Beta Lyrae

Beta Lyrae
Sheliak
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLyran
Rektascension18t 50m 04,80s
Deklination+33° 21′ 45,61″[1]
Skenbar magnitud ()+3,30-4,35 (V) [2]
Stjärntyp
SpektraltypB8.5Ib-II[1]
U–B-0,56
B–V0,003±0,037[3]
VariabeltypFörmörkelsevariabel av Beta Lyrae-typ (EB)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()2,20±0,7 km/s
Egenrörelse (µ)RA: 1,90±0,12 mas/år
Dek.: 3,53±0,20 mas/år
Parallax ()3,39±0,17 mas
Avstånd960±50  (290±10 pc)
Absolut magnitud ()-3,91
Detaljer
Massa13,16±0,3 / 2,97±0,2 M
Radie6,0±0,2 / 15,2±0,2 R
Luminositet26300 / 6500 L
Temperatur30000±2000 / 13300 K
Andra beteckningar
10 Lyrae, 2E 1848.2+3318, JP11 3029, SBC7 710, EM MWC 306, 2MASS J18500479+3321455, SBC9 1092, FK5 705, N30 4183, SKY# 34642, RBR 11, GC 25847, SRS 30705, BU 293A, GCRV 11294, PLX 4353, TYC 2642-2929-1, STF 4039A, GEN# +1.00174638A, PMC 90-93 500, UBV 21442, ADS 11745 A, GSC 02642-02929, PMSC 18464+3314Aab, UBV M 23269, AG+33 1690, HD 174638, PPM 81887, WDS J18501+3322A, ALS 19761, HIC 92420, RAFGL 5305S, WDS J18501+3322Aa,Ab, BD+33 3223, HIP 92420, Renson 48890, HFE83 1239, CCDM J18501+3322A, HR 7106, RORF 1848+333, AAVSO 1846+33, CEL 4657, IDS 18464+3315 A, 1RXS J185006.6+332123, CSI+33 3223 1, IRAS 18482+3318, SAO 67452, 2E 4146, IRC +30343, SAO 67451[1]

Beta Lyrae, med egennamnet Sheliak, är prototyp-stjärnan för förmörkelsevariabler av Beta Lyrae-typ[2] och belägen i stjärnbilden Lyran.

Stjärnan varierar mellan visuell magnitud 3,30 och 4,35 med en period av 12,94061713 dygn.[2]

Nomenklatur

Traditionella namn som har tillskrivits Beta Lyrae är Sheliak, "Shelyak och Shiliak, som alla kommer från det arabiska الشلياق šiliyāq eller Al Shilyāk, ett av den islamiska astronomins namn på stjärnbilden Lyran.[4] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[5] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Sheliak för Beta Lyrae den 21 augusti 2016, nu infört i IAU:s Catalog of Star Names.[6]

Ljusvariationer

Att stjärnan var variabel upptäcktes 1784 av den brittiske amatörastronomen John Goodricke.[7] Orbitalplanet för stjärnsystemet ligger i synlinjen från jorden, varför de båda komponenterna förmörkar varandra med jämna mellanrum, på en period av 12,94061713 dygn. Komponenterna ligger så tätt samman att de inte kan åtskiljas med teleskop. Med hjälp av CHARA-interferometern och MIRC kunde primärkomponenten och ackretionsskivan av sekundärkomponenten skiljas åt 2008.[8][9] [10] Förutom de regelbundna förmörkelserna visar systemet också mindre och långsammare variationer i ljusstyrka. Dessa tror forskarna beror på förändringar i ackretionsskivan. Variationerna är halvregelbundna och har preliminärt bestämts till ungefär 282 dygn.[11]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] ”Basic data: V* Bet Lyr – Eclipsing binary of beta Lyr type (semi-detached)” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Bet+Lyr&submit=SIMBAD+search. Läst 3 september 2017. 
  2. ^ [a b c d] ”Bet Lyr” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=18631. Läst 3 september 2017. 
  3. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=92420. Läst 3 september 2017. 
  4. ^ Richard Hinckley Allen (1899). ”Star-names and their meanings” (på engelska). New York (G. E. Stechert): sid. 287. https://books.google.com/books?id=5xQuAAAAIAAJ&pg=PA287. Läst 3 september 2017. 
  5. ^ ”IAU Working Group on Star Names (WGSN)” (på engelska). International Astronomical Union. https://www.iau.org/science/scientific_bodies/working_groups/280/. Läst 3 september 2017. 
  6. ^ ”IAU Catalog of Star Names” (på engelska). http://www.pas.rochester.edu/~emamajek/WGSN/IAU-CSN.txt. Läst 3 september 2017. 
  7. ^ M. Hoskin (1979). ”Goodricke, Pigott and the Quest for Variable Stars” (på engelska). Journal for the History of Astronomy 10: sid. 23–41. 
  8. ^ Theo ten Brummelaar, H. A. McAlister, S. T.=Ridgway, W. G. Bagnuolo Jr., N. H. Turner, L. Sturmann,. ”First Results from the CHARA Array. II. A Description of the Instrument” (på engelska). The Astrophysical Journal 628 (453): sid. 453. doi:10.1086/430729. 
  9. ^ John D. Monnier, Ettore Pedretti, Nathalie Thureau, Jean-Philippe Berger, Rafael Millan-Gabet, Theo ten Brummelaar, Harold McAlister, Judit Sturmann, Lazlo Sturmann, Phil Muirhead, Ajay Tannirkulam, Scott Webster, Ming Zhao (2006). ”Michigan Infrared Combiner (MIRC): commissioning results at the CHARA Array” (på engelska). Proceedings of the SPIE 6268 (62681P): sid. 62681P. doi:10.1117/12.671982. 
  10. ^ ”First Resolved Images of the Eclipsing and Interacting Binary β Lyrae” (på engelska). The Astrophysical Journal 684 (2): sid. L95–L98. september 2008. doi:10.1086/592146. 
  11. ^ F. Carrier, G. Burki, M. Burnet (2002). ”Search for duplicity in periodic variable Be stars” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 385 (2): sid. 488. doi:10.1051/0004-6361:20020174. 

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.