Berthe Morisot

Berthe Morisot
FöddBerthe Marie Pauline Morisot
14 januari 1841[1][2][3]
Bourges[4][5], Frankrike
Död2 mars 1895[6][7][2] (54 år)
Paris[4][5]
BegravdPassys begravningsplats[8]
Medborgare iFrankrike[9][10]
SysselsättningMålare[11][12], gravör[11], tecknare, litograf[11]
Noterbara verkHamnen i Lorient och Vaggan (målning)
MakeEugène Manet
BarnJulie Manet (f. 1878)
FöräldrarEdmé Tiburce Morisot
Marie Joséphine Cornélie Thomas
SläktingarÉdouard Manet
Namnteckning
Redigera Wikidata
Berthe Morisot med en bukett violer av Édouard Manet 1872.

Berthe Morisot, född 14 januari 1841 i Bourges i Cher, död 2 mars 1895 i Paris, var en fransk målare som kom att tillhöra impressionisterna.

Biografi

Berthe Morisot var den yngsta av tre döttrar, deras far var en rik tjänsteman. Berthe Morisots mamma var Marie-Josephine-Cornelie Thomas.[13] Hon och systern Edma studerade teckning tillsammans, men bara Berthe kom att utveckla det fullt ut.[14] Morisot studerade vid École des Beaux-Arts i Paris och sedan för Camille Corot. Morisot gifte sig med Édouard Manets yngre bror Eugène 1874, det var en förbindelse som säkrade hennes ställning socialt och ekonomiskt, samtidigt som den gav en sympatisk omgivning för henne att fortsätta måla.[15] De fick ett barn, Julie Manet, som sedermera själv blev konstnär.

Morisots känsliga impressionistiska formspråk påverkade på 1870-talet hennes svåger Manet. Bland de nästan sextio konstnärer som ställde ut på åtminstone en av de åtta impressionistutställningarna, fanns det tre framträdande kvinnor: Berthe Morisot som deltog från början, Mary Cassatt – en utlandsstationerad amerikanska och vän till Degas samt Marie Bracquemond – hustru till etsaren Félix Bracquemond.[16]

Berthe Morisot dog år 1895 av lunginflammation.[17]

Konstnärskap

Det var på Louvren som Morisot mötte Claude Monet, Frédéric Bazille och Auguste Renoir tack vare Henri Fantin-Latour 1868.[18] År 1874 deltog hon i den första impressionistutställningen tillsammans med Paul Cézanne, Edgar Degas, Armand Guillaumin, Monet, Camille Pissarro, Renoir och Alfred Sisley i den beryktade fotografen Félix Nadars fotostudio i Paris. Denna grupp utgjorde större delen av impressionismens inre krets.[19] Målningen Vaggan visades på den första impressionistutställningen 1874. Hon deltog i sju av de följandes åtta utställningar som impressionisterna anordnade.

Morisot fick ett verk antaget till Parissalongen 1864, dock hängdes det dåligt genom att placeras längst bak i lokalen så att det inte skulle chockera.[20]

Den impressionistiska stilen med det skissartade uttrycket, betoningen av färg snarare än form samt det flyktiga och tillfälliga i motiven uppfattades av samtiden som kvinnligt. Att Morisot målade så utpräglat impressionistiskt ansågs därför ofta som passande. Hennes teknik var helt enkelt lämplig för en kvinna.

Hennes skissartade teknik och fria penseldrag var också kopplade till rokokomästare som François Boucher och Jean-Honoré Fragonard, konstnärer som favoriserade bilder av kvinnor och stöddes av framstående kvinnliga beskyddare.[21]

I hennes kompositioner kan man se en lek med rumslighet och yta. Dessa idéer tycks ha kommit fram ur samtal konstnärerna emellan. Spår av detta går att finna hos flera andra impressionistiska konstnärer, bland andra Monet och Degas.[22] Ofta i Morisots målningar återkommer en komposition som delar in bilden i två rumsliga avdelningar: i Balkongen ser man exempelvis från en avgränsad balkong ut över en utbredd vy.[23]

Impressionismen var i allmänhet relativt tillåtande för kvinnliga konstnärer, då den bröt ned genrehierarkin som ställde bland annat historiemåleriet högre än vardagsmotiv. De kvinnliga konstnärerna kunde därför utan att hämmas av en mer begränsad utbildning än männen inom exempelvis krokiteckningen, som behövdes inom historiemåleri, hämta motiv ur sin egen sfär: hemmet och vardagen, utan att nedvärderas på grund av det.[24]

