Bioinformatik
 | Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Beräkningsbiologi (2024-04) (Diskussion) |
Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer för analys av biologiska (särskilt molekylärbiologi) data utvecklas. Enligt Svensk MeSH anges Bioinforamatik vara synonymt med Beräkningsbiologi och engelskans Computational Biology och begreppet anges vara en undergrupp till både Biologi och Informatik.[1]
Ursprungligen myntades begreppet för studiet av informatiska processer i biotiska system av Professor Paulien Hogeweg vid Universitetet i Utrecht, Nederländerna[2]. Idag används begreppet fritt för att omfatta all forskning där datorberäkningar används för att analysera molekylärbiologiska data.
Bioinformatiken inbegriper vitt skilda delområden, till exempel:
- Hantering och strukturering av mycket stora datamängder.
- Visualisering av data, till exempel proteinstruktur, fylogeni, och genomik.
- Algoritmutveckling för att möta behov inom olika slags analyser, datahantering, och visualisering.
- Modellering av fenomen inom evolution, proteinfunktion, och cellbiologi.
- Analys av molekylärbiologiska data såsom DNA- och proteinsekvenser, data från studier av genuttryck, och morfologiska karaktärer.
Forskning inom bioinformatik bedrivs idag vid de flesta svenska universitet och även en del högskolor, exempelvis Högskolan i Skövde.
Se även
Referenser
- ^ ”Computational Biology Beräkningsbiologi”. Svensk Mesh. KI. 22 april 2024. https://mesh.kib.ki.se/term/D019295/computational-biology.
- ^ Attwood T.K., Gisel A., Eriksson N-E. and Bongcam-Rudloff E. (2011). ”Concepts, Historical Milestones and the Central Place of Bioinformatics in Modern Biology: A European Perspective”. Bioinformatics - Trends and Methodologies. InTech. Arkiverad från originalet den 25 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120125034510/http://www.intechopen.com/articles/show/title/concepts-historical-milestones-and-the-central-place-of-bioinformatics-in-modern-biology-a-european-. Läst 8 januari 2012.
Externa länkar
- EMBnet: Det första världsomfattande bioinformatiska nätverket
- ISCB: Världsomfattande bioinformatiksällskap
- NCBI: En av de största och mest använda bioinformatiska centra
- eBioKit demo
- ELIXIR: Den europeiska infrastrukturen för biologisk information
- NBIS: Den svenska infrastrukturen för bioinformatik
| |||||
Media som används på denna webbplats
Phylogenetic tree.svg
A phylogenetic tree of living things, based on RNA data and proposed by Carl Woese, showing the separation of bacteria, archaea, and eukaryotes. Trees constructed with other genes are generally similar, although they may place some early-branching groups very differently, thanks to long branch attraction. The exact relationships of the three domains are still being debated, as is the position of the root of the tree. It has also been suggested that due to lateral gene transfer, a tree may not be the best representation of the genetic relationships of all organisms. For instance some genetic evidence suggests that eukaryotes evolved from the union of some bacteria and archaea (one becoming an organelle and the other the main cell).
A phylogenetic tree of living things, based on RNA data and proposed by Carl Woese, showing the separation of bacteria, archaea, and eukaryotes. Trees constructed with other genes are generally similar, although they may place some early-branching groups very differently, thanks to long branch attraction. The exact relationships of the three domains are still being debated, as is the position of the root of the tree. It has also been suggested that due to lateral gene transfer, a tree may not be the best representation of the genetic relationships of all organisms. For instance some genetic evidence suggests that eukaryotes evolved from the union of some bacteria and archaea (one becoming an organelle and the other the main cell).