Birger Gregersson

Birger Gregersson
Birger Gregersson
Yrke	Präst, biskop
	Kyrkliga ämbeten
Kyrka	Romersk-katolska kyrkan
Titel	Kanik
Stift	Strängnäs stift
Period	1342–1356
Titel	Domprost
Stift	Uppsala stift
Period	1356–1366
Titel	Ärkebiskop
Stift	Uppsala stift, ärkebiskop
Period	1366–1383
Företrädare	Peter Tyrgilsson
Efterträdare	Henrik Karlsson
	Personfakta
Född	Troligen 1327;
Nationalitet	Sverige
Död	10 mars 1383; troligen på slottet Arnö
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Malstaätten
Far	Greger Jonsson
	Heraldiskt vapen
	;
	Malstaättens vapensköld

Birger Gregersson, född (troligen) 1327, död (troligen på Arnö slott vid Mälaren) 10 mars 1383,^[1] var en svensk katolsk präst och biskop av Uppsala stift från 1366 till sin död. Dessutom var han författare till en legend om heliga Birgitta.

Biografi

Birger Gregersson föddes troligen 1327 som son till Greger Jonsson av Malstaätten.

År 1342 utnämnde påven honom till kanik av Strängnäs, och han blev därefter kyrkoherde i Österhaninge. Under 1350-talet hade han befattning med den påvliga skatteuppbörden, och var därigenom meriterad för domprostvärdigheten i Uppsala stift som han erhöll 1356.

I politiskt avseende sällade han sig till sin ätt och den heliga Birgitta, och tog parti för Albrekt av Mecklenburg vars första regering han fick tillhöra. Under en tid var han konungens kansler, och 26 juni 1365 nämns Birger Gregersson i Diplomatarium Fennicum: ^[2]

”	Konung Albrecht öfverlåter vid Åbo slott 1365, den 26 juni (die b:torum Johannis & Pauli), i närvaro af biskop Thomas af Vexiö, riddarne Johan von Lytzow, Benkt Philipsson och Erik Karlsson samt höfvidsmannen på Viborg Sune Håkansson åt domprosten i Uppsala Birger Gregersson några till kronan förbrutna gods i Sverige.	„
– DF 6586

1366 valdes Birger Gregersson till ärkebiskop av Uppsala stift. Han reste då till påven i Viterbo, som erkände valet.

Herr Birger utgjorde en gränspunkt i den svenska kyrkopolitiken, och han anses i sin självständighet ha varit ett organ för idén om en nationalkyrka. Han stod på god fot med Bo Jonsson Grip såväl vad gäller lojaliteten mot Birgitta som att stärka aristokratins och kyrkans maktställning gentemot monarkin.

År 1381 instiftade han Vårfrupenningen i syfte att finansiera ett kloster i Vadstena. Han har efterlämnat några officier; ett över Sörmlands apostel, Botvid, och ett över Birgitta. Av dessa båda synes speciellt Birgitta ha utövat ett stort inflytande på hans handlingar och strävanden.

Källor

^ Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B., Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 120
^ DF 6586

Företrädare:
Peter Torkelsson

Ärkebiskop i Uppsala
1366–1383

Efterträdare:
Henrik Karlsson

[1] Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B., Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 120

[2] DF 6586

[1]

[2]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Birger Gregersson

Biografi

Källor

Media som används på denna webbplats