Bertolt Brecht

Bertolt Brecht
Brecht 1954.
(c) Bundesarchiv, Bild 183-W0409-300 / Kolbe, Jörg / CC BY-SA 3.0 DE
Brecht 1954.
PseudonymBertolt Brecht och Berthold Larsen[1]
FöddEugen Berthold Friedrich Brecht
10 februari 1898
Augsburg, Bayern, Kejsardömet Tyskland
Död14 augusti 1956 (58 år)
Östberlin, Östtyskland
YrkeDramatiker, författare
NationalitetTysk Tyskland
SpråkTyska
GenrerEpisk teater
Noterbara verkTolvskillingsoperan
Mor Courage och hennes barn
Den goda människan i Sezuan
Den kaukasiska kritcirkeln
PriserKleistpriset (1922)
Stalins fredspris (1954)
HemortChausseestrasse
Make/makaMarianne Zoff (1922–27)
Helene Weigel (1930–56)
PartnerPaula Banholzer[2]
BarnFrank Banholzer (1919–43)
Hanne Hiob (1923–2009)
Stefan Brecht (1924–2009)
Barbara Brecht-Schall (1930–2015)
Namnteckning

Eugen Berthold Friedrich Brecht, känd som Bertolt Brecht (tyskt uttal [bʀɛçt]), född 10 februari 1898 i Augsburg i Bayern i Tyskland (dåvarande Kungariket Bayern i Kejsardömet Tyskland), död 14 augusti 1956 i Berlin i Tyskland (dåvarande Östberlin i Östtyskland), var en tysk författare och regissör, som är mest känd som dramatiker, lyriker och teaterteoretiker.

Liv och verk

Tidiga influenser

Brechts tidiga produktion var starkt influerad av Frank Wedekind och även – på ett alldeles eget sätt – av expressionismens litteratur och teater, inte minst dess samhällskritiska, politiserade hållning. Han skrev dikter och ballader, ofta med ett provokativt innehåll i Wedekinds anda, och huvudpersonen i skådespelet Baal (första versionen skrevs 1918), en outcast-poet, har lånat drag av just Wedekind men även av den unge Brecht själv. Det första skådespel av Brecht som blev uppfört var Trummor i natten (Trommeln in der Nacht) 1922. Brecht flyttade 1924 till Berlin där han skrev bland annat Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper; 1928, baserad på John Gays Tiggarens opera) och Staden Mahagonnys uppgång och fall (Aufstieg und Fall der Stadt Mahagonny; 1930). Han gifte sig 1928 med den österrikiska skådespelerskan Helene Weigel, som han under återstoden av livet levde och arbetade tillsammans med.

Bertolt Brechts gravsten i Dorotheenstädtischer Friedhof i Berlin, Tyskland, 2018.

Politisk teater

Under andra halvan av 1920-talet blev Brecht alltmer politiskt intresserad. Han kom att pröva sin nya kommunistiska övertygelse i några så kallade lärostycken under 1930-talets första år (mest känt är Åtgärden, Die Maßnahme, 1930). Inspirerad av Erwin Piscator från 1926 och framåt utvecklades också teorin om den så kallade episka teatern. Brecht kom att förespråka en starkt politiskt färgad teater som arbetar med distanseringseffekter eller Verfremdungseffekte, som den tyska termen lyder.

Exilåren

Efter det nazistiska maktövertagandet 1933 valde Brecht att lämna sitt fosterland. Flera utgivna verk av honom, som Versuche och Hauspostille und Songs, brändes demonstrativt under bokbålen runt om i Nazityskland samma år. Han uppehöll sig först en tid i Österrike och Schweiz innan han på våren samma år slog sig ner i Danmark, där han tillsammans med makan Helene Weigel fick en tillflyktsort på Thurö hos den danska författaren Karin Michaëlis och där han blev kvar i fem år.[3][4]1934 skrev han kampsången Einheitsfrontlied till musik av Hanns Eisler. 1939 sökte Brecht sin tillflykt i Sverige och bodde då på Lidingö. I Stockholm träffade han den tyske konstnären Hans Tombrock, med vilken han inledde ett fruktbart samarbete.[5] Året efter flyttade han till Finland och 1941 kom han till Kalifornien i USA. 1947 förhördes Brecht i kongressens utskott för undersökning av oamerikansk verksamhet, om sitt förhållande till kommunismen och Sovjetunionen.[6]

Under exilperioden var han mycket litterärt produktiv och skrev flera centrala verk; bland annat Mor Courage och hennes barn (Mutter Courage und ihre Kinder; 1939), Den goda människan i Sezuan (Der gute Mensch von Sezuan; 1940) och Den kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis; 1945).

