Bertha Wegmann

Bertha Wegmann
Född16 december 1847[1]
Soglio, Schweiz
Död22 februari 1926[1][2][3] (78 år)
Köpenhamn[4]
Medborgare iKonungariket Danmark[5] och Schweiz
SysselsättningMålare, porträttmålare
Noterbara verkMålarinnan Jeanna Bauck och Porträtt av konstnären Marie Triepcke[6]
Utmärkelser
Thorvaldsenmedaljen (1883)[7]
Förtjänstmedaljen i guld (1892)[8]
Redigera Wikidata

Bertha Wegmann, född 16 december 1847 i Soglio i Schweiz, död 22 februari 1926 i Köpenhamn, var en dansk konstnär som främst målade porträtt.

Som femåring kom Wegmann med familjen till Köpenhamn, där fadern blev fabriksägare. Hon började tidigt teckna, men först som 19-åring började hon få egentlig undervisning av bland andra Frederik Ferdinand Helsted och Heinrich Buntzen. Två år senare bosatte hon sig i München, där hon med mindre uppehåll levde till 1881, då hon flyttade till Paris. Hon hade redan tidigare ställt ut på Parissalongen, och detta år fick hon ett hedersomnämnande för ett porträtt.

År 1882 bosatte hon sig i Köpenhamn. Hon hade under 1870-talet gjort sig ett namn vid utställningar i Charlottenborg med främst porträtt och genremåleri, bland annat målningen En änka med sitt barn. År 1882 belönades hon med medalj på Parisersalongen för ett porträtt av sin syster. Sitt stora genomslag som porträttmålare i Danmark fick hon på Charlottenborgutställningen 1883. Till höjdpunkterna i hennes produktion räknas även porträttet av statsrådet Moritz G. Melchior, utställt första gången 1884.

Under perioden 1887–1907 satt Bertha Wegmann i styrelsen för Tegne- og Kunstindustriskolen for Kvinder i Köpenhamn och hon arbetade aktivt för att de danska kvinnliga konstnärerna skulle få tillgång till undervisningen på Det Kongelige Danske Kunstakademi. Många år efter Wegmanns död upprättades en stiftelse i hennes namn för obemedlade unga kvinnliga konstnärer. Wegmann är begravd på Solbjerg Parkkirkegård. Hon har avporträtterats av flera konstnärskollegor, bland andra Ivar Rosenberg och Bertha Dorph samt i Jeanna Baucks stilstudie som nu finns i Nationalmuseum.[9]

Galleri

Se även

Källor

  1. ^ [a b] RKDartists, 18 mars 2019, läst: 25 september 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Bertha Wegman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kunstindeks Danmark, Bertha Wegmann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Union List of Artist Names, 16 augusti 2008, läs online, läst: 25 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.hirschsprung.dk .[källa från Wikidata]
  7. ^ Kunstindeks Danmark.[källa från Wikidata]
  8. ^ Dansk kvindebiografisk leksikon, 2001, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ ”Den danska konstnären Bertha Wegmann målande ett porträtt”. http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=19881&viewType=detailView. Läst 29 juli 2016. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Porträtt av målarinnan Jeanna Bauck (Bertha Wegmann) - Nationalmuseum - 19883.tif
Porträttet av Jeanna Bauck är målat av danska konstnären Bertha Wegmann 1881. Några år tidigare hade Bauck gestaltat Wegmann i deras gemensamma ateljé i München men nu hade de flyttat till Paris och det var Baucks tur att sitta modell i deras nya arbetsplats.

Jeanna Bauck sitter på ett okonventionellt sätt på ett bord och möter betraktarens blick, hon är gestaltad med stor integritet och närvaro. I porträttet lyckades Bertha Wegmann kombinera tidens fria självständiga kvinnotyp, ”Den Nya Kvinnan”, med den borgerliga kvinnlighetens elegans. Bauck har sina yrkesattribut vid sin sida; penslar, palett och målartrasor. I handen håller hon en bok som skall symbolisera hennes roll som intellektuell kvinna. I bakgrunden, genom fönsterrutorna, ser man takåsarna i Paris.

Bertha Wegmann och Jeanna Bauck bodde tillsammans i Paris åren1880 och 1881. Båda konstnärerna lyckades komma in med flera verk på Paris-salongen och Wegmann erhöll en av de eftertraktade medaljerna. Vid den här tiden målade konstnärerna otaliga kamratporträtt, men det var endast kvinnorna som gestaltade varandra i yrkesrollen. Att ställa sig frågan vem och vad är jag, att offentligt skildra sig själva som subjekt är komplicerat för kvinnliga konstnärer i en tradition som skapats i enlighet med en patriarkal världsbild. I en rad banbrytande porträtt sökte Wegmann och Bauck därför att förändra synen på den kvinnliga konstnären och de bröt därmed med den förhärskande manliga konstnärsnormen.

Jeanna Bauck återvände 1882 till München där hon grundade en målarskola för kvinnliga konstnärer. Bertha Wegmann flyttade tillbaka till Danmark, där hon fick sitt stora genombrott som porträttör på Charlottenborg utställningen 1883. Under perioden1887-1907 satt Wegmann i styrelsen för Tecknings- och konstindustriskolan för kvinnor i Köpenhamn och hon arbetade aktivt för att de danska kvinnliga konstnärerna skulle få tillgång till undervisningen på konstakademien. Många år efter Bertha Wegmanns död upprättades en stiftelse i hennes namn för obemedlade unga kvinnliga konstnärer.
Bertha Wegmann - Interiør med en tænksom dame.png
In another upload, this painting was described as Pondering the scriptures.
Bertha Wegmann - Last greeting of autumn.jpg
Bertha Wegmann - Last greeting of autumn