Bertil Werkström

Ärkebiskop
Bertil Fredrik Werkström
Bertil Werkström.jpg
Ärkebiskop Bertil Werkström (Svenska kyrkans Arkiv i Uppsala).
KyrkaSvenska kyrkan
StiftHärnösands stift
Period1975–1983
FöreträdareArne Palmqvist
EfterträdareBengt Hallgren
StiftUppsala ärkestift
Period1983–1993
FöreträdareOlof Sundby
EfterträdareGunnar Weman
ValspråkFaciam vos hominum piscatores
Prästvigd1954
Biskopsvigd12 oktober 1975 av Olof Sundby
Akademisk titelTeologie doktor
Född9 juni 1928
Lunds domkyrkoförsamling
Död10 juli 2010 (82 år)
Farsta församling, Stockholm

Bertil Fredrik Werkström, född 9 juni 1928 i Lunds domkyrkoförsamling, död 10 juli 2010 i Farsta församling, Stockholm,[1][2] var Svenska kyrkans ärkebiskop 1983–93.

Biografi

Bertil Werkström var son till kontraktsprosten Gunnar Werkström (1904–75)[3] och Ingar, född Hedenskog (1908–71).[4][5]

Han växte upp i Dalsland, och blev teologie kandidat vid Lunds universitet 1954 och prästvigdes för Lunds stift samma år. Han blev teologie licentiat 1959 och genomgick sedan sjukhusprästutbildning i USA 1959–60. Han blev teologie doktor 1963 på avhandlingen "Bekännelse och avlösning. En typologisk undersökning av Luthers, Thurneysens och Buchmans biktuppfattningar".[6]

Werkström var sjukhuspräst i Sundsvall 1964–70 och därefter direktor för Svenska diakonianstalten Stora Sköndal och rektor för Sköndalsinstitutet 1970–75. Han diplomerades från S:t Lukasstiftelsen 1967 och var huvudlärare i dess utbildning till 1973, och blev på flera sätt banbrytande inom Svenska kyrkans sjukhusverksamhet och inom själavårdsverksamhet.

Han blev kunglig hovpredikant 1974 och biskop i Härnösands stift 1975–83. Därefter var han ärkebiskop[7] under tio år fram till 1993, då han blev emeritus.[8]

År 1991 besökte han Rom till 600-årsminnet av Heliga Birgittas helgonförklaring, och träffade den romersk-katolske påven.[9][10] Han tilldelades HM Konungens guldmedalj (Hovmedaljen) av 12:e storleken med kedja den 6 juni 1991[11] och Storkorset av Påvliga Pius-orden den 2 maj 1991.

Werkström var aktiv i skapandet av Borgågemenskapen[2], en kyrkogemenskap mellan lutherska kyrkor i Norden och Baltikum samt anglikanska kyrkor på de brittiska öarna. Den så kallade Borgåöverenskommelsen undertecknades 1992 i staden Borgå i Finland, och innebär bland annat att man välkomnar varandras präster och medlemmar som sina egna.

Han var från 1959 gift med sjuksköterskan Brita Caroli (1930–2013).[4] Han avled 2010 efter en längre tids sjukdom.

Bibliografi (urval)

  • Westberg, Granger; Översättning: Brita och Bertil Werkström (1962). Sjuksköterskan, prästen och patienten. Stockholm: Diakonistyr. Libris 698161 
  • Werkström, Bertil (1963). Bekännelse och avlösning: en typologisk undersökning av Luthers, Thurneysens och Buchmans biktuppfattningar. Studia theologica Lundensia, 0491-2853 ; 24. Lund: Gleerup. Libris 550956 
  • Werkström, Bertil (1976). Tjänst tillsammans: ett brev om kristen människovård till medkristna i Härnösands stift. Stockholm: Verbum. Libris 108029 
  • Lönnebo, Martin; Werkström Bertil (1984). Segertecknet: meditationer inför Söråkersikonen. Älvsjö: Verbum. Libris 7411034. ISBN 91-526-1202-3 
  • Werkström, Bertil (1992). ”Parentation över Gunnar Hultgren: vid Nathan Söderblom-sällskapets årshögtid den 15 januari 1992”. Religion och bibel 1992 (51),: sid. 63-64. ISSN 0347-2302. ISSN 0347-2302 ISSN 0347-2302.  Libris 10118219
  • Bertil Werkström i Libris

