22 juli 2022.
- ^ ”Bo i Bjurholms kommun”. nykommun.se. https://www.nykommun.se/kommun/bjurholm/. Läst 30 april 2022.
- ^ ”Liljaskolan gymnasium - Liljaskolan vuxenutbildning”. Liljaskolan. https://liljaskolan.se/. Läst 30 april 2022.
- ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/bjurholm-inte-lagre-sveriges-minsta-kommun-dorotea-intar-platsen
- ^ ”Bjurholm återigen minst i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/pressmeddelande/bjurholm-aterigen-minst-i-sverige/. Läst 19 augusti 2023.
- ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
- ^ [a b] ”Kommuner i siffror - Bjurholms kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2403®ion2=00. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 22 juli 2022.
- ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 24 juli 2022.
- ^ ”Byggnader på Hembygdsområdet”. www.hembygd.se. https://www.hembygd.se/bjurholms-hembygdsf-rening/about:blank. Läst 24 juli 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 13 december 2008.
Externa länkar
- Bjurholms kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Bjurholms kommun.
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: RØDGRØD, Licens: CC BY-SA 3.0
Mount Balberget, Bjurholm, Sweden.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Bjurholm Municipality in Västerbotten County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
.svg){kind=link}