Morisot målade nästan uteslutande motiv från den borgerliga kvinnans privata och sociala sfär: vardagliga scener från bland annat hemmet, trädgården, parker och teatern. Hennes motiv är en direkt avspegling av de platser som var tillgängliga för henne som kvinna. Hennes visualiseringar var mer eller mindre inom konventionerna för samtida bilder med undantag för hennes hantering av färg.[25]

Kvinnor var ofta motivet i impressionisternas måleri, som tenderade att legitimera de roller kvinnor var socialt gjutna i, vilket gjorde att de deltog i byggandet och bibehållandet av könsstereotyper och ideal.[16] Det råder delade meningar om huruvida Morisot med sina målningar av kvinnor upprätthöll de rådande idealen eller ej. Kvinnors sociala begränsningar kan tolkas som närvarande i hennes verk. Till skillnad från manliga konstnärer målade hon enbart av kvinnor i sin närhet, damer som höll sig inom den sociala normen: hon hade ju inte tillgång till ”den andra kvinnovärlden” [26] – teaterns kulisser, kaféer, nöjeslokaler, bordeller.[27]

Morisot hade alltså inte möjlighet att röra sig fritt i samhället – men hon betraktades av kritikerna som konstnärligt likställd de manliga kollegerna[22], hon umgicks med flera av de manliga impressionisterna och räknade dem som vänner. Hon kunde inte vistas på caféer och andra mötesplatser, men besökte regelbundet Monets torsdagssoiréer, där hon mötte andra konstnärer och kritiker.[22] Genom den personliga kontakten med dessa och andra konstnärer deltog Morisot i samtal och utbyte av idéer. Hon hade en hög status i samtiden. En kritiker för Le Temps beskrev henne som ”den enda verkliga impressionisten i den här gruppen”.[28] Trots det uppmärksammades Morisot likt många andra kvinnliga konstnärer mest för sin sammankoppling med manliga konstnärer, fram till återupptäckandet och den stora retrospektiva utställningen 1987.

Övrigt

Asteroiden 6935 Morisot är uppkallad efter henne.[29]

Galleri

  • "Vaggan" (1872). Musée d'Orsay, Paris.
    "Vaggan" (1872). Musée d'Orsay, Paris.
  • Konstnärens mor och syster
    Konstnärens mor och syster
  • I Boulogneskogen (cirka 1879), Nationalmuseum.
    I Boulogneskogen (cirka 1879), Nationalmuseum.
  • "Femme et enfant au balcon" (svenska: Kvinna och barn på balkong), (1872), Ittleson Foundation.
    "Femme et enfant au balcon" (svenska: Kvinna och barn på balkong), (1872), Ittleson Foundation.

Källor

Noter

  1. ^ RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Berthe Morisot, CLARA (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Berthe Marie Pauline Morisot, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] RKDartists.[källa från Wikidata]
  6. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  7. ^ Berthe Morisot, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  9. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c] läs online, data.bnf.fr .[källa från Wikidata]
  12. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ ”berthe morisot mother - Sök på Google”. www.google.com. https://www.google.com/search?q=berthe+morisot+mother&rlz=1C1GCEB_enSE916SE916&oq=berthe+morisot+mother&aqs=chrome..0i19j69i57j0i19i22i30l2.12527j0j7&sourceid=chrome&ie=UTF-8. Läst 8 mars 2021. 
  14. ^ Chadwick,W: Women, Art, And Society,Thames &Hudson Ltd, 2007, sid 235.
  15. ^ Rubin,J:Impressionism,Phaidon Press Limited,1999, sid.222.
  16. ^ [a b] Rubin,J:Impressionism,Phaidon Press Limited,1999, sid.221.
  17. ^ eng. wikipedia
  18. ^ Rubin,J:Impressionism,Phaidon Press Limited,1999, sid.40-78.
  19. ^ Rubin,J:Impressionism,Phaidon Press Limited,1999, sid.9.
  20. ^ Rubin,J:Impressionism,Phaidon Press Limited,1999, sid.41.
  21. ^ Rubin,J:Impressionism,Phaidon Press Limited,1999, sid.224.
  22. ^ [a b c] Chadwick,W: Women, Art, And Society,Thames &Hudson Ltd, 2007, sid 232.
  23. ^ Lindberg,A-L:Konst, kön och blick, Norstedts akademiska förlag, 2001, sid.174-75.
  24. ^ Lindberg,A-L:Konst, kön och blick, Norstedts akademiska förlag, 2001, sid.172.
  25. ^ Rubin,J:Impressionism,Phaidon Press Limited,1999, sid.223.
  26. ^ Lindberg,A-L:Konst, kön och blick, Norstedts akademiska förlag, 2001, sid.192.
  27. ^ Lindberg,A-L:Konst, kön och blick, Norstedts akademiska förlag, 2001, sid.189-96.
  28. ^ Chadwick,W: Women, Art, And Society,Thames &Hudson Ltd, 2007, sid 234.
  29. ^ ”Minor Planet Center 6935 Morisot” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6935. Läst 2 juli 2023. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Berthe Morisot 006.jpg
Caption from the museum's website