Källor

  1. ^ Jacob Zetterman (14 juli 2010). ”Ärkebiskop Bertil Werkström död”. Dagen. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102171333/http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=218972. Läst 15 juli 2010. 
  2. ^ [a b] ”Ärkebiskop emeritus Bertil Werkström har avlidit”. Svenska kyrkan. 14 juli 2010. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524201011/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=630433. Läst 15 juli 2010. 
  3. ^ Hylander Ivar, red (1973). Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap 1970. Supplement 1934-70 ([Ny uppl.]). Lund: Sv. prästförb. Libris 10354 
  4. ^ [a b] Bertil Werkström i Vem är det 1985
  5. ^ svenskagravar.se, Hitta graven vid Norra kyrkogården i Lund för Ingar och Gunnar Werkström. Läst 3 mars 2016.
  6. ^ Werkström, Bertil (1963). Bekännelse och avlösning: en typologisk undersökning av Luthers, Thurneysens och Buchmans biktuppfattningar. Studia theologica Lundensia, 0491-2853 ; 24. Lund: Gleerup. Libris 550956 
  7. ^ Hansson, Klas (2017). Magnus Lundberg. red. Mottagning av ärkebiskop. Från tillträde i enkelhet till offentlig pompa. Uppsala Studies in Church History 2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-329766 
  8. ^ Klas Hansson (2015). Andrea Strübind. red. ”Nathan Söderblom and his Successors. Swedish ArchbishopsÍnternational Footprints”. Kirchliche Zeitgeschichte 28:2. 
  9. ^ ”Ärkebiskop emeritus Bertil Werkström har avlidit”. Svenska kyrkan. 14 juli 2010. Arkiverad från originalet den 6 december 2014. https://web.archive.org/web/20141206031416/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=630433. Läst 29 november 2014. 
  10. ^ Cappella papale (1991) (på flera språk). Primi vespri della XXVII domenica per annum presieduti dal Santo Padre Giovanni Paolo II insieme a Dr. Bertil Werkström, arcivescovo luterano di Uppsala, Dr. John Vikström, arcivescovo luterano di Turku, Mons. Hubertus Brandenburg, vescovo cattolico di Stockholm, Mons. Paul Verschuren, vescovo cattolico di Helsinki in occasione del VI centenario della canonizzazione di S. Brigida di Svezia Basilica vaticana, 5 ottobre 1991.. [Roma]: Ufficio delle celebrazioni liturgiche del Sommo Pontefice. Libris 1269890 
  11. ^ ”Dagens namn - medaljförläningar”. Svenska Dagbladet. 6 juni 1991. https://www.svd.se/arkiv/1991-06-06/12. Läst 26 december 2017. 

Vidare läsning

  • Klas Hansson, Svenska kyrkans primas. Ärkebiskopsämbetet i förändring 1914-1990. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 47. Uppsala 2014. ISBN 978-91-554-8897-0.
  • Biografisk Matrikel över Svenska Kyrkans Prästerskap 1970 / Lund 1971
Företrädare:
Arne Palmqvist		Biskop i Härnösand
1975–1983		Efterträdare:
Bengt Hallgren
Företrädare:
Olof Sundby		Ärkebiskop i Uppsala
1983–1993		Efterträdare:
Gunnar Weman


Ärkebiskopar av Uppsala stift
Ärkebiskopar under påven i Rom
(1164–1557)		Vapen för ärkebiskopen av Uppsala
Ärkebiskopar i Svenska kyrkan
(1531–)
Laurentius Petri Nericius · Laurentius Petri Gothus · Andreas Laurentii Björnram · Abraham Angermannus · Nicolaus Olai Bothniensis · Olaus Martini · Petrus Kenicius · Laurentius Paulinus Gothus · Johannes Canuti Lenaeus · Laurentius Stigzelius · Johannes Baazius den yngre · Olof Svebilius · Erik Benzelius den äldre · Haquin Spegel · Mattias Steuchius · Johannes Steuchius · Erik Benzelius den yngre · Jacob Benzelius · Henric Benzelius · Samuel Troilius · Magnus Beronius · Carl Fredrik Mennander · Uno von Troil · Jacob Axelsson Lindblom · Carl von Rosenstein · Johan Olof Wallin · Carl Fredrik af Wingård · Hans Olof Holmström · Henrik Reuterdahl · Anton Niklas Sundberg · Johan August Ekman · Nathan Söderblom · Erling Eidem · Yngve Brilioth · Gunnar Hultgren · Ruben Josefson · Olof Sundby · Bertil Werkström · Gunnar Weman · K.G. Hammar · Anders Wejryd · Antje Jackelén · Martin Modéus
Anmärkningar om katolska titulärärkebiskopar i exil i Rom under reformationen: 1 = 1533–1544; 2 = 1544–1557
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Luth-Uppsala-Arms.png
Sveriges ärkebiskopsvapnet .
Bertil Werkström.jpg
Författare/Upphovsman: Nils Högman - arkivarie, Licens: CC BY-SA 4.0
Ärkebiskop Bertil Werkström
Bertil Werkström ärkebiskopsvapen.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 4.0
Bertil Werkströms heraldiska vapen som ärkebiskop.
Blasonering: Kvadrerad: 1. och 4. Uppsala stifts vapen, 2. i fält av silver en lax över en medelst vågskuror bildad sänkt bjälke, båda röda, 3. i fält av silver ett genomgående rött fisknät. [Skölden krönt med en mitra och lagd över en kräkla och korsstav ställda i kors. Nedan åtföljd av ett band med valspråket: Faciam vos hominum piscatores.][1]