Biskopen av London

Biskopen av London ordinerade även präster för de brittiska kolonierna i Nordamerikan. Här intyg om prästvigning utfärdat i Westminster av biskop Richard Terrick, 24 februari 1770, för en Gideon Bostwick, från York College, New Haven.

Biskopen av London är den biskop som leder och har tillsyn över Londons stift i Canterbury kyrkoprovins inom Engelska kyrkan. Näst efter ärkebiskoparna av Canterbury och York är biskopen av London Engelska kyrkans främsta företrädare, och den främste av de tre biskopar som tillsammans med ärkebiskoparna är ledamöter ex officio av parlamentets överhus, House of Lords.[1]

Biskopar av London har ofta tjänstgjort i höga ämbeten såsom Lordkansler och Lordsigillbevarare, och därmed haft en position mycket nära Englands och Storbritanniens maktcentra. Många av biskoparna har även parallellt innefhaft uppdraget som dekan för Hans/Hennes Majestäts hovförsamlingar – från 1748 så gott som regelmässigt – och på så sätt kommit att ansvara för den andliga vården vid hovet. Sammantaget har det under många perioder skapat starka band till monarken.[2]

Från 1600-talet började biskopen av London få ansvar för Engelska kyrkans församlingar och präster i de brittiska kolonierna. Församlingarna ingick inte formellt i stiftet, men biskopen skötte antagande av prästkandidater, diakon- och prästvigning och utbetalning av det resestipendium som gavs till präster som reste till kolonierna (The King's/Queen's Bounty). Ansvaret var till en början otydligt reglerat, men finns skriftligt belagt från 1675 eller 1685. Det upphörde i De tretton kolonierna i och med Amerikanska revolutionen. År 1787 utsågs en biskop för Nova Scotia i Kanada, som därmed blev den första biskopen utanför Storbritannien. När Brittiska Ostindiska Kompaniets privilegiebrev förnyades 1813 inrättades Calcutta stift, som täckte Indien och Australien. Biskopens av London ansvar för kolonialförsamlingarna upphörde 1824, när nya biskopar utsågs för kyrkan i Västindien.[3][4]

Stiftet är sedan 1970-talet indelat i biskopsområden, med en områdesbiskop som ansvarar för vardera område. Biskopen av London är stiftsbiskop och har själv tillsyn över området Two Cities, det vill säga City of London och City of Westminster. Biskopssäte är Sankt Paulskatedralen,[5] och biskopens residens är The Old Deanery vid Dean's Court i London.[6][7] Från medeltid till 1970-talet har biskopen annars haft sitt residens i Fulham Palace.[8]

Den nuvarande biskopen av London – den 133:e i ordningen – är Sarah Mullally. Hon utsågs till biskop den 25 januari 2018[9] och installerades som biskop den 12 maj samma år.[10]

Biskopslängd

Romersk tid (186–604)

De tidigaste biskoparna av London kan inte beläggas med historiska källor. En biskop Restitutus från Londinium deltog visserligen vid kyrkomötet i Arles år 314, men mycket litet är känt om honom.[11] Den traditionella biskopslängden utgår i stället från skrifter av helgontecknaren Jocelyn of Furness, verksam andra halvan av 1100-talet och tidigt 1200-tal.[12]

Listan måste ses som ofullständig och osäker, då den tillkom cirka 1000 år efter de händelser den beskriver. Jocelyn talar om ärkebiskopar, trots att det saknas belägg för att London skulle ha varit ett ärkestift. Listan tar inte heller upp den biskop som faktiskt är styrkt av historiker. Det finns också luckor i listan, och det är möjligt att biskopssätet var vakant under 150 år innan biskop Mellitus ankomst år 604. Trots osäkerheterna har listan historiskt ingått i stiftets biskopslängd, och måste räknas in för att dagens biskop Sarah ska kunna ses som stiftets 133:e biskop.

Där inget annat anges i noter är uppgifterna i nedanstående biskopslängd hämtad från The Annales of England.[12]

Romersk tid (186–604)
FrånTillBiskopKommentar
traditionellt 180-talThean
även Theanus		Ärkebiskop. Ska ha byggt den första Sankt Peterskyrkan på Cornhill i London, vilket ska ha varit biskopssäte tills Sankt Augustinus kom på 600-talet.
okäntEluanus
även Elvanus		Ärkebiskop. Finns belagd från andra 1200-talskällor.
okäntCadarÄrkebiskop.
okäntObinusÄrkebiskop.
okäntConan
även Conanus[13]		Ärkebiskop.
okäntPalludiusÄrkebiskop.
okäntStephan
även Stephanus[13]		Ärkebiskop.
okäntIltuta
även Iltutus[13]		Ärkebiskop.
okäntDedwin
även Theodwinus[13]		Ärkebiskop.
okäntThedred
även Theodredus[13]		Ärkebiskop.
okäntHilary
även Hilarius[13]		Ärkebiskop.
känd 314RestitutusBiskop. Ingår inte i Jocelyn of Furness lista, men är väl belagd som deltagare vid kyrkomötet i Arles 314. Traditionellt placerad efter Hilary eller Guidelinus.
okäntGuidelinusÄrkebiskop. Omnämnd i De brittiska kungarnas historia från tidigt 1100-tal, ett semihistoriskt verk publicerat ca 100 år tidigare än Jocelyn of Furness lista.[14]
okäntFastidius[13]Biskop av britterna. Ingår inte i Jocelyn of Furness lista.
okäntWodinusÄrkebiskop.
flyr till Wales cirka 587Theanus II
även Theonus (I)[13]		Ärkebiskop.

Tidig medeltid, den anglosaxiska perioden (604–1066)

År 596 e.Kr. tog påve Gregorius I initiativ till att sända missionärer till Britannien. Under ledning av munken Augustinus återkom därmed präster med romersk-katolsk tradition till England.[15] Augustinus, själv utsedd till ärkebiskop av Canterbury, biskopsviger år 604 Mellitus som biskop av östsaxarnas rike, Essex.[16] (Beda venerabilis använder frekvent nationaliteter i stället för biskopssätet när han beskriver biskoparna.)

Kung Ethelbert av Kent lät uppföra en domkyrka, helgad åt Paulus, i Essex huvudstad, London.[16] Från Mellitus fortsätter biskopslängden, med några vakanser, obruten fram till högmedeltiden. Redan Mellitus efterträdare är av anglosaxiskt ursprung, och från slutet av 600-talet har så gott som samtliga biskopar typiskt anglosaxiska namn.

Där inget annat anges i noter är uppgifterna i nedanstående biskopslängd hämtade från A New History of London Including Westminster and Southwark, Encyclopedia Catholica och Crockford's Clerical Directory.[17][13][18]

Tidig medeltid, den anglosaxiska perioden 604–1066
FrånTillBiskopKommentar
604619MellitusUtsänd av Gregorius den store, biskopsvigd av Augustine av Canterbury.[16] Utkörd ur landet av kung Sæberhts tre söner cirka 617.[19] Överfördes till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 619.
619653vakant
653664Cedd
Även Cedda, Ceddus		Den förste anglosaxiske biskopen, vigdes vigdes 653 i Lindisfarne. Avled i ämbetet 664.
664666vakant
666senast 672Wine
Även Wini, Wina		Överfördes från Dorchester stift, ursprungligen biskopsvigd för tjänst i Winchester stift. Avled i ämbetet, senast 672.
672675vakant
675693 Earconwald
Även Erkenwald, Eorcenwald		Biskopvigdes av Theodore av Tarsus, ärkebiskop av Canterbury. Avled i ämbetet 693. Ett av Londons skyddshelgon.
693705–716Waldhere
Även Wealdheri, Waldherus
705–716745IngwaldAvled i ämbetet.
745–747772Ecgwuld
Även Eggwulf, Ecgwulfus.		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
772774Sighaeh
Även Wighedus		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
774785 eller 789Eadbert
Även Eadbeorht, Eadbrightus		Andra uppgifter om tillträde förekommer.
785 eller 789789 eller 791Eadgar
Även Eadgarus		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
789 eller 791793Coenwalh
Även Kenwalchus		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
793794Eadbald
Även Eadbaldus		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
794802Heathobert
Även Heathobertus		Andra uppgifter om tillträde förekommer.
802811Osmund
Även Osmundus		Andra uppgifter om frånträde förekommer.
811824Æthilnoth
Även Æthelnoth, Ethelnothus		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
824860Coelberht
Även Ceolberht, Coelbertus		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
860861DeorwulfAndra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
861898Swithwulf
Även Swithulfus		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
898898Heahstan
Även Heathstanus		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
898926Wulfsige
Även Wulffius		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
926SlutÆthelweard
Även Ethelwardus		Æthelweard är inte omnämnd i alla källor, och andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
926926Leofstan
Även Healstanus		Leofstan är inte omnämnd i alla källor, och andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
926okäntTheodred
Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
okänt953Wulfstan I
Även Wulfstanus		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
953958Byrrthelm
Även Brihthelm, Brithlemus		Andra uppgifter om tillträde förekommer.
958961 Sankt DunstanAbbot i Glastonbury. Biskopvigdes 957 för tjänst i Worcester stift, överfördes till London, och därefter till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury. Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer. Helgonförklarad senast 1029.[17][20]
961996ÆIfstan
Även EIfstanus		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
9961004Wulfstan II
Även Wulfstanus		Överfördes till ämbetena som biskop i Worcester stift och ärkebiskop av York, som han för en tid höll samtidigt.
10041014Ælfhun
Även Alfhunus		Andra uppgifter om frånträde förekommer.
10141035Ælfwig
Även Alvy		Andra uppgifter om tillträde och frånträde förekommer.
10351044Ælfweard
Även Ælfward, Elfward		Andra uppgifter om tillträde förekommer. Den siste anglosaxiske biskopen.
10441051Robert av JumiègesDen förste normandiske biskopen. Abbot i benediktinerklostret i Jumièges, Frankrike. Hämtades till England av Edvard Bekännaren 1042. Biskopvigdes 1044. Överfördes till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 1051. Spelade en viktig roll för den normandiska erövringen, genom att troligen lova Vilhelm Erövraren den brittiska tronen och vinna påvens stöd för Vilhelms sak.[21]

