Bindningsenergi

Bindningsenergi är den energi som frigörs då ett system av fria partiklar hamnar i ett bundet tillstånd, ibland med motsatt tecken beroende på konventioner. Begreppet används framför allt inom atom- och kärnfysik.

Kärnfysik

Bindningsenergi per nukleon i MeV för vanliga nuklider som funktion av masstal

Protoner och neutroner är bundna i atomkärnor genom den starka kärnkraften. Skillnad i bindningsenergi mellan slutnuklid och startnuklid är källan till energiomvandlingen i stjärnor och i kärnkraftverk. Atomkärnornas bindningsenergier beror på antalet neutroner och protoner. För stora antal med partiklar i grupp kan beroendet beskrivas av vätskedroppmodellen. Järn har högsta bindningsenergin per nukleon. Det betyder att energi frigörs då man omvandlar atomkärnor så att de närmar sig de stabila järnnukliderna i atomnummer och masstal. Därför kan energi fås från fission av tunga grundämnen och genom fusion av lätta grundämnen.

Se även

Media som används på denna webbplats

Binding energyBA.jpg
Binding Energy per Nucleon, overview, some common isotopes identidied. Norwegian text