Björnrot
| Björnrot | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
| Släkte | Björnrotsläktet Meum |
| Art | Björnrot M. athamanticum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Meum athamanticum | |
| Synonymer | |
| Aethusa meum L. Aethusa tenuifolium Salisb. Athamanta meum L. Carum meum Stokes Ligusticum capillaceum Lam. Ligusticum meum (L.) Crantz Meonitis chloranthes Raf. Meum anethifolium G.Gaertn., B.Mey. & Scherb. Meum athamanta Pers. Meum athamanticum subsp. labranum (Gand.) Leute Meum athamanticum var. nevadense (Boiss.) Molero Mesa & Pérez Raya Meum athamanticum subsp. nevadense (Boiss.) Malag. Meum capillaceum Dulac Meum labranum Gand. Meum meum (L.) H.Karst. Meum nevadense Boiss. Meum vulgare Hill Selinum meum (L.) E.H.L.Krause Seseli meum Scop. | |
Björnrot (Meum athamanticum) är en växtart i familjen flockblommiga växter.[1]
Björnrot förekommer i de europeiska bergstrakterna, i Norden även på enstaka ställen i Norge. Den är en starkt lakritsluktande ört, glatt och omkring 30 centimeter hög med en mängd tuvade, mörkgröna, mycket findelade blad, vilkas hårfina slutflikar är utstående på alla sidor.[2]
Björnrot förekommer inte vild i Sverige men odlas ofta som prydnadsväxt.[2]
Källor
- ^ ”Meum athamanticum”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:844931-1. Läst 11 december 2023.
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1938 (nyutgåva av 1930 års upplaga)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 17
Externa länkar
- Den virtuella floran
Wikimedia Commons har media som rör Björnrot.