Högmedeltid till reformation (1066–1485)

Med början i Robert av Jumièges hade kung Edvard bekännaren brutit följden av anglosaxiska biskopar i Londons stift. De första decennierna efter den normandiska erövringen sker samma skiftning över hela landet, och biskopslängden innehåller inte längre namn som Wulfstan och Æthelweard, utan William (Guillaume), Robert, Richard, och Gilbert. Det är under dessa förändringar som Synoden i London 1075 sammankallas av Lanfranc, ärkebiskop av Canterbury, och där det bland annat beslutades att näst efter ärkebiskopen av Canterbury och ärkebiskopen av York ska biskopen av London anses vara den mest framträdande bland biskoparna i England.[22] Den ordningen består fortfarande, och symboliseras inte minst genom att biskopen av London är en av de fem biskopar som har säte i House of Lords ex officio, medan 21 av de övriga 38 valbara stiftsbiskoparna turas om att tjänstgöra som andliga lorderna utifrån senioritet i biskopsämbetet.

Som framgår av biskopslängden nedan speglar den sena högmedeltiden maktkampen mellan påven och den engelske monarken. Ett allt större antal biskopar utses direkt av påven, vilket skiljer sig från det tidigare förfarandet där kungen utser eller godkänner den person som domkapitlet sedan väljer. Mot slutet av perioden blir ställningstagandet till engelska reformationen ett avgörande inslag i biskopens av Londons ämbetsutövning.

Där inget annat anges i noter är uppgifterna i nedanstående biskopslängd hämtad från Fasti Ecclesiae Anglicanae.[23][24]

Högmedeltid till reformation (1066–1485)
FrånTillBiskopKommentar
10511075William

även William Normanden

Biskopvigdes 1051. Avled 1075.
1075*1084*Hugh av OrivalValdes tidigast 1075, men år och datum är okänt. Avled antingen 1084 eller 1085.
10851107MauriceValdes 25 december 1085. Biskopvigdes 1086, troligen 5 april av ärkebiskop Lanfranc.
11081127Richard de Belmeis IValdes 24 maj 1108, biskopvigdes 25 juli samma år. Farbror till Richard de Belmeis II, biskop av London 1152-1162.
11281134Gilbertus UniversalisValdes i december 1127, biskopvigdes 22 januari 1128. Död i augusti 1134.
11341136vakant
11361138*Anselm

även Anselm av San Saba

Abbot av Bury Saint Edmunds, när han valdes till biskop 22 mars 1136. Installerad 1137.

Biskopsutnämningen upphävd av påve Innocentius II 1137. Återvände till klostret 1138.

11381141vakant
11411150Robert de SigilloNominerades av Matilda av England i juli 1141, biskopvigdes troligen i juli 1141 men senast april 1142.
11521162Richard de Belmeis IIÄrkediakon när han valdes till biskop våren 1152. Trots det prästvigdes han först 20 september 1152. Biskopvigdes 28 september 1152.

Brorson till tidigare biskopen Richard de Belmeis I (1108-1127). Död 4 maj 1162.

11631187Gilbertus FoliotÖverfördes från Herefords stift 6 mars 1163 och installerad i Sankt Paulskatedralen 28 april samma år. Död 18 februari 1187.
11871189vakant
11891198Richard FitzNeal

även Richard av Ely

Valdes 15 september 1189, biskopvigdes 31 december samma år. Död 19 september 1198.

Utomäktenskaplig son till biskop Nigel av Ely (cirka 1100-1169). [25]

11981221William av Sainte-Mère-ÉgliseKungens tillstånd att väljas till biskop daterat 9 november 1198; ärkebiskopen och kungen beordrade att valet skulle ske den 7 december samma år.

Biskopvigdes 23 maj 1199. Avsade sig ämbetet 25 eller 26 januari 1221. Död 1224, troligen 27 mars.

12211228*Eustace av FauconbergValdes 25 februari 1221, biskopvigdes 25 april.

Död 24-31 oktober 1228.

12281241Roger Niger
även Sankt Roger av Beeleigh		Valdes 1228, biskopvigdes 10 juni samma år.

Död 29 september eller 2 oktober 1241. Föremål för helgonkult, men har aldrig kanoniserats. Grav och reliker blev tidigt vallfärdsplatser. Påve Bonifatius IX kallade biskop Roger helgon vid minst ett tillfälle.[26]

12411259Fulk BassetKungens tillstånd att väljas till biskop 8 oktober 1241, valdes december samma år. Påvligt tillstånd till ärkebiskopen att bekräfta valet lämnades först två år senare, 16 december 1243. Ärkebiskopens bekräftelse sker 23 januari 1244 och Basset mottog rätten till stiftets intäkter 16 mars 1244. Biskopvigdes 9 oktober 1244.

Begravdes 25 maj 1259. Farbror till Richard Talbot, biskop av London 1262-1262.

12591262Henry WinghamValdes 1259, biskopvigdes 15 februari 1260.

Lordkansler 1255-1260. Död 13, 14 eller vart fall före 16 juli 1262.

12621262Richard TalbotAvled innan han hann vigas till biskop.

Valdes 18 augusti 1262, valet bekräftades av ärkebiskopen av Canterbury, och Talbot mottog rätten till stiftets intäkter 26 september 1262. Död 28 eller 29 september 1262. Brorson till tidigare biskopen Fulk Basset (1244-1259).

12621273Henry av SandwichValdes 13 november 1262, biskopvigdes 27 maj 1263.

Avstängd från ämbetet 1 december 1265, men återinsatt av påve Gregorius X den 31 maj 1272. Död 15-20 september 1273.

12731280John ChishullValdes 7 december 1273, biskopvigdes 29 april 1274.

Död 7 februari 1280.

12801280Fulk LovellAvsade sig ämbetet innan han hann tillträda. Valdes och avsägelse någon gång 18 februari och 8 april 1280.
12801303Richard GravesendBiskopvigdes 11 augusti och installerades 1 oktober 1280. Död 9 december 1303.
13041313Ralph BaldockValdes 24 februari 1304, erhöll kunglig sanktion 22 mars, ärkebiskopens bekräftelse 10 maj, mottog rätten till stiftets intäkter 1 juni samma år. Biskopsvigning planerad till 9 augusti, men skjuts upp då biskopsvalet överklagats. Baldock får lejdebrev för resa till tribunalen i Rom. Överklagan drogs tillbaka 30 mars 1305. Påvens bekräftelse av valet och biskopsvigning 1 februari 1306. Installerad som biskop 29 mars 1306.

Lordkansler från april till augusti 1307. Död 24 juli 1313.

13131316Gilbert SegraveValdes 17 augusti 1313. Valet bekräftat av domkapitlet i katedralen i Canterbury, då ärkebiskopssätet var vakant. Biskopvigdes 25 november 1313.

