Bildning

Question book-4.svg
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Bildning är den utveckling av personligheten och odling av själsliga förmågor och förhållningssätt som anses följa av högre studier och förkovran i viss litteratur.[1] En bildad person kan vara allmänbildad eller utbildad, men ordet beskriver i första hand en person som är kultiverad (ungefär själsodlad, människodanad[2]) och civiliserad.[3]

Allmänt

Bildningideal anses leda till ökat studiekritiskt förhållningssätt och analytisk förmåga och motverka en alltför snäv specialisering.[4] En beskrivning i nutida terminologi säger att bildning står i motsättning till utbildning, där utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, medan bildning syftar till att omvandla hela människan, dess inre förmåga, insikter, moraliska och etiska uppfattning,[5] också känt som personlighetsutveckling.

Inom utbildningsdebatten ställs ofta borgerliga bildningsideal (ursprungligen formulerade av Wilhelm von Humboldt) i motsatsställning till så kallade nyttoideal i utbildningen. Bildningsideal har förändrats under historien och skiljer sig mellan olika akademiska traditioner och tänkare, men i debatten har ofta bildning förknippats med högre studier inom filosofi eller kulturvetenskaper, studier av latin, läsande av klassiska skönlitterära verk, grundforskning och teoretiska studier. Nyttoideal förknippas i debatten däremot med yrkesutbildning (exempelvis ingenjörsutbildning), entreprenörskap,[2] tillämpad forskning (på uppdrag av näringslivet) och tillämpad akademisk undervisning.

Definitioner

En definition, given av Ellen Key, är: Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt oss.[6]

En annan definition av begreppet är: Bildning är den kunskap som blir en del av din personlighet.[källa behövs]

En mer aktiv och inkluderande syn på individens egen bildning än den traditionella syn som redovisats ovan är att bildning kan nås genom både formellt lärande, genom utbildningssystem och det som organiseras i dess sammanhang, men också genom icke formellt lärande som sker i andra sammanhang där individen rör sig.

Historia

Begreppet härstammar från tyskans "Bildung"[5], som idag emellertid ofta översätts till utbildning på svenska, och som uppstod under 1800-talet i och med det universitet som startades i Berlin 1810 till följd av bildningsideologen Wilhelm von Humboldts (1767–1835) större inflytande i Tyskland.[7] Hans tankar och idéer fick stort genomslag när det gällde att reformera universitetsväsendet i Preussen och annorstädes.

I den svenskspråkiga världen använde bland andra Thomas Thorild (1759–1808) och Johan Vilhelm Snellman (1806–1881) tidigt ordet ”bildning”. Snellman skrev: "Människans första bildning är den, att hon bemäktigar sig sin kropp och uti dess fria rörelse förverkligar sin frihet" samt: "Den .. humanistiska bildningen, det är de kunskapsarter vilka, utan att äga någon omedelbar användning i dagliga livet, endast avser att bibringa förståndet skärpa, att rikta viljan till en verksamhet, vars frukter inte är stundens och med den förgår, samt att odla känslan för det sköna, smaken."[1] För Snellman innebar bildning först och främst en önskan att odla den nationella kulturen.[8]

Bildning och bibliotek

I ett antologibidrag i boken "Att växa som människa: om bildningens traditioner och praktiker" anlägger Karin Grönvall och Jan Hjalmarsson ett bildningsperspektiv på en institution som har spelat en central roll i bildningssammanhang, nämligen det akademiska biblioteket. I deras text ”Bildning för vår tids bibliotek” skriver de om hur bibliotek, bildning och folkbildning kopplats samman historiskt. De beskriver hur informationslandskapet har förändrats i och med samhällets digitalisering och vilka utmaningar som universitets- och högskolebiblioteken har och hur ett bildningsbegrepp kan kopplas till detta.[9]

Kritik

En del av kritiken mot bildningsidealet bygger på att det egentligen är ett exkluderande begrepp, som togs i bruk när tillgängligheten till universiteten ökade för de lägre samhällsskikten.[10]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok: bildning
  2. ^ [a b] Sven-Eric Liedman (2011), "Hets! En bok om skolan" (2011).
  3. ^ Svenska Akademiens ordbok: bildad
  4. ^ Högskoleverkets projekt om bildning, uppdaterat 2011-01-15, arkiverad på archive.org.
  5. ^ [a b] Sven-Erik Lidman, i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2 februari 2012.
  6. ^ "Bildning är det som ordspråk". livet.se. Läst 14 maj 2016.
  7. ^ "Är begreppet bildning meningsfullt?", Anders Burman, Svenska Dagbladet 30 juli 2007
  8. ^ Dahlberg, Julia (1/2016). ”Den sanna bildningen. Nationellt och universellt som strategi inom den finska kunskapseliten, ca 1820–1850”. Historisk Tidskrift för Finland 101:4 (2016). https://journal.fi/htf/article/view/70379. 
  9. ^ Grönvall, Karin & Hjalmarsson, Jan (2014). Burman, Anders. red. Att växa som människa: bildningens traditioner och praktiker. Södertörn Studies in Higher Education. Huddinge: Södertörns högskola. sid. 301-319. ISBN 978-91-86069-92-6. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:718761/FULLTEXT01.pdf 
  10. ^ Billmayer, Jakob (2021). ”Bildning inget oproblematiskt begrepp”. Skola och Samhälle. https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skola/jakob-billmayer-bildning-inget-oproblematiskt-begrepp/. 

Webbkällor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg