Björn Forsberg

Björn Forsberg
Björn Forsberg, ca 1967.
Björn Forsberg, ca 1967.
FöddBjörn Reinhold Forsberg
24 september 1942
Örebro
IMDb SFDb

Björn Reinhold Forsberg, född 24 september 1942 i Örebro, är en svensk sångare, skådespelare och regissör.

Biografi

Inspirerad av Lasse Lönndahl bestämde sig Forsberg för att bli sångare. Han utbildade sig vid Calle Flygare Teaterskola i Stockholm och debuterade i musikalen En kul grej hände på vägen till Forum på Cabaréteatern Liseberg i Göteborg 1965[1]. Sedan följde tio års turnerande med Riksteatern där han medverkade i operetter och musikaler som Blåjackor, Call Me Madam[2], Teaterbåten och Min syster och jag.

1973 kom han till Malmö Stadsteater där han sedan var anställd i 23 år[3][4]. Bland rollerna på stadsteatern kan nämnas Boni i Csardasfurstinnan, Forestier i Can Can, General Nelson i Animalen, Vittorio Vitale i Sweet Charity och Sky Masterson i Guys and Dolls.

Under tre somrar spelade han operett hos Nils PoppeFredriksdalsteatern i Helsingborg[4], Blomman från Hawaii 1982 och 1991, samt Lilla Helgonet 1984.

Efter pensioneringen från Malmö Stadsteater har Forsberg producerat och spelat musikteater i egen regi på Kristianstads teater, bland annat Sound of Music, My Fair Lady[5], Glada änkan, Csardasfurstinnan[6] och Vita Hästen.

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1979Spelman på taket (Fiddler on the Roof)
Jerry Bock, Sheldon Harnick och Joseph Stein
Edith RogerHelsingborgs stadsteater[7]
1980MichaelI nöd och lust (I Do! I Do!)
Harvey Schmidt och Tom Jones
Gordon MarshHelsingborgs stadsteater[8]
1981NikosDansa för mej, Zorba! (Zorba)
John Kander, Fred Ebb och Joseph Stein
John ZachariasHelsingborgs stadsteater[9]
1982Kapten Reginald Harold StoneBlomman från Hawaii (Die Blume von Hawaii)
Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes
Gösta FolkeFredriksdalsteatern[10]
1991Kapten Reginald Harold StoneBlomman från Hawaii (Die Blume von Hawaii)
Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes
Claes SylwanderFredriksdalsteatern[11]
2012Kejsar Frans Josef IIVita Hästen (Im weißen Rößl)
Ralph Benatzky, Erik Charell och Hans Müller
Anders AldgårdNöjesteatern[12]

Noter

  1. ^ ”En kul grej hände på väg till Forum, musikal, 1965”. Povel Ramel-sällskapet. Arkiverad från originalet den 13 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180113150504/http://www.povelramelsallskapet.se/index.php?action=m2&id=1&tema1=OmSallskapet&tema2=KnappuppEnKulGrej. Läst 13 januari 2018. 
  2. ^ Göran Sellgren (29 januari 1967). ”Brita Borg slår igenom igen - Riksteatern ger Call me Madam”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1967-01-29/13. Läst 13 januari 2018. 
  3. ^ Mattias Pehrsson (18 december 2001). ”Nyårskonsert med Björn Forsberg”. Trelleborgs Allehanda. http://www.trelleborgsallehanda.se/kultur-och-nojen/nyarskonsert-med-bjorn-forsberg/. Läst 13 januari 2018. 
  4. ^ [a b] ”Sydsvenskan - Familj - Födelsedag - Björn Forsberg 65 år”. Sydsvenskan. 23 september 2007. https://www.sydsvenskan.se/2007-09-23/de-har-fyller-ar-den-24-september. Läst 13 januari 2018. 
  5. ^ Eje Johansson (1 oktober 2001). ”En Lady”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/noje/en-lady/. Läst 13 januari 2018. 
  6. ^ Christer Nilsson (3 oktober 2004). ”Fortsatt livskraftig efter 100 år”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/noje/fortsatt-livskraftig-efter-100-ar/. Läst 13 januari 2018. 
  7. ^ Ruth Halldén (2 december 1979). ”Poppe blek och älskvärd”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1979-12-02/327/14. Läst 16 juni 2018. 
  8. ^ Ruth Halldén (14 maj 1980). ”Usel personinstruktion”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1980-05-14/131/20. Läst 16 juni 2018. 
  9. ^ Palaemona Mörner (5 oktober 1981). ”Zorba lever livet”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-10-05/270/22. Läst 25 januari 2022. 
  10. ^ Bengt Jahnson (18 juni 1982). ”Påkostat med Poppe”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-06-18/162/16. Läst 30 januari 2022. 
  11. ^ Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022. 
  12. ^ ”Vita Hästen” (pdf). Nöjesteatern. Arkiverad från originalet den 8 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220108081436/http://www.juliusab.se/pdf/vita_hasten_program.pdf. Läst 21 april 2018. 

Media som används på denna webbplats