Död 18 december 1316.

13171318Richard NewportValdes 27 januari 1317, biskopsvigning 15 maj samma år.

Doktor i kyrkorätt. Död 24 augusti 1318.

13181338Stephen GravesendValdes 11 september 1318. Biskopvigdes 14 januari och installerades 30 september 1319. Död 8 april 1338.
13381339Richard BentworthValdes 4 maj 1338, biskopvigdes och installerades 12 juli samma år.

Juris doktor. Lordsigillbevarare 1337–1338, Lordkansler 1338–1339. Död 8 december 1339.

13401354Ralph av StratfordValdes 26 januari 1340. Biskopvigdes av ärkebiskopen av Canterbury, John av Stratford,[27] 12 mars samma år.

Juris doktor och doktor i kyrkorätt. Död 17 april 1354. Edvard III föreslog honom som kardinal 1350, men han utnämndes aldrig.[27]

13541361Michael av NorthburgErhöll tillstånd att väljas till biskop 21 april 1354, men utsågs sedan av påven utan föregående val 7 maj samma år. Biskopvigdes 12 juli. Lydnadsed avlades först 2 december 1355.

Juris doktor, Lordsigillbevarare 1350–1354. Kunglig klerk vid Slaget vid Crécy. Död 9 september 1361.

13611375 Simon SudburyErhöll tillstånd att väljas till biskop 21 september 1361, men utsågs sedan av påven utan föregående val 22 oktober samma år. Biskopvigdes 20 mars 1362.

Överfördes till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 4 maj 1375. Juris doktor. Som ärkebiskop även lordkansler. Mördades den 14 juni 1381.

13751381William av CourtenayÖverfördes efter påvens beslut från Herefords stift 12 september 1375. Överfördes till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 4 maj 1381.

Juris doktor, som ärkebiskop även lordkansler.

13811404Robert BraybrookeUtsågs av påven 9 september 1381. Biskopvigdes 5 januari 1382.

Lordkansler av England 1382–1383, lordkansler av Irland 1397. Död 28 augusti 1404.

14041404Thomas LangleyEndast biskop electus. Valdes i oktober 1404, men påve Innocentius VII vägrade att låta installera honom som biskop.[28]

Senare lordkansler, ärkebiskop electus av York, biskop av Durham, med mera.

14041406Roger WaldenUtsågs av påven 10 december 1404, efter att denne vägrat Thomas Langley att installeras som biskop. Installerad i Sankt Paulskatedralen 30 juni 1405.

Död 11 januari 1406. Tidigare ärkebiskop av Canterbury.

14061407Nicholas BubwithValdes våren 1406, men domkapitlet var ovetande om påvens reservation mot utnämningen. Trots det utsågs han av påven 14 maj, och biskopvigdes 26 september samma år.

Överfördes till ämbetet som biskop av Salisbury 1407, och strax därefter Bath och Wells stift.

14071421Richard CliffordÖverfördes från Worcester stift 22 juni 1407.

Död 20 augusti 1421. En tid lordsigillbevarare och Keeper of the Great Wardrobe.

14211421Thomas PoltonEndast biskop electus.[29]

Biskop av Hereford,[30] när han valdes till biskop av London hösten 1421. Förbigicks dock, då påven redan överfört biskopen av Chichester John Kemp till biskop av London.[29] Polton överfördes i stället till biskop av Chichester samma år, och senare till Worcester.[29][31]

14211425 John KempÖverfördes från Chichester stift 17 november 1421. Överfördes till ämbetet som ärkebiskop av York 1425.

Juris doktor. Tidigare biskop av Rochester och lordsigillbevarare. Senare lordkansler och kardinal. Farbror till Thomas Kempe, biskop av London 1448–1489.

14251431William Gray
även William Grey		Utsågs av påven 20 juli 1425, biskopsvigdes 26 maj 1426. Överfördes till ämbetet som biskop av Lincoln 1431.

Juris doktor.

14311436Robert FitzHughUtsågs av påven 30 april 1431, biskopvigdes 16 september, installerad 19 januari 1432.

Valdes till biskop av Ely i december 1435 men avled 15 januari 1436. Teologie doktor.

14361448Robert GilbertValdes 23 februari 1436, utsågs av påven 21 maj, biskopvigdes 28 oktober samma år.

Död 27 juli 1448. Teologie doktor.

14481489Thomas KempeUtsågs av påven, på kungens begäran, den 21 augusti 1448. Därefter dröjde kungens bekräftelse av valet, och Kempe biskopvigdes först 8 februari 1450.

Död 28 mars 1489. Brorson till ärkebiskop John Kemp (se ovan, 1421–1425)..

14891496Richard HillUtsågs av påven 21 augusti 1489, biskopvigdes 15 november.

Död 20 februari 1496.

14961501 Thomas SavageÖverfördes från Rochesters stift genom påvens beslut 3 augusti 1496. Installerad genom ställföreträdare 27 oktober samma år, ryktesvis företräddes han av sin narr.[32] Överfördes till ämbetet som ärkebiskop av York 1501.

Juris doktor, diplomat till Kastilien och Portugal.[32]

15011503 William WarhamUtsågs av påven 20 oktober 1501. Biskopvigdes 25 september 1502, installerad 5 oktober. Överfördes till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 1503.

Juris doktor och lordsigillbevarare. Senare lordkansler. Spelade en central roll under reformationen, och ledde bland annat prästerskapet att godta Henrik VIII av England som kyrkans överhuvud 1530.[33]

15041505William BaronsUtsågs av påven 2 augusti 1504, biskopvigdes 26 november. Installerad genom ställföreträdare.

Juris doktor. Död 10 oktober 1505.

15061522Richard FitzJamesÖverförd från Chichsters stift genom påvligt beslut 5 juni 1506.

Död senast 17 januari 1522. Teologie doktor. Byggherre för 1500-talsbyggnaderna vid Fulhamnpalatset, biskopen av Londons officiella residens.[8][34] Tidigare biskop av Rochester. Biskopsvigdes av kardinal Morton i närvaro av biskoparna av Bangor och Llandaff.[34]

15221530 Cuthbert TunstallUtsågs av påven på kungens begäran 16 maj 1522 och igen den 10 september. Fick redan i februari rätten till intäkterna från stiftets tillgångar.

Biskopvigdes 19 oktober, installerades 22 oktober. Överförd till ämbetet som biskop av Durham 1530.[35] Juris doktor och doktor i kyrkorätt. Lordkansler och diplomat under kardinal Wolsey och Henrik VIII. Avled i Lambethpalatset i november 1559, efter att ha tagits till fånga av drottning Elisabeth I av England, bland annat för att ha vägrat erkänna henne som kyrkans överhuvud.[36]


Under reformationen (1530–1559)

Under reformationsåren sker en rad förändringar under kort tid, när reformatorn Henrik VIII efterträds av hans likasinnade son Edvard VI, den katolska Maria I och den protestantiska eller anglikanska drottning Elisabet I. Under perioden återfinns både stiftets första protestantiska biskop (Nicholas Ridley) och dess siste katolske biskop (Edmund Bonner).

Där inget annat anges i noter är uppgifterna i nedanstående biskopslängd hämtad från Fasti Ecclesiae Anglicanae.[24][37]

Under reformationen (1530–1559)
FrånTillBiskopKommentar
15301539John StokesleyUtsågs av påven 28 mars 1530, erhöll rätten till intäkterna från stiftets tillgångar 14 juli, och installerades genom ställföreträdare 19 juli då han själv vistades i Italien för att samla stöd för Henrik VIII:s skilsmässa från Katarina av Aragonien. Biskopvigdes först i efterhand, den 27 november 1530.[38]

Stöttade Henrik VIII:s skilsmässa, begränsning av påvens makt och Klosterupplösningen, men var trots det motståndare till reformationen, då han motsatte sig förändring av doktrin, översättning av bibeln till engelska och endast erkände kungens överhöghet över kyrkan "så långt Kristi lag medger det".[38] Teologie doktor. Död i ämbetet 8 september 1539.

15391549 Edmund BonnerFörflyttad från Herefords stift, där han dock aldrig biskopvigdes eller installerades. Vald 20 oktober 1539, erhåller rätten till intäkterna från stiftets tillgångar 18 november, biskopvigdes 4 april 1540, installerad 16 april 1541.

