Birgitta Svensson (etnolog)

Ulla Birgitta Svensson, född 17 december 1948, är en svensk professor i etnologi verksam vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap på Stockholms universitet.


Biografi

Birgitta Svensson verkade som samhällsvetare i offentlig förvaltning åren 1972–1987. Hon disputerade i etnologi 1993 vid Lunds universitet och blev där sedan docent 1997. [1] Hennes avhandling hade titeln Bortom all ära och redlighet och handlade om hur staten aktivt arbetar med att anpassa resandefolket till folkhemmets normer[2].

Birgitta Svenssons inriktning fokuserar på migration, identitet och landskap inom kulturhistoria och marginaliseringsprocesser i samhället.[1][3] Mellan 2001 och 2015 innehade Svensson den Hallwylska professuren vid Institutet för folklivsforskning samtidigt ingick hon i ledningen för två forskarskolor i dess anknytning; senast Fokult vid Humanistiska fakulteten fram till 2016. Hon var under samma period även med i Nordiska museets forskningsråd. Hon har även varit styrelseledamot vid Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, International Society for Cultural History och Société Internationale d´Ethnologie et de Folklore (SIEF) samt redaktör för den kulturhistoriska tidskriften RIG, för den internationella tidskriften Ethnologia Scandinavica och medlem i redaktionen för Ethnologia Europaea, dessutom sakkunnig i flera svenska och europeiska forskningsråd.

Under 2019–2020 utredde Birgitta Svensson förutsättningarna för ett svenskt museum om Förintelsen.[4][5]

Utmärkelser, ledamotskap och priser


Bibliografi i urval

  • Den feminina textilen: makt och mönster, red. med Louise Waldén (2005) ISBN 91-7108-499-1
  • Kartan i forskningens tjänst, red. med Lars-Erik Edlund och Anne-Sofie Gräslund (2008)
  • Kulturhjälten: Viktor Rydbergs humanism, red. med Birthe Sjöberg (2009)
  • Malmberget: structural change and cultural heritage processes, red. med Ola Wetterberg (2009)
  • Andra Stockholm: liv, plats och identitet i storstaden, red. med Bo Larsson (2011)
  • Svenskt i Finland - finskt i Sverige: språk, identitet och nationalitet efter 1809, red. med Maria Sjöberg (2011)
  • Varför etnologi? (2012)
  • Individer i rörelse: kulturhistoria i 1880-talets Sverige, red. med Anna Wallette (2012)
  • Markeringar och maskeringar: att visa eller dölja sin kropp, red. med Roger Qvarsell (2012)

Festskrift

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Brüllhoff, Henning. ”Medarbetare” (på engelska). www.erg.su.se. Arkiverad från originalet den 3 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170103094403/http://www.erg.su.se/om-oss/kontakt/2.5316/svensson-birgitta-1.133327?cache=%2F2.20372. Läst 2 januari 2017. 
  2. ^ ”DN.SE” (på svenska). 20 mars 1995. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/hells-angels-tar-over-tattarens-hederskodex-etnologen-birgitta-svenssons-avhandling/. Läst 2 januari 2017. 
  3. ^ ”Nordiska museets forskningsråd | Nordiska museet”. www.nordiskamuseet.se. Arkiverad från originalet den 3 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170103094608/http://www.nordiskamuseet.se/samlingar/forskning/nordiska-museets-forskningsrad. Läst 2 januari 2017. 
  4. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (14 augusti 2019). ”Utredare till utredningen om ett museum om Förintelsen”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190814153236/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/08/utredare-till-utredningen-om-ett-museum-om-forintelsen/. Läst 15 augusti 2019. 
  5. ^ ”Sveriges museum om Förintelsen. SOU 2020:21”. 15 april 2020. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/04/sou-202021/. Läst 23 november 2022. 
  6. ^ ”Kungliga Vitterhetsakademien - Ledamöter - Arbetande ledamöter”. www.vitterhetsakad.se. http://www.vitterhetsakad.se/ledamoter/arbetande_ledamoter. Läst 2 januari 2017. 
  7. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
Auktoritetsdata