Björn Forsberg
Björn Forsberg | |
Björn Forsberg, ca 1967. | |
Född | Björn Reinhold Forsberg 24 september 1942 Örebro |
---|---|
IMDb SFDb |
Björn Reinhold Forsberg, född 24 september 1942 i Örebro, är en svensk sångare, skådespelare och regissör.
Biografi
Inspirerad av Lasse Lönndahl bestämde sig Forsberg för att bli sångare. Han utbildade sig vid Calle Flygare Teaterskola i Stockholm och debuterade i musikalen En kul grej hände på vägen till Forum på Cabaréteatern Liseberg i Göteborg 1965[1]. Sedan följde tio års turnerande med Riksteatern där han medverkade i operetter och musikaler som Blåjackor, Call Me Madam[2], Teaterbåten och Min syster och jag.
1973 kom han till Malmö Stadsteater där han sedan var anställd i 23 år[3][4]. Bland rollerna på stadsteatern kan nämnas Boni i Csardasfurstinnan, Forestier i Can Can, General Nelson i Animalen, Vittorio Vitale i Sweet Charity och Sky Masterson i Guys and Dolls.
Under tre somrar spelade han operett hos Nils Poppe på Fredriksdalsteatern i Helsingborg[4], Blomman från Hawaii 1982 och 1991, samt Lilla Helgonet 1984.
Efter pensioneringen från Malmö Stadsteater har Forsberg producerat och spelat musikteater i egen regi på Kristianstads teater, bland annat Sound of Music, My Fair Lady[5], Glada änkan, Csardasfurstinnan[6] och Vita Hästen.
Teater
Roller (ej komplett)
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1979 | Spelman på taket (Fiddler on the Roof) Jerry Bock, Sheldon Harnick och Joseph Stein | Edith Roger | Helsingborgs stadsteater[7] | |
1980 | Michael | I nöd och lust (I Do! I Do!) Harvey Schmidt och Tom Jones | Gordon Marsh | Helsingborgs stadsteater[8] |
1981 | Nikos | Dansa för mej, Zorba! (Zorba) John Kander, Fred Ebb och Joseph Stein | John Zacharias | Helsingborgs stadsteater[9] |
1982 | Kapten Reginald Harold Stone | Blomman från Hawaii (Die Blume von Hawaii) Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes | Gösta Folke | Fredriksdalsteatern[10] |
1991 | Kapten Reginald Harold Stone | Blomman från Hawaii (Die Blume von Hawaii) Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes | Claes Sylwander | Fredriksdalsteatern[11] |
2012 | Kejsar Frans Josef II | Vita Hästen (Im weißen Rößl) Ralph Benatzky, Erik Charell och Hans Müller | Anders Aldgård | Nöjesteatern[12] |
Noter
- ^ ”En kul grej hände på väg till Forum, musikal, 1965”. Povel Ramel-sällskapet. Arkiverad från originalet den 13 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180113150504/http://www.povelramelsallskapet.se/index.php?action=m2&id=1&tema1=OmSallskapet&tema2=KnappuppEnKulGrej. Läst 13 januari 2018.
- ^ Göran Sellgren (29 januari 1967). ”Brita Borg slår igenom igen - Riksteatern ger Call me Madam”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1967-01-29/13. Läst 13 januari 2018.
- ^ Mattias Pehrsson (18 december 2001). ”Nyårskonsert med Björn Forsberg”. Trelleborgs Allehanda. http://www.trelleborgsallehanda.se/kultur-och-nojen/nyarskonsert-med-bjorn-forsberg/. Läst 13 januari 2018.
- ^ [a b] ”Sydsvenskan - Familj - Födelsedag - Björn Forsberg 65 år”. Sydsvenskan. 23 september 2007. https://www.sydsvenskan.se/2007-09-23/de-har-fyller-ar-den-24-september. Läst 13 januari 2018.
- ^ Eje Johansson (1 oktober 2001). ”En Lady”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/noje/en-lady/. Läst 13 januari 2018.
- ^ Christer Nilsson (3 oktober 2004). ”Fortsatt livskraftig efter 100 år”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/noje/fortsatt-livskraftig-efter-100-ar/. Läst 13 januari 2018.
- ^ Ruth Halldén (2 december 1979). ”Poppe blek och älskvärd”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1979-12-02/327/14. Läst 16 juni 2018.
- ^ Ruth Halldén (14 maj 1980). ”Usel personinstruktion”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1980-05-14/131/20. Läst 16 juni 2018.
- ^ Palaemona Mörner (5 oktober 1981). ”Zorba lever livet”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-10-05/270/22. Läst 25 januari 2022.
- ^ Bengt Jahnson (18 juni 1982). ”Påkostat med Poppe”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-06-18/162/16. Läst 30 januari 2022.
- ^ Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022.
- ^ ”Vita Hästen” (pdf). Nöjesteatern. Arkiverad från originalet den 8 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220108081436/http://www.juliusab.se/pdf/vita_hasten_program.pdf. Läst 21 april 2018.