Anklagades för heresi efter att ha försvarat Kristus realpresens i mässan, och avstått från att bekräfta kung Edvard VI:s roll som kyrkans överhuvud. Granskad av en kommission under ärkebiskop Thomas Cranmer, och fråntagen ämbetet 1 oktober 1549.[39] Överklagan avslagen 7 februari 1550. Juris doktor. Tidigare kungligt sändebud till Rom för att påverka de rättsliga processerna mot kung Henrik VIII och dennes skilsmässa från Katarina av Aragonien.[40]

15501553 Nicholas RidleyStiftets förste protestantiske biskop.

Biskopsvigdes 1547 för tjänst i Rochester stift, överflyttad till London våren 1550. Efter ny lag ej vald biskop av domkapitlet, utan utsedd av kungen. Titulerades biskop av London och Westminster, efter att det tillfälliga Westminster stift åter infogats i Londons.

Reformator som stöttade Thomas Cranmers arbete med Book Common of Prayer och De 42 artiklarna.[41] Som nytillträdd lät han förstöra alla stenaltare i kyrkorna i Londons stift, och ersätta dem med nattvardsbord.[42] Han var ledamot i den kommission som avsatte hans företrädare som biskop av London, Edmund Bonner.[43]

Inför Edvard VI:s död använde Ridley sin roll som sammankallande för Canterburys prästkonvokation för att försöka hindra den katolska Maria I att ta över tronen; i stället stöttade han Lady Jane Grey.[44] När drottning Maria trots det, efter en dryg vecka, tog makten, blev Ridley fängslade i Towern den 23 juli 1553. Han anklagades för landsförräderi.[45] Efter en tid i fängelse brändes Ridley på bål i Oxford 16 oktober 1555, tillsammans med Hugh Latimer, och räknas därmed till Oxfordmartyrerna.[41]

15531559 Edmund BonnerBonner släpptes från fängelse 6 augusti 1553, efter att den katolska drottning Maria I tillträtt. En kunglig kommission granskade hur han fråntagits sitt ämbete, och den 5 september 1553 återinträdde han i ämbetet för sin andra period.

Efter den protestantiska Elisabet I efterträtt sin halvsyster som drottning kom dock Bonner att fråntas biskopsämbetet en andra gång. Elisabet lät återinföra Suprematiakten, som fordrade att alla kyrkliga ämbetsmän skulle gå ed på att drottningen var kyrkans överhuvud. Bonner vägrade, och parlamentet fråntog honom biskopsstolen den 21 mars 1559. Han avsattes den 29 maj samma år och fängslades. Han blev därmed Londons stifts siste katolske biskop.. Bonner avled i Marshalseafängelset 5 september 1569.


Efter reformationen (1559–1787)

När Elisabet I den 17 november 1558 tillträdde som regent efter Maria I (Bloody Mary) inleddes en ny fas av den reformerade Engelska kyrkans historia. Med början i biskop Edmund Grindal intar biskoparna av London en central roll i att verkställa den nya medelvägen mellan katoliker och lutheraner. Under de första hundra åren fram till Engelska inbördeskriget förflyttades mer än hälften av biskoparna av London till ämbetet som antingen ärkebiskop av Canterbury eller York, och kom på så sätt också att spela en central roll för hela Engelska kyrkan.

Där inget annat anges i noter är uppgifterna i nedanstående biskopslängd hämtad från Fasti Ecclesiae Anglicanae.[37]


Efter reformationen (1559–1787)
FrånTillBiskopKommentar
15591570 Edmund GrindalValdes 26 july 1559, biskopvigdes 21 december och installerades 23 december samma år. Förflyttades till ämbetet som ärkebiskop av York 1570.

Föreslagen som biskop av London redan i juli 1553, men valdes aldrig då Edvard VI avled samma månad.[46] Lämnade i stället landet under merparten av Maria I:s regeringstid och katolska motreformation.

15701577 Edwin SandysFörflyttades från Worcester stift efter att ha valts i juni och installerats 20 juli 1570. Förflyttades återigen till ämbetet som ärkebiskop av York 1577.

En av översättarna bakom Bishops' Bible

15771594 John AylmerValdes 12 mars 1577, biskopvigdes 24 mars och erhöll rätten till intäkterna från stiftets tillgångar 10 maj samma år.

Avled i ämbetet 5 juni 1594.

15941596 Richard FletcherFörflyttades från Worcester stift efter att ha valts den 30 december 1594. Bekräftades av ärkebiskopen 10 januari 1955.

Avled i ämbetet 15 juni 1596.

15971604 Richard BancroftValdes 21 april 1597, biskopvigdes 8 maj och installerades 6 juni samma år.

Förflyttades till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 1604.

16041607 Richard VaughanFörflyttades från Chester stift efter att ha valts den 14 december 1604 och installerats den 24 december samma år.

Avled i ämbetet 30 mars 1607. I sin tidiga prästkarriär var han en av översättarna av bibeln till walesiska språket. Han första biskopsstol var den i Bangor, Wales, (1595–1597) och därefter Chester (1597–1604)

16071609 Thomas RavisFörflyttades från Gloucester stift efter att ha valts den 29 april 1607 och installerats den 2 juni samma år.

Avled i ämbetet 14 december 1609.

16101611 George AbbotFörflyttades från Coventry och Lichfields stift efter att ha valts den 5 januari 1610 och installerats den 12 februari samma år.

Förflyttades till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 1611. Då England och Skottland förenats genom att Jakobs I av England och VI av Skottland trontillträde, ville kungen även ena de båda ländernas kyrkor. Abbots snabba karriär kan antas bero på att han tillsammans med earlen av Dunbar genomförde förhandlingarna mellan kyrkorna. Kort därefter blev han först biskop av Lichfield och Coventry 1609, förflyttades till London en månad senare, och inom mindre än ett år till ärkebiskopsstolen i Canterbury.[47]

16111621 John KingValdes 6 maj 1611, biskopvigdes 8 september och erhöll rätten till intäkterna från stiftets tillgångar 18 september samma år.

Avled i ämbetet 30 mars 1621.

16211627 George MontaigneFörflyttades från Lincolns stift efter att ha valts den 11 juli 1621 och installerats den 10 september samma år.

Förflyttades till ämbetet som biskop av Durham 1627. Ursprungligen biskopsvigd för ämbetet i Sankt Davids stift, Wales

16281633 William LaudFörflyttades från Bath och Wells stift efter att ha valts 10 juli och installerats 25 juli 1628.

Förflyttades på nytt till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 1633. Avrättades för landsförräderi under Engelska inbördeskriget 1645.

16331649 William JuxonBiskop electus av Herefords stift när kungen föreslår honom som ny biskop av London.[48] Valdes 28 september 1633, biskopvigdes 27 oktober, installerades genom ställföreträdare 5 november.

På kung Karl I:s begäran följde Juxon som ende präst kungen till dennes avrättning i januari 1649. Som en följd av det presbyterianska Engelska samväldets inrättande och biskoparnas avskaffande fråntogs Juxon biskopsämbetet senare samma år. Han återfick biskopsämbetet vid monarkins restauration 1660, men då som ärkebiskop av Canterbury.[48][49]

16491660vakantUnder Engelska samväldets och Protektoratets tid avskaffades biskopsämbetet i Engelska kyrkan, till förmån för en presbyteriansk kyrkosyn.
16601663 Gilbert SheldonValdes 9 oktober 1660, biskopvigdes 28 oktober. Förflyttades till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 1663.
16631675 Humphrey HenchmanFörflyttades från Salisbury stift efter att ha valts 8 september och installerats 18 september 1663.

Avled i ämbetet 7 oktober 1675.

16751713 Henry ComptonFörflyttades från Oxfords stift efter att ha valts 10 december 1675 och installerats den 20 december samma år.

Motståndare till Jakob II:s katolska strävanden. Tillfälligt fråntagen rätten att utöva ämbetet 6 september 1686–30 september 1688, efter att själv ha avstått från att tillrättavisa en av Comptons präster som författat starkt antikatolska skrifter.[50]
Stöttade den Ärorika revolutionen, och var som en ende kyrkoman en av de sju undertecknarna av dignitärer som bjöd in Vilhelm III av Oranien och Maria II av England att störta kung Jakob II och ta över Englands tron. Compton officierade också vid det nya kungaparets kröning 1689 .[50]
Compton stöttade även det nybildade Samfundet för Evangeliets spridande och missionsarbete i Amerika (Society for the Propagation of the Gospel and missionary work in America),[51] och med början under hans biskopstid finns det skriftliga belägg för biskopens av London ansvar för församlingarna i Englands kolonier.[3]
Avled i ämbetet den 7 juli 1713.