In an 1876 review, a sarcastic critic referred to participants in the second impressionist exhibition as "five or six lunatics -- among them a woman -- a group of unfortunate creatures." Berthe Morisot is the woman to whom he alluded. Morisot, an original member of the group, showed in seven of its eight exhibitions and contributed financially to sustain the impressionist movement. The Mother and Sister of the Artist, one of Morisot's largest works, was exhibited at the Salon of 1870 and perhaps again in 1874 at the first impressionist exhibition.

The painting, a family portrait and an intimate domestic genre scene, was begun when Morisot's sister Edma Pontillon stayed with her family in the winter of 1869-1870 to await the birth of her first child, a pregnancy discreetly disguised by Edma's loose white morning robe. Anxious about sending the painting to the Salon, Morisot solicited Manet's advice, and on the last day for submissions he visited the Morisot home. Morisot's correspondence reveals that, rather than offer verbal suggestions, Manet extensively repainted the figure of the artist's mother. Manet's suave shorthand, seen in the mother's features and black dress, differs obviously from the nervous refinement of Morisot's touch in her sister's features, the floral upholstery, and the reflections in the mirror over Edma's head.

In the Bois de Boulogne (Berthe Morisot) - Nationalmuseum - 22575.tif
Berthe Morisot hade sedan impressionistgruppens första utställning 1874 tillhört gruppens kärnkrets. Hon deltog vid flera tillfällen aktivt i arrangerandet av utställningarna. Hennes måleri uppfattades av flera kritiker som själva essensen av impressionismen. 
       På impressionisternas utställning 1880 ställde hon ut tolv verk. En av de utställda målningarna var "I Boulognerskogen", som visades under titeln "Au jardin". Utställningen fick som helhet tämligen negativ kritik, vilket har betraktats som ett tecken på den kris impressionismen gått in i mot slutet av 1870-talet. Morisot var en av de konstnärer som fick störst uppmärksamhet i recensionerna. Kritikerna lyfte fram hennes djärva och skissartade målningssätt. Några av dem jämförde också hennes måleri med den franske 1700-talsmålaren Honoré Fragonards skissartade och flödiga teknik. Flera av kritikerna uppfattade Morisot som den enda egentliga impressionisten på utställningen. En orsak till detta var att flera av de ledande namnen inom gruppen - Monet, Renoir och Sisley - avstått från att delta i utställningen.
Morisots konst betraktades ofta som utpräglat feminin. Som konsthistorikern Tamar Garb har visat kom även impressionismen som stil med tiden att betraktas som feminin. Det impressionistiska målningssättet - det skissartade, betoningen av färg snarare än form, betoningen av det flyktiga och tillfälliga - uppfattades som kvinnligt. Att Morisot målade så utpräglat impressionistiskt ansågs därför ofta som passande. Hennes teknik var helt enkelt lämplig för en kvinna. Kvinnor vars målningar uppvisade andra egenskaper - egenskaper som kunde kallas manliga - fick inte sällan kritik för att de arbetade på ett sätt som stred mot deras kvinnliga natur. De kunde också beskyllas för att endast försöka efterlikna sina manliga förebilder och lärare.
Berthe Morisot signature 1869 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Berthe Morisot , Licens: CC BY-SA 4.0
The Sisters, by Berthe Morisot (1869). National Gallery of Art, Washington