Bioteknik
Bioteknik är en kombination av biologi och teknik som i första hand innebär att använda celler eller komponenter från celler (såsom enzymer eller DNA) i tekniska tillämpningar.[1] Bioteknik är således en tvärvetenskap. En del av tillämpningarna har även medicinska/biomedicinska tillämpningar. Bioteknik är historiskt nära besläktat med kemiteknik, och de äldsta tillämpningarna av bioteknik är sådana som innefattar olika jäsningsprocesser. I takt med att framsteg inom molekylärbiologin har skett, har mer av genteknik kommit att innefattas i området.[2]
Bioteknik är ett väldigt brett område, Verket för innovationssystem har fastställt följande huvudindelningar
- Läkemedel och medicin
- Agrobioteknik, exempelvis växtförädling
- Miljöbioteknik, till exempel vattenrening och avfallshantering
- Biotekniska verktyg (produkter och tjänster, utrustning och mätinstrument för bioteknisk användning), till exempel för att upptäcka Alzheimers sjukdom[3]
- Biotekniska livsmedel.
- Bioproduktion (produktion av biomolekyler eller mikroorganismer)[4]
Närliggande områden är syntetisk biologi, biomaterial, medicinsk teknik, proteinteknik och genteknik.
En annan aspekt av bioteknik är de tekniska problem som uppstår inom biologisk forskning – som till exempel vid storskalig odling av mikroorganismer, genmodifiering och proteinrening. Denna tolkning är vanlig i akademiska sammanhang.
Bioteknikens historia
Bioteknik har använts i tusentals år inom jordbruket, livsmedelsindustrin och medicinen.[5]
Begreppet är däremot ganska nytt och anses ha myntats 1919 av den ungerske ingenjören Károly Ereky.[5]
Ett stort genombrott för biotekniken skedde strax före andra världskriget när penicillin upptäcktes. De första organismerna som isolerades var med dagens mått ineffektiva producenter av penicillin. Med mutationsarbete och naturligt urval har bioteknikerna sedan odlat fram stammar som ger 10000 gånger så mycket antibiotikum som de första i slutet av 1930-talet.[6]
Utbildning inom bioteknik
Flera av Sveriges högskolor och universitet bedriver både civil- och högskoleingenjörsutbildning i bioteknik. Flera av utbildningarna på de större universiteten och tekniska högskolorna finns representerade i organisationen Bioteknikutbildningar i Sverige.
Källor
- ^ Nya hot i bioteknikens spår Arkiverad 17 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine., FOI, läst 2010-11-03
- ^ ”Nyfiken på bioteknik – forskning som öppnar nya möjligheter”. Svenskt Näringsliv. Arkiverad från originalet den 20 november 2019. https://web.archive.org/web/20191120133750/https://docplayer.se/storage/35/17217501/1574260654/3zrkDZI9bfkVwdgbE5RWXQ/17217501.pdf. Läst 14 januari 2015.
- ^ Ulrika Engström. ”Rött ljus avslöjar alzheimer”. Illustrerad Vetenskap. http://fof.se/amne/bioteknik. Läst 14 januari 2015.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140203020218/http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3e6f628912085e3b16880001653/ura05_3.pdf. Läst 31 januari 2014.
- ^ [a b] ”Incorporating Biotechnology into the Classroom What is Biotechnology?” (på engelska). Incorporating Biotechnology into the High School Classroom through Arizona State University's BioREACH program. http://www.public.asu.edu/~langland/biotech-intro.html. Läst 14 januari 2015.
- ^ ”Bioteknik”. ne.se. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bioteknik. Läst 14 januari 2015.
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Insulin crystals, from NASA's website.
(c) I, Madprime, CC BY-SA 3.0
Stylized DNA replication fork with nucleotides matched, 5'->3' synthesis shown, no enzymes in diagram. Please credit Madeleine Price Ball if used in a commercial context.