17131723 John RobinsonFörflyttades från Bristols stift efter att ha valts den 27 augusti 1713, och installerats den 6 april 1714.

Avled i ämbetet den 11 april 1723. Robinson var från cirka 1680–1709 kaplan, resident och extraordinarie envoyé vid kungliga hovet i Stockholm, och stod i nära kontakt med Karl XII. Han deltog bland annat vid Karl XII:s fälttåg till Narva. Som en respektfull hälsning till Karl XII lät Robinson också anta sitt motto uttryckt i runskrift: Madr er moldur auki.[52]

17231748 Edmund GibsonFörflyttades från Lincolns stift efter att ha valts den 29 april 1723 och installerats den 16 maj.

Avled i ämbetet den 4 september 1748.

17481761 Thomas SherlockFörflyttades från Salisbury stift (och ursprungligen från Bangors stift i Wales) efter att ha valts den 8 november 1748 och installerats den 8 december samma år.

Avled i ämbetet 18 july 1761.

17611762 Thomas HayterFörflyttades från Norwich stift efter att ha valts den 5 oktober 1761, vilket bekräftades av kungen och ärkebiskopen senare samma månad.

Avled i ämbetet den 9 januari 1762.

17621764 Richard OsbaldestonFörflyttades från Carlisles stift efter att ha valts den 8 februari 1762 och installerats den 4 mars samma år.

Avled i ämbetet den 13 maj 1764.

17641777 Richard TerrickFörflyttades från Peterborough stift efter att ha valts den 30 maj 1764 och installerats den 13 juni samma år.

Avled i ämbetet den 29 mars 1777.

17771787 Robert LowthFörflyttades från Sankt Davids stift 1776 via Oxfords stift till Londons stift efter att ha valts den 22 april 1777 och installerats den 9 maj samma år.

Avled i ämbetet den 3 november 1787.


Modern tid (1787–1901)

Under den urbanisering som följer av Englands industrialisering förvandlas Engelska kyrkan. Landsortsförsamlingar avfolkas och nya befolkningscentra uppstår eller förtätas, med krav på att nya församlingar etableras. Parallellt växer den högkyrkliga Oxfordrörelsen fram, liksom evangelikala rörelser som metodismen, under bröderna Charles och John Wesley och lågkyrkliga motståndare till anglokatolicismen.

Samtidigt förändrades det brittiska kolonialväldet, när Brittiska Amerika utvecklades. Biskopens av London ansvar för kolonialförsamlingarna kom att minska när den förste biskopen utanför de brittiska öarna utsågs för Kanada. Ämbetet spelade också en viktig roll i utformningen av biskopsstyret av Indien, Västindien, Australien och flera andra kolonier.

Modern tid (1787–1901)
FrånTillBiskopKommentar
17871809 Beilby PorteusFörflyttades från Chester stift efter att ha valts den 27 november 1787 och installerats den 12 december samma år.

Föräldrarna var markägare från den brittiska kolonin Virginia. Från 1783 och framåt tog Porteus en aktiv roll som abolitionist, i såväl inomkyrkliga rörelser som i House of Lords.[53][54] Avled i ämbetet den 14 maj 1809.

18091813 John RandolphFörflyttades från Oxfords stift via Bangors stift till London, efter att ha valts den 19 juni 1809 och installerats den 11 januari 1810.

Avled i ämbetet den 28 juli 1813.

18131828 William HowleyValdes 31 augusti 1813, biskopvigdes 3 oktober samma år och installerades den 3 november. Förflyttades till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 1828.
18281856 Charles James BlomfieldFörflyttades från Chester stift efter att ha valts den 20 augusti 1828. Avgick till följd av sjukdom 30 september 1856.
18561868 Archibald Campbell TaitValdes 28 oktober 1856, biskopvigdes 23 november och installerades den 4 december samma år.

Förflyttades till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury 1868.

18691885 John JacksonFörflyttades från Lincolns stift till London 1869.[55][56]

Avled i ämbetet 6 januari 1885.[56]

18851896 Frederick TempleFörflyttades från Exeter stift till London, och förflyttades sedan igen till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury.[57]
18961900 Mandell CreightonFörflyttades från Peterborough stift till London.[58]

Avled i ämbetet 14 januari 1901.[59]


Biskopar under 1900- och 2000-talet

Där inget annat anges i noter är uppgifterna i nedanstående biskopslängd hämtad från Crockford's Clerical Directory.[18][60]

Biskopar under 1900- och 2000-talet
FrånTillBiskopKommentar
19011939 Arthur Winnington-IngramBiskopvigdes 30 november 1897 som suffraganbiskop av Stepney, i Londons stift.[61] Överfördes till biskop av London från 1901.[61] Entledigades på egen begäran 1939.[62]

Ledamot av kronrådet från 14 maj 1901.[63]

19391945 Geoffrey FisherBiskopvigdes 21 september 1932 för tjänst som biskop av Chester[62]. Överförd till London 1939,[62] och igen överförd 1945 till ämbetet som ärkebiskop av Canterbury.[64]
19451956 William WandBiskopvigdes 1 maj 1934 för tjänst som ärkebiskop av Brisbane, Australien, Överfördes till Bath and Wells 1943, och därifrån till London 1945. Entledigades från ämbetet på egen begäran 1956. [65].

En av de assisterande biskoparna vid drottning Elizabeth II:s kröning.

19561961 Henry Montgomery CampbellBiskopvigdes 1940 för tjänst som suffraganbiskop av Willesden i Londons stift, överfördes 1942 till suffraganbiskop av Kensington i samma stift, därefter stiftsbiskop i Guildfords stift 1949, för att slutligen installeras som biskop av London 5 mars 1956.[66] Entledigades från ämbetet på egen begäran 1961.
19611973 Robert StopfordBiskopvigdes 11 juni 1955 för tjänst som suffraganbiskop av Fulham i Londons stift, med ansvar för församlingarna i Nord- och Centraleuropa.[67] Överfördes till tjänst som stiftsbiskop i Peterborough stift i juni 1956,[68] innan han överfördes igen till London i september 1961.[69] Entledigades på egen begäran i juni 1973.[70]

Omorganiserade stiftet genom The London Area Scheme, som innebar ett uttalat områdesansvar för suffraganbiskoparna i en struktur som kvarstår än idag (2021).[71] Den sista biskopen av London som använde Fulham Palace som sitt residens.[72]

19731981 Gerald EllisonBiskopvigdes 1950 för tjänst som suffraganbiskop av Willesden i Londons stift,[73] överfördes till stiftsbiskop av Chester stift våren 1955[74] och sedan till biskop av London i juni 1973.[70] Entledigades på egen begäran 1981.[75]
19811991 Graham LeonardBiskopvigdes 1964 för tjänst som suffraganbiskop av Willesden i Londons stift,[76] överfördes till stiftsbiskop av Truro stift 1973[75] och därifrån till biskop av London 1981.[77] Entledigades på egen begäran 1991.[78]

Trots att han var en tydlig motståndare till prästvigning av kvinnor genomförde biskop Leonard i mars 1987 vigning av 71 kvinnor till diakoner i Sankt Paulskatedralen,[79] bara två år efter att Engelska kyrkan tillåtit kvinnor i diakonämbetet, och trots att det var ett tydligt försteg till en kommande prästvigning.
Tre år efter att Graham Leonard lämnat ämbetet som anglikansk biskop lämnade han också Engelska kyrkan, för att tas emot som medlem i Katolska kyrkan. Han prästvigdes på nytt inom sitt nya samfund, och fick också honorärtiteln Monsignore.[79]

19911995 David HopeBiskopvigdes 1985 för tjänst som biskop i dåvarande Wakefields stift,[80] överfördes till London 1991[78] och slutligen till ämbetet som ärkebiskop av York 1995.[81]
19952017 Richard ChartresBiskopvigdes 1992 för tjänst som suffraganbiskop av Stepney i Londons stift.[82] och överfördes till London i november 1995.[83] Entledigades på egen begäran i februari 2017.[84][85]

Chartres intog en framträdande roll vid nationella ceremonier, predikat bland annat vid bröllopet mellan prins William och prinsessan Catherine 2011[86][87] samt vid förre premiärminister Margaret Thatchers begravning.[88] Han tjänstgjorde även som prinsessan Dianas testamentsexekutor.[86][87]
Avstod helt från att viga prästkandidater, både manliga och kvinnliga, för att undvika konflikter mellan Engelska kyrkans olika trosinriktningar.[89]

