Bixa orellana

Annattoträd
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMalvaordningen
Malvales
FamiljBixaceae
SläkteBixa
ArtAnnattoträd
B. orellana
Vetenskapligt namn
§ Bixa orellana
AuktorCarl von Linné

Annattoträd eller Achiote (Bixa orellana) är en buske eller litet träd som växer i Amerikas tropiska regioner. Namnet Achiote kommer från nahuatls ord för busken, achiotl. Växten kallas även aploppas och för dess ursprungliga tupianska namn urucu.[1] Växten odlas i Sydamerika och i Sydostasien dit spanjorerna förde den på 1600-talet. Den är mest känd för färgämnet som tillverkas från frukterna, annattoextraktet. Växten har rosa blommor och röda taggiga frukter som innehåller röda frön. Frukterna torkar och hårdnar till bruna kapslar.

Kännetecken

Den oätliga frukten odlas för sina frön, som innehåller ämnena bixin och norbixin.[1] Av dessa kan man framställa annatto, antingen genom att mala fröna, eller laka ur fröna med hett vatten. Man kan också steka fröna i olja.[1] Annatto används för att färga livsmedel som ost, fisk och vinäger. Det säljs som pulver för kulinariskt ändamål, huvudsakligen som färg. Det är huvudingrediens i kryddblandningen recado rojo. Fröna används som en subtil smak- och färgförhöjare i latinamerikanska, jamaicanska och filippinska köket. Annatto växer i popularitet som naturligt alternativ till syntetiska färgämnen. Den kan också användas som färgämne och krydda till ris istället för det mycket dyrare saffran, då färgämnet är kemiskt liknande, och därmed färgen.[1]. Det är en viktig ingrediens i den mexikanska rätten Puerco Pibil, samt i den mexikanska chokladdrycken tascalate.

Etnomedicinsk användning

Trädet har länge använts bland indianer för att producera kroppsbemålningar, läppstift (vilket är grunden för plantans smeknamn läppstiftsträd).[1] Annatto användes som hårfärgningsmedel för män i olika stammar i Ecuador – därav dess spanska smeknamn: colorados. Delar av plantan kan användas för att göra läkemedel mot åkommor som värmeslag, halsfluss, brännskada, lepra, ändtarmsbesvär och huvudvärk. Saven från frukterna används också för att behandla typ 2-diabetes och svampinfektioner.

Referenser

  • Van Wyk, Ben-Erik (2005). Food Plants of the World. Portland, Oregon: Timber Press, Inc. ISBN 0-88192-743-0, Libris 10105567

Noter

  1. ^ [a b c d e] ”Annatto (Bixa orellana L.)” (på engelska). Gernot Katzer's Spice Pages (Graz universitet). Arkiverad från originalet den 7 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091007200515/http://www.uni-graz.at/~katzer/engl/Bixa_ore.html. Läst 19 februari 2024. 

Galleri

Media som används på denna webbplats

Bixa orellana dried fruit in Hyderabad, AP W IMG 1452.jpg
Författare/Upphovsman: J.M.Garg, Licens: CC BY-SA 4.0
Arnatto, Lipstick plant, Achiote, Aploppas, annatto or pimentao doce Bixa orellana in Hyderabad, India.
Bixa orellana with fruits in Hyderabad, AP W IMG 1456.jpg
Författare/Upphovsman: J.M.Garg, Licens: CC BY-SA 4.0
Arnatto, Lipstick plant, Achiote, Aploppas, annatto or pimentao doce Bixa orellana in Hyderabad, India.
Bixa orellana seeds.jpg
Författare/Upphovsman: Eric in SF, Licens: CC BY 2.5
Bixa.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Bixa orellana fruit in Hyderabad, AP W IMG 1457.jpg
Författare/Upphovsman: J.M.Garg, Licens: CC BY-SA 4.0
Arnatto, Lipstick plant, Achiote, Aploppas, annatto or pimentao doce Bixa orellana in Hyderabad, India.
Bixa orellana with fruits in Hyderabad, AP W IMG 1453.jpg
Författare/Upphovsman: J.M.Garg, Licens: CC BY-SA 4.0
Arnatto, Lipstick plant, Achiote, Aploppas, annatto or pimentao doce Bixa orellana in Hyderabad, India.
Urucum (bixa orellana) seeds.jpg
Författare/Upphovsman: Leonardo Aguiar, Licens: CC BY 2.0
Native indians of Brazil use urucum seeds to make red pigment. Scientific name: Bixa orellana.
Urucum (bixa orellana) seeds
Bixa orellana fruit.jpg
Författare/Upphovsman: L. Shyamal, Licens: CC BY 2.5
Bixa orellana, fruit, India