Björn Järnsidas ätt

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Björnshögen på Munsö.

Björn Järnsidas ätt, även kallad Munsöätten, är en kungaätt som skall ha avlöst Ynglingaätten i Sverige, enligt ett genealogiskt tillägg till Hervarar saga. De flesta av dessa kungar är inte historiskt belagda i någon mera samtida källa, varför de räknas som svenska sagokungar. Tillägget är antikvariskt snarare än litterärt, men anses ändå inte tillförlitligt i frånvaro av separata källor.[1]

Som ättens stamfader räknas därvid Björn Järnsida, som enligt 1600-talshistorikern Johan Peringskiöld skulle ligga begravd i Björnshögen på Munsö, varför ätten ibland kallats Munsöätten.

Den förste kungen av ätten som är historiskt belagd är Erik Segersäll. För tiden före honom förekommer även andra namn på kungar än de som tas upp i Hervararsagan, varför mycken möda har lagts på att harmonisera källorna. En förklaring man då åberopat är skicket med samregenter och att källorna inte skulle ha bekymrat sig med att förklara detaljerna. Dagens forskare ser i stället detta som ett tecken på genealogins otillförlitlighet, då exempelvis Vita Anskarii står sig betydligt bättre inför källkritisk granskning. Försök har gjorts att harmonisera de båda källorna, främst genom att identifiera Björn på Håga och Anund Uppsale med Björn och Anund, två personer som förekommer i vitan. För att undvika att ge tolkningsföreträde till en enskild källa använder historiker ofta namn som Erik Segersälls ätt eller Gamla kungaätten när de talar om Erik Segersäll och hans ättlingar.

Kronologi

För de tidiga kungarna finns vissa kronologiska hållpunkter: Björn Järnsida bör enligt andra källor ha varit verksam på 860-talet. Enligt Hervararsagan skall dock dennes sonsonson Erik Anundsson ha varit samtida med Harald Hårfager, som föddes ca 850. Erik Anundsson sägs också vara farfar till Erik Segersäll, som blev svensk kung under senare delen av 900-talet (det sägs också att Harald avled under dennes livstid).

Om man accepterar identifikationen med Ansgars kung Björn får man dessutom ytterligare problem: denne bör ha dött flera år innan Ansgars andra besök på Birka år 852, och då skulle Erik Anundsson och Björn Eriksson tillsammans ha regerat i drygt 120 år.

Kungar av ätten enligt Hervarsagan

Därefter fortsätter kungatalen fram till Filip Halstensson.

Stamtavla

Stamtavla enligt Hervarar saga.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Björn Järnsida
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Björnsson
 
 
 
Refil
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Björn på Håga
 
Anund Uppsale
 
Erik Refilsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Anundsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Björn Eriksson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sigrid Storråda
 
Erik Segersäll
 
 
 
 
 
 
 
Olof Björnsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Estrid
 
Olof Skötkonung
 
Edla
 
Styrbjörn Starke
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ingegerd Olofsdotter
 
Anund Jakob
 
Emund den gamle
 
Astrid Olofsdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anund Emundsson

Se även

Noter

  1. ^ Lars Lönnroth (1995). Isländska mytsagor. sid. 130. ISBN 91-7486-153-0 

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Björn Järnsidas hög.jpg
(c) Cattie, CC BY-SA 3.0
Björn Järnsidas hög, den största högen i ett stort vendeltida gravfält beläget vid Husby, Munsö.