2018nuvarande Sarah MullallyBiskopvigdes 22 juli 2015 av ärkebiskopen av Canterbury Justin Welby för tjänst som suffraganbiskop av Crediton i Exeters stift,[90][91] överfördes till London och installerades den 12 maj 2018.[84][89][85]

Fjärde kvinnan att biskopvigas i Engelska kyrkan, och den första som biskop av Londons stift.[90][89]
Tidigare Chief Nursing Officer, det brittiska sjukvårdssystemets högsta ansvariga för omvårdnad, förlossnings- och mödravård.[92]


Se även

Källhänvisningar

Noter

  1. ^ ”About the Lords Spiritual” (på engelska). Church of England in Parliament. 17 december 2020. https://churchinparliament.org/about-the-lords-spiritual/. Läst 14 april 2021. 
  2. ^ ”Press release: Dean of Her Majesty's Chapels Royal” (på engelska). www.royal.uk. The Royal Household. 15 maj 2019. https://www.royal.uk/dean-her-majestys-chapels-royal. Läst 14 april 2021. 
  3. ^ [a b] baserat på Manross, W. W.. ”Catalogue description : Fulham Papers Colonial” (på engelska). The National Archives. https://discovery.nationalarchives.gov.uk/details/r/1a1b3597-e2cb-4b52-8ed7-3e0c6e007056. Läst 6 juli 2021. 
  4. ^ Wroth, Wawick William. Lee, Sidney. red (på engelska). Middleton, Thomas Fanshaw. Dictionary of National Biography. "37". London: Smith, Elder, & Co. sid. 363-365. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography,_1885-1900/Middleton,_Thomas_Fanshaw. Läst 6 augusti 2021 
  5. ^ ”About us” (på engelska). Diocese of Londons webbsida. https://www.london.anglican.org/about/. Läst 2 februari 2021. 
  6. ^ Cox, Hugo (8 december 2019). ”The Bishop of London on homelessness and her cathedral digs” (på engelska). The Times. News UK. https://www.thetimes.co.uk/article/the-bishop-of-london-on-homelessness-and-her-cathedral-digs-djwjlkkfm. Läst 8 september 2021. 
  7. ^ ”The Old Deanery” (på engelska). Open House London. London's 2021 Open House Festival. Arkiverad från originalet den 8 september 2021. https://web.archive.org/web/20210908020510/https://openhouselondon.open-city.org.uk/listings/10192. Läst 8 september 2021. 
  8. ^ [a b] Walford, Edward (1878). ”Fulham: Introduction” (på engelska). Old and new London: Volume 6. British History Online. sid. 504-521. https://www.british-history.ac.uk/old-new-london/vol6/pp504-521. Läst 15 april 2021. 
  9. ^ ”Notice of Episcopal Election” (på engelska). Chapter of St Paul's Cathedral. 25 januari 2018. https://www.stpauls.co.uk/news-press/latest-news/notice-of-episcopal-election. Läst 15 april 2021. 
  10. ^ ”The Rt Revd and Rt Hon Dame Sarah Mullally DBE installed as Bishop of London” (på engelska). Londons stift. 12 maj 2018. https://www.london.anglican.org/articles/rt-revd-rt-hon-dame-sarah-mullally-dbe-installed-bishop-london/. Läst 15 april 2021. 
  11. ^ ”Catalogue Description, Diocese of London” (på engelska). National Archives. Arkiverad från originalet den 20 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210320090654/https://discovery.nationalarchives.gov.uk/details/r/ee256443-9b57-4f3b-ba89-4971b67ded5b/. Läst 2 februari 2021. 
  12. ^ [a b] Stowe 1600, sid. 37.
  13. ^ [a b c d e f g h i] Burton, E. H.. Herbermann, C.G.; Pace, E. A.; Pallen, C. B.; Shahan, T. J.; Wynne, J. J.. red (på engelska). London. Catholic Encyclopedia. "9". New York: The Encyclopedia Press Inc. https://en.wikisource.org/wiki/Catholic_Encyclopedia_(1913)/London. Läst 6 juli 2021 
  14. ^ Geoffrey of Monmouth. Giles, J.A.. red (på engelska). Geoffrey of Monmout's British History. Six Old English Chronicles. "Bok 6, kapitel II–VI, sid 174–180". London: Henry G. Bohn. https://en.wikisource.org/wiki/Six_Old_English_Chronicles/Geoffrey%27s_British_History/Book_6. Läst 6 juli 2021 
  15. ^ Beda venerabilis (1910). Jane, Lionel Cecil. red (på engelska). Ecclesiastical History of the English Nation. "1". Stevens, John (översättare). sid. 32-52. https://en.wikisource.org/wiki/Ecclesiastical_History_of_the_English_Nation_(Jane)/Book_1. Läst 3 september 2021 
  16. ^ [a b c] Beda venerabilis (1910). Jane, Lionel Cecil. red (på engelska). Ecclesiastical History of the English Nation. "2". Stevens, John (översättare). sid. 68-69. https://en.wikisource.org/wiki/Ecclesiastical_History_of_the_English_Nation_(Jane)/Book_2. Läst 3 september 2021 
  17. ^ [a b] Noorthouch, John (1773). ”Addenda: Bishops of London” (på engelska). A New History of London Including Westminster and Southwark. British History Online. sid. 899-900. http://www.british-history.ac.uk/no-series/new-history-london/pp899-900. Läst 3 september 2021. 
  18. ^ [a b] ”Historical Successions : Diocese of London” (på engelska). Crockford's Clerical Directory. Church House Publishing. https://www.crockford.org.uk/historical-successions/london. Läst 14 juli 2021. 
  19. ^ Beda venerabilis (1910). Jane, Lionel Cecil. red (på engelska). Ecclesiastical History of the English Nation. "2". Stevens, John (översättare). sid. 72-74. https://en.wikisource.org/wiki/Ecclesiastical_History_of_the_English_Nation_(Jane)/Book_2. Läst 3 september 2021 
  20. ^ Toke, Leslie Alexander St. Lawrence. Herbermann, C.G.; Pace, E. A.; Pallen, C. B.; Shahan, T. J.; Wynne, J. J.. red (på engelska). St. Dunstan. Catholic Encyclopedia. "5". New York: The Encyclopedia Press Inc. https://en.wikisource.org/wiki/Catholic_Encyclopedia_(1913)/St._Dunstan. Läst 3 september 2021 
  21. ^ ”Robert of Jumièges” (på engelska). Encyclopædia Britannica. Encyclopædia Britannica, Inc. 20 juli 1998. https://www.britannica.com/biography/Robert-of-Jumieges. Läst 3 september 2021. 
  22. ^ Clover 1979, sid. 74-75.
  23. ^ Greenway 1968, sid. 1-4.
  24. ^ [a b] Horn 1963, sid. 1-4.
  25. ^ Greenway 1968, sid. 40-42.
  26. ^ Page, William och Round, J Horace, red. ”House of Premonstratensian Canons: Abbey of Beeleigh by Maldon” (på engelska). A History of the County of Essex. Volume 2. London: Victoria County History / Bitish History Online. https://www.british-history.ac.uk/vch/essex/vol2/pp172-176. Läst 1 juli 2021 
  27. ^ [a b] Lethbridge Kingsford, Charles. Lee, Sidney. red (på engelska). Stratford, Ralph de. Dictionary of National Biography. "55". London: Smith, Elder, & Co. sid. 34. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography,_1885-1900/Stratford,_Ralph_de. Läst 5 juli 2021 
  28. ^ ”Langley, Bishop Thomas” (på engelska). Philanthropy North East. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709182807/http://www.philanthropynortheast.com/the-philanthropists/Langley-Bishop-Thomas. Läst 5 juli 2021. 
  29. ^ [a b c] Tait, James. Lee, Sidney. red (på engelska). Polton, Thomas. Dictionary of National Biography. "46". London: Smith, Elder, & Co. sid. 70-71. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography,_1885-1900/Polton,_Thomas. Läst 5 juli 2021 
  30. ^ Horn 1962 (b), sid. 1-3.
  31. ^ Horn 1962 (a), sid. 1-4.
  32. ^ [a b] Jobson Archbold, William Arthur. Lee, Sidney. red (på engelska). Savage, Thomas (d.1507). Dictionary of National Biography. "50". London: Smith, Elder, & Co. sid. 350. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography,_1885-1900/Savage,_Thomas_(d.1507). Läst 5 juli 2021 
  33. ^ Gairdner, James. Lee, Sidney. red (på engelska). Warham, William. Dictionary of National Biography. "59". London: Smith, Elder, & Co. sid. 378-383. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography,_1885-1900/Warham,_William. Läst 5 juli 2021 
  34. ^ [a b] Pocock, Nicholas. Lee, Sidney. red (på engelska). Fitzjames, Richard. Dictionary of National Biography. "19". London: Smith, Elder, & Co. sid. 180-181. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography,_1885-1900/Fitzjames,_Richard. Läst 5 juli 2021 
  35. ^ Horn, Smith & Musset 2004, sid. 73-77.
  36. ^ Pollard, Albert Frederick. Lee, Sidney. red (på engelska). Tunstall, Cuthbert. Dictionary of National Biography. "57". London: Smith, Elder, & Co. sid. 310-315. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography,_1885-1900/Tunstall,_Cuthbert. Läst 5 juli 2021 
  37. ^ [a b] Horn 1969, sid. 1-4.
  38. ^ [a b] Pollard, Albert Fredrick. Lee, Sidney. red (på engelska). Stokesley, John. Dictionary of National Biography. "54". London: Smith, Elder, & Co. sid. 403-405. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography,_1885-1900/Stokesley,_John. Läst 28 juli 2021 
  39. ^ MacCulloch & 1996 pp440-445..
  40. ^ Pollard, Albert Fredrick. Chisholm, Hugh. red (på engelska). Bonner, Edmund. Encyclopædia Britannica. "4" (11). Cambridge, England: Horace Everett Hooper. sid. 210-211. https://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclop%C3%A6dia_Britannica/Bonner,_Edmund. Läst 28 juli 2021 
  41. ^ [a b] Ridley, Nicholas i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
  42. ^ MacCulloch & 1996 pp.454-458.
  43. ^ MacCulloch & 1996 pp.440-445.
  44. ^ MacCulloch & 1996 pp.538-542.
  45. ^ MacCulloch & 1996 pp.545.
  46. ^ Collinson 1979, sid. 64–65.
  47. ^ Chisholm, Hugh, red (på engelska). Abbot, George (Archbishop). Encyclopædia Britannica. "1" (11). Cambridge, England: Horace Everett Hooper. sid. 22-23. https://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclop%C3%A6dia_Britannica/Abbot,_George_(Archbishop). Läst 5 augusti 2021 
