Bertil Kamph

Bertil Kamph
Bertil Karl Johan Kamph.jpg
Information
Född18 november 1916
Kristianstads församling i Kristianstads län, Sverige
Död26 september 2009 (92 år)
Skövde församling i Västra Götalands län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1939–1977
GradÖverste av första graden
BefälBohusläns regemente

Bertil Karl Johan Kamph, född 18 november 1916 i Kristianstads församling i Kristianstads län,[1] död 26 september 2009 i Skövde församling i Västra Götalands län,[2] var en svensk militär.

Biografi

Kamph avlade studentexamen i Kristianstad 1936, varefter han påbörjade studier i juridik vid Lunds universitet. Efter värnpliktstjänstgöringen blev han fänrik i reserven vid Norra skånska infanteriregementet 1939. När Nazityskland invaderade Danmark den 9 april 1940 befann han sig i Köpenhamn och det kom att förändra hans yrkesbana. Han inkallades snart till beredskapstjänst och övergick därmed i aktiv tjänst.[3] Han befordrades till löjtnant vid Norra skånska infanteriregementet 1941,[4] studerade vid Krigshögskolan 1946–1948, befordrades till kapten 1947, var lärare vid Infanteriets kadettskola i Karlberg från 1948, var generalstabsaspirant 1949–1951 och inträdde i Generalstabskåren 1951. Han befordrades till major 1958, varefter han var lärare i lantkrigskonst vid Sjökrigshögskolan 1958–1960. År 1962 befordrades han till överstelöjtnant,[5] varpå han var utbildningschef vid Norra Smålands regemente 1962–1966,[5][6] med uppehåll för tjänstgöring som ställföreträdande chef för Neutrala nationernas övervakningskommission i Korea 1965–1966.[3] Han befordrades 1966 till överste, varpå han var chef för Bohusläns regemente 1966–1971. År 1971 befordrades Kamph till överste av första graden, varefter han var arméinspektör vid staben i Västra militärområdet 1971–1977.[6]

Bertil Kamph invaldes 1975 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[7]

Bertil Kamph var son till rådmannen Nils Kamph och Ingeborg Lundberg, gifte sig 1945 med Inga Lüning (1916–1998), dotter till försäkringsinspektör Gunnar Lüning och Gerda Pettersson,[8] och är begraven på Sankta Elins kyrkogård i Skövde.[9]

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2013, version 6.0 (Sveriges släktforskarförbund 2014).
  3. ^ [a b] Rossander, Erik (2009). ”Minnesord över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/2009): sid. 6. http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/096/kkrvaht_6_2009_3.pdf. 
  4. ^ Sveriges statskalender för året 1945. Uppsala. 1945. sid. 316 .
  5. ^ [a b] Harnesk, Paul, red (1965). Vem är vem. Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge. Stockholm: Bokförlaget Vem Är Vem AB. sid. 580. https://runeberg.org/vemarvem/gota65/0605.html .
  6. ^ [a b] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 110. ISBN 91-87184-74-5 .
  7. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 181. ISBN 91-630-4181-2 .
  8. ^ Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 313. ISBN 91-975132-7-X .
  9. ^ ”Kamph, Bertil Karl Johan”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/49bf559c-e5ba-4676-98de-4a538df66b51. Läst 8 september 2020. 
  10. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 124 .
  11. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 43, digital avbildning.
  12. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 31, digital avbildning.

Vidare läsning

Media som används på denna webbplats

Bertil Karl Johan Kamph.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 4.0
Överste av 1. graden Bertil Kamph (1916–2019), chef för Bohusläns regemente 1966–1971.