Bhopal
| Bhopal | |
| Stad | |
 This file is not in the public domain. Therefore you are requested to use the following next to the image if you reuse this file: © Yann Forget / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0 Taj-ul-Masajid-moskén i Bhopal. | |
| Land |  Indien |
|---|---|
| Delstat | Madhya Pradesh |
| Distrikt | Bhopal |
| Koordinater | 23°15′32″N 77°24′38″Ö / 23.25889°N 77.41056°Ö |
| Area | 285,88 km²[1] |
| - storstadsområde | 336,06 km²[2] |
| Folkmängd | 1 798 218 (1 mars 2011)[1] |
| - storstadsområde | 2 277 592 (30 juni 2018)[3] |
| Befolkningstäthet | 6 290 invånare/km² |
| - storstadsområde | 6 777 invånare/km² |
| Geonames | 1275841 |
  Bhopals läge på karta över Indien. | |
| Webbplats: Bhopal Municipal Corporation | |
Bhopal, även kallad sjöarnas stad, är huvudstad i delstaten Madhya Pradesh i Indien. Den är samtidigt centralort i ett distrikt och en division med samma namn som staden. Folkmängden uppgick till cirka 1,8 miljoner invånare vid folkräkningen 2011. Storstadsområdet beräknades ha cirka 2,3 miljoner invånare 2018.
Staten Bhopal erövrades av Dost Muhammed khan, som efter Aurangzebs död 1707 förklarade sig självständig med titeln nawwab och 1723 utropade staten Bhopal. Under slutet av 1700- och början av 1800-talet drabbades Bhopal hårt av härjningståg under Pindaras och maratherna. Härigenom kom man att närma sig britterna och behöll sin självständighet som stat i allians med Storbritannien. 1844–1926 rådde endast kvinnlig tronföljd.[4]
Stadsbilden innehåller dels den gamla staden med gamla moskéer och palats samt andra minnesmärken efter Begumhärskarna och andra forna herrar, dels den nya staden med modern arkitektur och modernt näringsliv.
Gaskatastrofen 1984
I omvärlden är Bhopal mest känt för Bhopalkatastrofen natten till 3 december 1984 då 43 ton metylisocyanat och andra gaser från amerikanska Union Carbides fabrik strömmade ut över den sovande staden. 520 000 människor utsattes för gaserna, 8 000 dog under första veckan, och närmare 200 000 fick olika grader av skador, bland annat lung- och ögonskador. Greenpeace uppskattar antalet omkomna i låga tal till 20 000 och åtskilliga fler under de följande åren.[5]
Orsakerna till utsläppet var främst en undermålig design av fabriken, bristande underhåll, dålig personalpolitik och ekonomisk press. Att den fick så stora konsekvenser berodde i huvudsak på underlåtenhet dels från Union Carbide Corporation, dels från indiska regeringen och delstatsregeringen.
En av följderna av fabrikens tillverkning är förorenat grundvatten utanför fabriksområdet, där nya slumområden vuxit upp.
Idag arbetar Sambhavna Trust, en stiftelse som driver en klinik, med att ge vård och upprättelse till de skadade. Sambhavna ingår också i det världsomspännande nätverk av miljöorganisationer och enskilda som bekämpar kemisk miljöförstörelse.
Dow Chemical har köpt Union Carbide. Företaget förnekar fortfarande att de hade någon skuld i katastrofen. Man anser att utsläppet berodde på sabotage, något som det inte finns några bevis för.
Efter 23 års arbete dömde en indisk domstol den 7 juni 2010 åtta tidigare indiska chefer till fängelse i upp till två år.[6]
En svensk fotograf ådrog sig lungskador vid sitt besök i Bhopal strax efter olyckan. En svensk läkare, som skrivit en bok om Bhopalkatastrofen, var under åtskilliga år persona non grata i Indien.
Källor
- Rolf Lidskog. Bhopal och den organiserade oansvarigheten SvD, Under Strecket, 3 december 2004
- Eckerman, I. Bhopal Catastrophe 1984: Causes and Consequences (in Reference Module in Earth Systems and Environmental Sciences). Elsevier. (2013.
- Eckerman I. The Bhopal Saga - causes and consequences of the world's largest industrial disaster (2004) Förhandsvisning
- Eckerman I. Chemical Industry and Public Health - Bhopal as an example (pdf) Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap MPH 2001:24 (2001)
- Karlsson E et al. The Bhopal catastrophe: Consequences of a Liquified Gas Discharge. Stockholm: Försvarets forskningsanstalt C40212-C1(C2,C3,H1) (1985)
- Kulling P, Lorin H. Giftgasolyckan i Bhopal 2-3 december 1984. Stockholm: Försvarets forskningsanstalt. KAMEDO 0281-2223:53 (1987)
- Lorin H, Kulling P. The Bhopal Tragedy - What have Swedish disaster medicine planning learned from it? J Emerg Med. 1986;4(4):311-6 Abstrakt
- Bhopal Disaster Wikipedia på engelska
- Greenpeace International Nightmare in Bhopal
Noter
- ^ [a b] Census of India; District Census Hand Book Läst 16 januari 2019.
- ^ Census of India; District Census Hand Book Sammanlagd areal för Bhopal samt dess förorter, enligt definitionen vid folkräkningen 2011. Läst 16 januari 2019.
- ^ United Nations; World Urbanization Prospects 2018; Annual Population of Urban Agglomerations with 300,000 Inhabitants or More in 2018, by country, 1950-2035 (excelfil) Arkiverad 22 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 16 januari 2019.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk uppslagsbok AB. sid. 956
- ^ Ingrid Eckerman. The Bhopal Saga - causes and consequences of the world's largest industrial disaster Arkiverad 10 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. (2004) Preview
- ^ India Blooms 2010-06-07 Arkiverad 10 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 2010-06-07
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bhopal.
Media som används på denna webbplats
(c) Uwe Dedering på tyska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
Location map of India.
Equirectangular projection. Strechted by 106.0%. Geographic limits of the map:
- N: 37.5° N
- S: 5.0° N
- W: 67.0° E
- E: 99.0° E
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
This file is not in the public domain. Therefore you are requested to use the following next to the image if you reuse this file: © Yann Forget / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0
Taj-ul-Masjid, Bhopal, India.