  48. ^ [a b] Chisholm, Hugh, red (på engelska). Juxon, William. Encyclopædia Britannica. "15" (11). Cambridge, England: Horace Everett Hooper. sid. 618. https://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclop%C3%A6dia_Britannica/Juxon,_William. Läst 6 augusti 2021 
  49. ^ Morrill, John S. (20 juli 1998). ”WIlliam Juxon” (på engelska). Encyclopædia Britannica. Encyclopædia Britannica, Inc. https://www.britannica.com/biography/William-Juxon. Läst 6 augusti 2021. 
  50. ^ [a b] Chisholm, Hugh, red (på engelska). Compton, Henry. Encyclopædia Britannica. "6" (11). Cambridge, England: Horace Everett Hooper. sid. 814. https://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclop%C3%A6dia_Britannica/Compton,_Henry. Läst 6 augusti 2021 
  51. ^ ”Henry Compton” (på engelska). Encyclopædia Britannica. Encyclopædia Britannica, Inc. 20 juli 1998. https://www.britannica.com/biography/Henry-Compton. Läst 6 augusti 2021. 
  52. ^ Seccombe, Thomas. Lee, Sidney. red (på engelska). Robinson, John (1650-1723). Dictionary of National Biography. "49". London: Smith, Elder, & Co. sid. 23-26. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography,_1885-1900/Robinson,_John_(1650-1723). Läst 6 augusti 2021 
  53. ^ Porteus, Bruce (22 maj 2009). ”Bishop Beilby Porteus Bicentenary 1809–2009” (på engelska). The Porteus Research Project. http://beilby.porteous.org.uk/. Läst 5 september 2021. 
  54. ^ Overton, John Henry. Lee, Sidney. red (på engelska). Porteus, Beilby. Dictionary of National Biography. "46". London: Smith, Elder, & Co. sid. 195-197. https://en.wikisource.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography,_1885-1900/Porteus,_Beilby. Läst 5 september 2021 
  55. ^ ”The London Gazette, No. 23456” (på engelska). The National Archives. 5 januari 1869. sid. 49. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/23456/page/49. Läst 5 september 2021. 
  56. ^ [a b] Stubbs 1897, sid. 155.
  57. ^ Temple, Frederick i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  58. ^ ”The London Gazette, No. 26809” (på engelska). The National Archives. 1 januari 1897. sid. 3. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/26809/page/3. Läst 5 september 2021. 
  59. ^ Chapman 2000, sid. 553.
  60. ^ ”Historical Successions : Diocese of Canterbury” (på engelska). Crockford's Clerical Directory. Church House Publishing. https://www.crockford.org.uk/historical-successions/canterbury. Läst 15 juli 2021. 
  61. ^ [a b] ”The London Gazette, No. 27295” (på engelska). The National Archives. 19 mars 1901. sid. 1937. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/27295/. Läst 7 juli 2021. 
  62. ^ [a b c] ”The London Gazette, No. 34683” (på engelska). The National Archives. 15 september 1939. sid. 6283. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/34683/. Läst 7 juli 2021. 
  63. ^ ”The London Gazette, No. 27313” (på engelska). The National Archives. 14 maj 1901. sid. 3273. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/27313/. Läst 7 juli 2021. 
  64. ^ ”Geoffrey Francis Fisher, Baron Fisher of Lambeth” (på engelska). Encyclopædia Britannica. Encyclopædia Britannica, Inc. 20 oktober 2009. https://www.britannica.com/biography/Geoffrey-Francis-Fisher-Baron-Fisher-of-Lambeth. Läst 15 juli 2021. 
  65. ^ Arnott, F.R. (på engelska). Wand, John William Charles (1885–1977). Australian Dictionary of Biography. "12". National Centre of Biography at the Australian National University. https://adb.anu.edu.au/biography/wand-john-william-charles-8976. Läst 15 juli 2021 
  66. ^ Johnson, Malcolm (4 mars 2016). ”Wittier than the two halfwits” (på engelska). Church Times. https://www.churchtimes.co.uk/articles/2016/4-march/features/features/wittier-than-the-two-halfwits. Läst 17 juli 2021. 
  67. ^ ”The London Gazette, No. 40487” (på engelska). The National Archives. 24 maj 1955. sid. 3011. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/40487/page/3011. Läst 17 juli 2021. 
  68. ^ ”Historical Successions : Diocese of Peterborough” (på engelska). Crockford's Clerical Directory. Church House Publishing. https://www.crockford.org.uk/historical-successions/peterborough. Läst 17 juli 2021. 
  69. ^ ”The London Gazette, No. 42493” (på engelska). The National Archives. 26 oktober 1961. sid. 7590. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/42493/page/7590. Läst 17 juli 2021. 
  70. ^ [a b] ”The London Gazette, No. 46010” (på engelska). The National Archives. 21 juni 1973. sid. 7447. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/46010/page/7447. Läst 17 juli 2021. 
  71. ^ ”Virtual autonomy for London's ‘area bishops’?” (på engelska). Church Times (5584): s. 1. 20 februari 1970. 
  72. ^ ”Fulham Palace : Timeline” (på engelska). Fulham Palace Trust. https://www.fulhampalace.org/house-garden/timeline/. Läst 17 juli 2021. 
  73. ^ ”The London Gazette, No. 38997” (på engelska). The National Archives. 18 augusti 1950. sid. 4207. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/38997/page/4207. Läst 17 juli 2021. 
  74. ^ ”The London Gazette, No. 40407” (på engelska). The National Archives. 15 februari 1955. sid. 923. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/40407/page/923. Läst 17 juli 2021. 
  75. ^ [a b] ”The London Gazette, No. 46071” (på engelska). The National Archives. 7 september 1973. sid. 10695. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/46071/page/10695. Läst 24 juli 2021. 
  76. ^ ”The London Gazette, No. 43432” (på engelska). The National Archives. 11 september 1964. sid. 7670. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/43432/page/7670. Läst 24 juli 2021. 
  77. ^ ”The London Gazette, No. 48628” (på engelska). The National Archives. 2 juni 1981. sid. 7523. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/48628/page/7523. Läst 24 juli 2021. 
  78. ^ [a b] ”The London Gazette, No. 52534” (på engelska). The National Archives. 16 maj 1991. sid. 7593. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/52534/page/7593. Läst 24 juli 2021. 
  79. ^ [a b] Webster, Alan (6 januari 2010). ”Monsignor Graham Leonard obituary” (på engelska). The Guardian (Guardian Media Group). ISSN 1756-3224. https://www.theguardian.com/world/2010/jan/06/monsignor-graham-leonard-obituary. Läst 24 juli 2021. 
  80. ^ ”The London Gazette, No. 50259” (på engelska). The National Archives. 17 september 1985. sid. 12799. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/50259/page/12799. Läst 24 juli 2021. 
  81. ^ ”The London Gazette, No. 54149” (på engelska). The National Archives. 6 september 1995. sid. 12103. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/54149/page/12103. Läst 24 juli 2021. 
  82. ^ ”The London Gazette, No. 52923” (på engelska). The National Archives. 15 maj 1992. sid. 8409. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/52923/page/8409. Läst 25 juli 2021. 
  83. ^ ”The London Gazette, No. 54203” (på engelska). The National Archives. 6 november 1995. sid. 14961. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/54203/page/14961. Läst 25 juli 2021. 
  84. ^ [a b] ”Bishop of London: Sarah Elisabeth Mullally” (på engelska). gov.uk. 18 december 2017. https://www.gov.uk/government/news/bishop-of-london-sarah-elisabeth-mullally. Läst 25 juli 2021. 
  85. ^ [a b] ”The London Gazette, No. 62177” (på engelska). The National Archives. 18 januari 2018. sid. 982. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/62177/page/982. Läst 25 juli 2021. 
  86. ^ [a b] ”Bishop Richard Chartres” (på engelska). York Courses. Arkiverad från originalet den 25 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210725133225/https://www.yorkcourses.co.uk/product-category/contributors/bishop-richard-chartres/. Läst 25 juli 2021. 
  87. ^ [a b] Holtzclaw, Mike (24 oktober 2014). ”Prince William and Kate Middleton's wedding minister to preach in Williamsburg this weekend” (på engelska). Daily Press (Newport News, Virginia, USA: Tribune Publishing). Arkiverad från originalet den 2 november 2014. https://web.archive.org/web/20141102223456/https://www.dailypress.com/entertainment/dp-nws-bishop-of-london-1025-20141024-story.html. Läst 25 juli 2021. 
  88. ^ Chartres, Richard (17 april 2013). ”Baroness Thatcher's funeral: Sermon in full” (på engelska). BBC. https://www.bbc.com/news/uk-22182938. Läst 25 juli 2021. 
  89. ^ [a b c] Sherwood, Harriet (13 maj 2018). ”Comprehensive pupil, poly student, nurse ... and now the C of  E’s most powerful ever senior female cleric” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2018/may/13/sarah-mullally-bishop-london-respect-opponents. Läst 11 juni 2021. 
  90. ^ [a b] Elgot, Jessica (22 juli 2015). ”I don't feel like a pioneer! − Rachel Treweek becomes bishop of Gloucester” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2015/jul/22/rachel-treweek-becomes-bishop-of-gloucester-dont-feel-like-a-pioneer. Läst 25 juli 2021. 
  91. ^ ”The London Gazette, No. 61297” (på engelska). The National Archives. 16 juli 2015. sid. 13070. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/61297/page/13070. Läst 25 juli 2021. 
  92. ^ ”Profile: Sarah Mullally (radioreportage)” (på engelska). BBC. 23 december 2017. https://www.bbc.co.uk/sounds/play/b09jqdst. Läst 10 april 2021. 

