Björn Gustafson

Björn Gustafson
Björn Gustafson, 1961.
Född	Björn Herman Leonard Gustafsson[1] 30 november 1934[1] Bromma församling, Stockholm, Sverige[1]
Aktiva år	1955–
Maka	Gisela Jonsson (sedan 1962)
Betydande roller
Alfred i Emil i Lönneberga Berättarröst i Alfons Åberg Bertilsson i Dubbelstötarna Dynamit-Harry i Jönssonligan-filmerna (1982–2000) Bert Hersby i Sjukan
Guldbaggen Hedersguldbaggen 2023
IMDb SFDb

Björn Herman Leonard Gustafson, egentligen Gustafsson, född 30 november 1934 i Bromma församling i Stockholm,^[2][1] är en svensk skådespelare.

Gustafson är förknippad med folkkära roller som den snälle drängen Alfred i filmerna om Emil i Lönneberga 1971–1973, den fumlige Dynamit-Harry i Jönssonligan och den sympatiske men kriminelle studierektorn Jan Bertilsson i Dubbelstötarna (1980), Dubbelsvindlarna (1982) och Studierektorns sista strid (1986). Socialisten Bert Hersby i TV-serien Sjukan är också en av Gustafsons mer kända roller. Han har även gjort berättarrösten till TV-serien Alfons Åberg.

Biografi

Björn Gustafson, som är son till timmermannen Herman Gustafson och Harriet Näslund,^[3] växte upp i Bromma tillsammans med systern Lena (1940–2016)^[4] som senare gifte sig med skådespelaren Sten Mattsson. Björn Gustafson studerade på Axel Witzanskys teaterskola och efter en sejour vid Wasa teater i Finland kom han 1954 in vid Dramatens elevskola och blev elevkamrat med Bibi Andersson, Mona Malm, Gun Jönsson, Gunilla Sundberg-Poppe och Lars Lind.

Efter debuten på Dramaten 1955 i Leck Fischers Vår egen ö tillhörde han periodvis Dramatens ensemble och har gjort lite drygt 70 roller där. Först fick han göra en rad säregna figurer i diverse småroller, men våren 1957 gjorde han Mickey Maloy mot Lars Hanson och Inga Tidblad i världspremiären på Eugene O'Neills drama Ett stycke poet, som Olof Molander satte upp på Stora scenen. Gustafson medverkade de närmast påföljande åren i Tjechovs Ivanov (1957), Ostrovskijs Vargar och lamm (1960), Shakespeares Kung John (1961) i regi av Alf Sjöberg. Han var även med Sjöbergs båda storslagna Brecht-uppsättningar: Svejk i andra världskriget (1963) där han gjorde Baloun mot Allan Edwalls Svejk och Mutter Courage med Margaretha Krook i titelrollen. Senare återkom han till Dramaten i Hustruskolan (1980) och Dödgrävaren (1992).^[5]

Han har även varit engagerad vid Stockholms stadsteater, turnerat med Riksteatern och spelat på Allan Edwalls Teater Brunnsgatan Fyra. Han spelade mot Meg Westergren i Karin Thunbergs Lite längtan, helt enkelt (2016) på Stockholms stadsteater.

På Stockholms privatteatrar har Gustafson rönt framgång som komiker. Han gjorde huvudrollen som taxichauffören i Kuta och kör (1984) på Folkan. Därefter följde framgångar som Det stannar i familjen (1988) och Skaffa mig en tenor (1989). På Maximteatern spelade han i farserna Rakt ner i fickan (1996) och Pengarna eller livet (1998) samt i revyn Strålande tider! Härliga tider! (2000).

Gustafson filmdebuterade redan 1952 som ung man vid dansbanan i Ragnar Frisks Flottare med färg. Gustafson har samarbetat mycket med Ulf Brunnberg i Jönssonligan-filmerna och i flera TV-produktioner som till exempel Sjukan (1995) och i Ray Cooney-farsen Oj då en till! på Folkteatern 1987. Gustafson spelade revy med Brunnberg på Stora Teatern i Stockholm och gjorde huvudrollen som tönten i komedin Hjääälp! The Nerd! på samma scen. Sommaren 2003 spelade han en förvirrad folkparksföreståndare i Eva Rydbergs lustspel Kaos i folkparken på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Våren 2008 medverkade han i TV-serien Andra Avenyn, där han spelade pensionerad psykolog. I TV har Gustafson gjort komediroller i serierna En fyra för tre och Sjukan.

För barnpubliken är hans röst välkänd från bland annat Robin Hood (broder Tucks svenska röst), de tecknade filmerna om Pelle Svanslös av Stig Lasseby (som Bull) och barnprogrammet Alfons Åberg (1979–1981, 1994). I det sistnämnda fallet har han lånat ut sin röst till både TV och ljudbok.

Björn Gustafson är sedan 1962 gift med Gisela Gustafson, född Jonsson 1937, dotter till musikern Josef Briné och Viktoria, ogift Böhm.^[3][6] Makarna har tre barn tillsammans.^[7]

Produktioner

Teater

Roller

Regi

Filmografi (i urval)

Priser och utmärkelser

• 1975 – Gösta Ekman-stipendiet^[21]
• 1985 – Svenska Dagbladets Poppepris^[21]
• 1996 – Guldmasken för "Bästa manliga biroll i pjäs" i Rakt ner i fickan^[22]
• 2002 – Mottog pris ur Truxas minnesfond^{[källa behövs]}
• 2004 – Guldmasken för "Bästa manliga biroll i musikal" i Fångad på nätet^[23]
• 2009 – Litteris et Artibus^[24]
• 2023 – Hedersguldbaggen^[25]

Källor

Externa länkar

• Björn Gustafson på Svensk Filmdatabas
• Björn Gustafson på Internet Movie Database (engelska)
• Björn Gustafson i Dramatens rollbok
• Björn Gustafson på Stockholms stadsteaters webbplats