Bettina von Arnim

	Bettina von Arnim
	Bettina von Arnim, före 1890. Gravyr efter hennes dotter Armgart von Arnims kopia av ett verk av okänd artist
Pseudonym	Beans Beor, Bettina och comtesse von Arnim
Född	4 april 1785; Frankfurt am Main, Tyskland
Död	20 januari 1859 (73 år);
Yrke	Författare
Nationalitet	Tysk
Språk	Tyska
Make/maka	Achim von Arnim
Släktingar	Clemens Brentano (broder)

Bettina von Arnim, egentligen Anna Elisabeth Catharina Ludovica Magdalena von Arnim, född Brentano 4 april 1785 i Frankfurt am Main, död 20 januari 1859 i Berlin, var en tysk författare och en betydande person under den tyska romantiken. Hon var dotter till den italienskättade köpmannen och diplomaten Peter Anton Brentano och Maximiliane von La Roche samt dotterdotter till författaren Sophie von La Roche. Hon var vidare syster till författaren Clemens Brentano och faster till Lujo Brentano.

Som ung umgicks Bettina Brentano förtroligt med Goethes mor i Frankfurt och blev 1807 presenterad för honom själv i Weimar. Hon dolde inte sitt tillbedjande svärmeri för den redan åldrige skalden, som dock försiktigt avvisade henne. Det kom till öppen brytning mellan dem, och Bettina Brentano gifte sig 1811 med skalden Achim von Arnim. Först efter sin makes och Goethes död debuterade hon som författare. I Goethes Briefwechsel mit einem Kinde (tre band, 1835) har åtskilliga av breven efteråt uppvisats vara skrivna av Bettina von Arnim själv. På liknande vis skildrade hon sin ungdomsväninna Karoline von Günderrode i en brevväxling (två band). Vidare skrev hon Dies Buch gehört dem König (två band, 1843, ett försök att lösa den sociala armodsfrågan) och flera skrifter i en blomsterrik sierskestil.

Bettina von Arnims relation med Goethe behandlas i Milan Kunderas roman Odödligheten.

Hennes porträtt har tryckts på tyska sedlar och frimärken.

Familj

Barn med Achim von Arnim:

Freimund Johann, 1812
Siegmund Lucas, 1813
Friedmund Anton Nepomuk, 1815
Kühnemund Waldemar, 1817
Maximiliane Marie Catharine, 1818
Armgart Catharina, 1820 (mor till författarna Elisabeth von Heyking och Irene Forbes-Mosse
Gisela, 1827

Bibliografi

Tagebuch. 1835
Goethes Briefwechsel mit einem Kinde. 1835
Die Günderode. 1840
Reichsgräfin Gritta von Rattenzuhausbeiuns. 1840 (Med dottern Gisela)
Dedié á Spontini. 1842
Dies Buch gehört dem König. 1843
Clemens Brentanos Frühlingskranz, aus Jugendbriefen ihm geflochten, wie er selbst schriftlich verlangte. 1844
Ilius Pamphilius und die Ambrosia. 1848
An die aufgelöste Preussische National-Versammlung. 1848
Die Polenbroschüre. 1848
Gespräche mit Daemonen. Des Königsbuchs zweiter Teil. 1852
Ilius Pamphilius und die Ambrosia. 1847f. (Brevroman)