Tryckta källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arthur Winnington-Ingram before 1939.png

Carte de visite photo of Arthur Winnington-Ingram (1858-1946) Bishop of London. Studio of Elliot & Fry. The sitter looks at least ten years older than his 1901 photo, File:Arthur Winnington-Ingram Bishop of London 003.jpg, and this is a carte de visite, so the probable date is 1910-1914.

This photo was originally uploaded here on 19 June 2012 by Greyhead, as a scan from the original CDV in the user's possession.
Murder of Simon Sudbury - Froissart, Chroniques de France et d'Angleterre, Book II (c.1460-1480), f.172 - BL Royal MS 18 E I.jpg

Murder of Simon Sudbury

[Miniature only] The murder of Simon Sudbury, the Chancellor and Archbishop of Canterbury, Sir Robert Hales, Treasurer of England, and the prior of the Hospitallers, in the Tower of London by rebels during the Peasant's Revolt, 14 June 1381
Edmund Gibson portrait.jpg
Edmund Gibson (1669-1748), Bishop of London
Saint Dunstan.jpg
Författare/Upphovsman: Randy OHC, Licens: CC BY 2.0
Monastic Chapel 1920, Holy Cross Monastery, West Park, New York. This is the Christian saint Dunstan in stained glass form. He was born in Somerset.
AbpWilliamHowley.jpg
William Howley (1766-1848), Archbishop of Canterbury
George Abbot from NPG cropped.jpg
Cropped detail of George Abbot (1562-1633), Archbishop of Canterbury, by unknown artist. See source website for additional information.
Thomas Sherlock portrait.jpg
Thomas Sherlock (1678-1761), Bishop of London
Charles James Blomfield by Lawrence (follower).jpg
The Right Reverend Charles James Blomfield (1786–1857), DD, Bishop of London
George Mountaigne DD.jpg
George Montaigne (1569-1628), Bishop of London
Archbishop John William Charles Wand.tiff
Archbishop John William Charles Wand was Archbishop of Brisbane 1934-1943
Robert Lowth, after RE Pine.jpg
Robert Lowth (1710-1787), Bishop of London
Richard Chartres Bishop of London.jpg
Författare/Upphovsman: Paulobrad, Licens: CC BY-SA 3.0
Richard Chartres, the Bishop of London
Chertsey Breviary - St. Erkenwald.jpg
St. Erkenwald instructing monks. A historiated initial from the Chertsey Breviary (Bodley Ms Lat. liturg. d. 42, f. 46rv).
Archbishop Savage.png
Författare/Upphovsman: A. Clutton-Brock, Licens: CC0
Effigy of Archbishop Thomas Savage
Mandell Creighton by Sir Hubert von Herkomer.jpg
A man with a long beard sits facing to the left. His forehead and top is bald. He wears glasses and a bishop's uniform (white top, red bottoms, and a black scarf).
No image.svg
A 1×1 transparent image. Useful for when a template requires an image but you don't have one.
Geoffrey Fisher by RG Eves.jpg
Geoffrey Fisher (1887-1972), Bishop of Chester (subsequently Archbishop of Canterbury)
Edwin Sandys from NPG.jpg
Extracted from Edwin Sandys; Cicely Sandys (née Wilford), by unknown artist, given to the National Portrait Gallery, London in 1900. See source website for additional information.
Official portrait of The Lord Bishop of London crop 2.jpg
Författare/Upphovsman: Roger Harris, Licens: CC BY 3.0
Official portrait of The Lord Bishop of London
  • 3×4 portrait of The Lord Bishop of London
Frederick Temple 1900 Bradford.JPG
Frederick Temple, Archbishop of Canterbury.
Edmund Grindal.jpg
Edmund Grindal (1519-1583), Archbishop of Canterbury. Contemporary (16th Century) portrait.
John Randolph Bishop of London 1811 by William Owen.jpg
Portrait of John Randolph (1749–1813), Bishop of London, previously Bishop of Oxford, and Professor of Poetry at Oxford University.
John Aylmer portrait.jpg
John Aylmer (1521-1594), Bishop of London. Arms: See of London (Gules, two swords in saltire argent points up hilts and pommels or) impaling Aylmer (Argent, a cross sable between four Cornish choughs proper)
BpRichardVaughan painting.jpg
Richard Vaughan (c.1550-1607), Bishop of London
Beilby porteus engraving.jpg
The Rt. Revd. Beilby Porteus (1731-1809), Bishop of London, printed by Fisher, Son & Co., London, 1833
Thomas Ravis portrait.jpg
Thomas Ravis (c.1560-1609), Bishop of London
Church of England Ordination 1790.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0

Church of England Certificate of Ordination of Deacon Gideon Bostwick, A.M, of Yale College in New Haven, given at the Chapel Royal at St. James' Palace, Westminster, London, by en:Richard Terrick, Bishop of London, February 24, 1770.

The Cooper Collections of Historical Documents