Berliner Ensemble

Brecht flyttade kort efter det amerikanska kongressförhöret tillbaka till Europa, först till Zürich i Schweiz och 1949 vidare till Östberlin. Där bodde han sedan och drev teatergruppen Berliner Ensemble tillsammans med bland andra makan Helene Weigel fram till sin död 1956. Berliner Ensembles hemmascen var från 1954 "Theater am Schiffbauerdamm". De mest berömda aktriser som var verksamma där var makan Helene och Gisela May, den senare för en svensk publik kanske mest känd som oefterhärmlig uttolkare av de välkända Brecht-sångerna, tonsatta av bland andra Kurt Weill och Hanns Eisler. Brecht var dock inte medborgare i DDR, utan blev 1950 i stället österrikisk medborgare, trots att han varken härstammade från eller var bosatt i det landet.

Under de sista åren, efter det att han flyttat till DDR, ägnade sig Brecht mest åt praktiskt teaterarbete, men skrev även lyrik. Han bodde under somrarna på 1950-talet i kurorten Buckow öster om Berlin, och hans och makan Helene Weigels sommarhus är idag museum.

Död och begravning

Brecht ligger begravd på Dorotheenstädtischer Friedhof i Berlin.

Diktexempel

Bertolt Brechts egalitära tänkande kom kanske bäst till uttryck i den berömda dikten Lärandets lov (Lob des Lernens; 1930):

Lär dig det enklaste! Gör det nu
Ty nu är stunden här
Det är aldrig för sent!
Lär dig ditt ABC, det är inte nog, men
Lär det! Låt dig inte hindras!
Börja nu! Allting bör du veta!
Du skall ta ledningen och makten.
(---)
Var inte rädd för att fråga, kamrat!
Låt ingen lura dig
Se efter själv!
Vad du inte själv vet
Vet du ej.
Granska din räkning
Du ska ju betala.
Sätt ditt finger på varje siffra
Fråga: hur kom den hit?
Du skall ta ledningen och makten.
(---)

Verk

Pjäser i urval

Poesi (utgivet på svenska)

Under sin livstid skrev Brecht hundratals dikter, ofta förankrade i sociala teman. Han hämtade friskt influenser från såväl klassiska diktare som Villon och Heine, som medeltida tiggarvisor och schlagrar från 1920-talet. Hans poesi är också influerad av Rudyard Kipling.

Priser och utmärkelser

Källor

  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Augsburger Brecht-Lexikon: Personen, Institutionen, Schauplätze (på tyska), ISBN 978-3-8260-1276-1.[källa från Wikidata]
  3. ^ Nina Stentebjerg-Hansen. ”Bertold Brecht”. Svendborg bibliotek. Arkiverad från originalet den 22 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070322094843/http://www.svendborg-bib.dk/svendb/svendborg01_01a.asp. Läst 7 maj 2007. 
  4. ^ ”Karin Michaëlis Selskabet”. www.karinmichaelis.dk. Arkiverad från originalet den 22 september 2017. https://web.archive.org/web/20170922202011/http://karinmichaelis.dk/. Läst 22 januari 2019. 
  5. ^ Noltenius, Rainer (2006). Brecht och Tombrock i svensk exil : ord och bild i samverkan 
  6. ^ File:Brecht HUAC hearing (1947-10-30).ogg
  7. ^ ”Bertolt (Bert) Brecht - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bertolt-bert-brecht. Läst 28 september 2020. 
  8. ^ ”Arturo Ui”. Amatörteaterns Riksförbund. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524211717/http://butik.atr.nu/open_produkter/produktinfo_body.asp?prodid=1287. Läst 14 december 2011. 
  9. ^ ”Minor Planet Center 12298 Brecht” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12298. Läst 15 oktober 2022. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Bertolt Brecht signature.svg
Bertolt Brecht's signature
Bertolt-Brecht.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-W0409-300 / Kolbe, Jörg / CC BY-SA 3.0 DE
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Bertolt Brecht

ADN-ZB/Kolbe 9.4.1980 [Datum Archiveingang] Bertolt Brecht geb. 10.2.1898 Augsburg gest. 14.8.1956 Berlin, Dichter, Theatertheoretiker und Regisseur.

[Porträt Bertolt Brecht]

Abgebildete Personen:

Bertolt Brechts gravestone.jpg
Författare/Upphovsman: Max Ronnersjö, Licens: CC BY-SA 4.0
Bertolt Brechts gravestone in Dorotheenstädtischer Friedhof, Berlin, Germany, 2018