Bielke

Bielke af Åkerö
Ätten Bielkes stamvapen: tre gånger delad i guld och blått
UrsprungSmåland, inget påvisbart samband med den skånsk-danska eller norska Bielkeätten
StamfarKettil, far till Nils Kettilsson (Bielke) och Ture Kettilsson (Bielke), från Ture härstammar den på riddarhuset introducerade grenen.
AdladSvensk uradel
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1625
Gradadlig ätt nr 8
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1647
För den danska och norska ätten, se Bielke (Danmark och Norge).

Bielke är en svensk uradlig ätt från Småland. Den svenska Bielkeätten har synbart inget påvisbart samband med den skånsk-danska eller norska Bielkeätten. En gren blev grevlig 1687 och introducerades på riddarhuset med nr 29, denna ätt fortlever.

Skölden innehåller noga taget inte någon bjälke; den är med dagens terminologi tre gånger delad i guld och blått. Hade den innehållit ytterligare ett blått fält överst, kunde den ha beskrivits som "i blått fält två bjälkar av guld". Detta gäller även den friherrliga ätten Bielke nr 6, den adliga ätten Bielke af Åkerö nr 8 samt de ointroducerade friherrliga ätterna Bielke till Leckö och Bielke till Wijk, vilkas vapen samtliga skiljer sig från den grevliga ättens endast genom utformningen av hjälmar och kronor.[1]

Historia

Dess tidigaste med säkerhet kända medlem är den enbart genom sönernas patronymikon kände Kettil. En text från 1600-talet på Riddarhuset anger med oklart ursprung att Kettils far skulle ha hetat Bengt, men någon sådan person kan inte återfinnas i medeltida källor. Teorier har också framförts att han skulle vara identisk med den småländske frälsemannen Kettil Pedersson som omtalas 1266 och 1268, teorin är grundad på godsinnehav, särskilt Skärbäcken och Holkaryd[2], men några belägg för teorin finns inte.[3][4]

Två söner till Kettil är kända, Nils Kettilsson (Bielke) och Ture Kettilsson (Bielke), den förre var riddare och den senare riksråd och riddare. Från den senare härstammar den på riddarhuset introducerade grenen.

Familjenamnet upptogs först av riksrådet Ture Pedersson Bielke, som dog 1577, varför samtliga släktmedlemmar före honom skrivs med namnet Bielke inom parentes.

Den adliga obetitlade släktgrenen Bielke af Åkerö, vilken 1625 introducerades på Riddarhuset i riddarklassen med nummer 8, utslocknade 1647.[5]

Friherrliga ätten Bielke

Friherrliga ätten Bielke
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1608
Gradfriherrlig ätt nr 6
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1792
SvärdssidanTure Bielke (död 1792)

Dennes söner Svante och Nils Bielke, blev 1608 friherrar, och från den senares sonson, Nils Bielke (1644–1716), vilken blev greve 1687, härstammar den nu levande grevliga grenen av ätten.

Den 1569 upphöjda friherrliga grenen utslocknade sannolikt i början av 1600-talet och den 1608 upphöjda friherrliga grenen 1792.

Grevliga ätten Bielke

Bielke
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1687
GradGrevlig ätt nr 29

Den grevliga grenen fortlever och är näst Natt och Dag den äldsta levande svenska adelsätten.

Kända medlemmar

Svensk drottning:

Övriga:

  1. Birgitta Turesdotter (Bielke) (–1436), gift före 1429-03-01 med kung Karl Knutsson (Bonde).
  2. Erik Turesson (Bielke) (–1450), gift år 1446 med sin styvmoders dotter Birgitta Kristiernsdotter (Vasa) (–1473).
  3. Sten Turesson (Bielke), död ung efter modern.
  4. Bengt Turesson (Bielke), (1424–25)
  5. Ture Turesson (Bielke) (1425–90)

Se även

Noter

  1. ^ Dahlby, Frithiof (1964). Svensk heraldisk uppslagsbok: lexikon över svenska sköldemärken tillhörande samtliga på Riddarhuset introducerade ätter samt icke introducerade ätter. Stockholm: Bonnier. sid.65
  2. ^ "Vem var Bielke-ättens stamfar?" Artikel i Släkt och Hävd 1998:2 av Torleif Ericson
  3. ^ Bielke, släkt, [1], Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Carlsson.), hämtad den 29 september 2014.
  4. ^ Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna
  5. ^ Gustaf Elgenstierna. ”Bielke af Åkerö”. Den introducerade svenska adelns ättartavlor. sid. 361 Tab 26 1.Erik. https://runeberg.org/elgenst/1/0383.html. Läst 29 februari 2024. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats